Jag är adopterad och vill berätta för er om de problem jag själv haft.

Har inte läst hela tråden.

Jag har förstått att många adopterade har liknande känslor som dig. Men det går ju inte att säga att alla barn som adopteras bort är oönskade av sina biologiska föräldrar. De kanske är högt önskade, och älskade men av olika anledningar (som säkert kan förefalla ofattbara ur svenskt perspektiv) så finns inte möjlighet för dem att ta hand om barnet. De kanske ser det som en gåva att trots allt ge detta älskade barn en möjlighet att leva.

Jag kan inte heller hålla med om att internationell adoption är av ondo. Visst finns det problematik, och precis som bland biologiska föräldrar finns det adoptivföräldrar som är mindre bra. Men är alternativet alltid bättre? Att inte bli adopterad? Vad händer då?

Din sorg, och identitetskris beklagar jag. Hoppas att du med tiden ska må bättre. Men jag kan inte hålla med om att adoption är av ondo.