Inlägg från: Fija m 2 pojkar |Visa alla inlägg
  • Fija m 2 pojkar

    Är ditt barn döpt?

    alvaereva skrev 2011-01-03 09:53:59 följande:
    Nej absolut inte. Jag tycker inte att det är en fin tradition. Snarare ganska absurd.

    "Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska."

    Marcusevangeliet 16:15-18

    Mitt barn är alltså fördömt?
    Jag är präst i Svenska kyrkan och Svenska kyrkan menar INTE att odöpta är fördömda. En sådan tolkning är en förvrängning av evangeliet (där det iövrigt bara står om den som inte tror - inget om dopet i den halvan). Tro kan inte mätas och jämföras. Endast Gud kan döma oss, hur Gud slutgiltigt ser på varje människa vet vi inte. Jag brukar säga att vi behöver dopet, som en synlig påminnelse om att vi hör ihop med Gud. Jesus döptes i Jordan för att människorna runtomkring honom skulle förstå vem han var. Dopet är liksom nattvarden ett av två sakrament i vår kyrka, synliga tecken på Guds närvaro och mötesplatser mellan Gud och människa.
  • Fija m 2 pojkar
    alvaereva skrev 2011-01-03 12:36:53 följande:
    Okej. Då är bara jag fördömd då, eftersom jag inte tror. Phu!

    Synliga tecken på Guds närvaro? Nu förstår jag inte? Var ser vi Gud?
    Jag har ingen aning om ifall du eller jag eller någon annan är fördömd. Däremot vet jag säkert att tro är föränderligt över tid och omätbart. Jag är tacksam att det är Gud och inte människor som ska döma.

    I sakramenten tänker vi oss att Gud är närvarande genom saker som vi kan se, även om vi inte kan se Gud. I dopet är Gud närvarande i vattnet, i nattvarden i brödet och vinet.
  • Fija m 2 pojkar

    Ett i detta forum ofta förekommande missförstånd är att man som förälder i dopgudstjänsten lovar att man som förälder ska uppfostra sitt barn till den kristna tron. Det förekommer inget sådant löfte!!!

    Det ni möjligen kan mena är att prästen efter trosbekännelsen kan (men måste inte) fråga föräldrarna:
    Vill ni att ert barn ska döpas till denna tro och leva med församlingen i Kristi gemenskap?

    Och jodå, jag är präst och har döpt en pojke som heter Loke, så det går!

    För tydlighetens skull: Jag respekterar alla era val, oavsett om ni döper eller ej. Vill bara inte låta saker som inte stämmer, stå oemotsagda.

  • Fija m 2 pojkar
    goabarn77 skrev 2011-01-03 23:00:43 följande:
    Men det är ju trots allt svårt för mig att se varför man ska döpa ett barn i kyrkan om man inte tror.
    Jag vill understryka igen att jag respekterar era val oavsett om ni döper eller ej.

    Men jag vill ändå mycket bestämt hävda att jag döper den som är dopkandidat, vare sig det är ett barn eller en vuxen, oberoende av dens familj och vad familjen tror på (därmed inte sagt att det alltid är okomplicerat). Dopet är möte mellan den som döps och Gud.

    Så när det gäller barndop: Dopet handlar aldrig om föräldrarnas tro, utan om barnets möjlighet att möta Gud. Det kan även den som inte är troende själv, önska åt sitt barn och därför välja att döpa.

    Det finns många olika anledningar att välja att döpa sitt barn...
Svar på tråden Är ditt barn döpt?