Jag är adopterad och vill berätta för er om de problem jag själv haft.

Jag är inte adopterad, däremot invandrare och övergavs både av min mamma och pappa, är uppvuxen hos mina morföräldrar som älskade mig men inte var mina riktiga föräldrar, precis som du ts beskriver. Jag har också haft identitetskriser, men jag skulle vilja säga att problemet ligger i din inställning och inte i att vara adopterad eller se annorlunda ut. Miljontals människor är i samma situation som du, som lever i ett land där de ser "annorlunda" ut. Miljontals människor är ratade eller övergivna eller oälskade av sina föräldrar. Men det är helt och hållet upp till dig själv om du väljer att vara lycklig och att ta reda på vem just DU är, dvs din identitet. Istället för att haka upp dig på att din mamma lämnade dig i en papperskorg kan du tex välja att känna dig extremt lyckligt lottad som fick komma till ett par som älskade dig och till ett land där vi lever bättre än 90% av alla andra på jordens yta. Du hade kunnat dö i den där papperskorgen, men det gjorde du inte. Ditt liv är en GÅVA som du har alla möjligheter att ta vara på. Det är upp till dig själv.