Jag är adopterad och vill berätta för er om de problem jag själv haft.

TS, jag förstår att du har det tufft och har haft det tufft. MEN det lyser igenom att du liksom vill ha den där offerkoftan. Så fort nån kommer med ett konstuktivt inlägg så svarar du med ett annat problem. Kanske är inte alla dina problem baserade på adoptionen? Men du vill gärna få det till det?

T ex att du hittades i en papperskorg. du har dragit slutsatsen att du alltså kastades bort. Det är inte alls säkert, men det jag nu ska skriva kommer kanske göra en reva i din olyckliga historia, läs inte om du inte vvill tappa din snuttefilt att det är mest synd om dig i hela världen...
Jag har bekanta som driver barnhem för flickor i ett muslimskt land i Afrika. ALLA deras barn kommer från papperskorgen. Det finns nämligen en papperskorg vid mosken tror jag det var, där de som lämnar barnen vet att barnen kommer upptäckas eftersom det passerar mycket folk där. De som inte vill att barnet ska upptäckas går ut med dem i buschen och barnet försvinner spårlöst till glädje för hyenorna som får äta sig mätta.

Att blivit lämnad i en papperskorg behöver alltså inte alls betyda att man blivit kastad, tvärtom står papperskorgar där det passerar mycket folk, och en bebis är skyddad från väder och vind där.

Sen, vad mer har du fabulerat ihop, att din mamma inte ville ha dig? Jaså, men vet du att hon ens överlevde förlossningen? Att det var hon och inte en syster som lämnade dig? Kanske är du förbjuden frukt i ett hem där pappa lovat att slå ihjäl dig? Nån kanske med fara för sitt eget liv räddade dig från det?

Det är inte så himla säkert att det är dig det är mest synd om i den här historien faktiskt.