• Anonym (framtiden...)

    Han vill inte, avsäga sig faderskap?

    Jag är gravid, har ingen direkt kontakt med pappan.
    Han berättade dock att någon annan kille mer än gärna kan adoptera barnet eftersom han inte vill betala några pengar. Och han ser inte barnet som sitt osv.

    Skapar jag problem för mig själv om jag ansöker om underhåll från honom då?
    Kan man skriva på något papper så han avsäger sig allt vad faderskapet innebär?

    För jag vill egentligen inte ha honom i mitt liv, han är Inte en bra person eller speciellt roligt att ha att göra med. Tycker mest synd om barnet vars far inte vill veta av honom.

  • Svar på tråden Han vill inte, avsäga sig faderskap?
  • Anonym

    Jag förutsätter att detta inte var en planerad graviditet. Han har alltså inte haft ett val att behålla barnet eller inte som du så för honom är detta även ett ofrivilligt föräldraskap.

    Nej man kan inte avsäga sig faderskapet, tack och lov. Barnet har rätt till sina båda föräldrar. Man kan bara hoppas pappan kan få hjälp att ta till sig barnet med tiden. För även om du inte tycker han är något att hänga i julgranen så kanske barnet gärna klär den med honom i framtiden. Det är iaf vad man får hoppas på för barnets bästa.

  • Anonym

    Nej, man kan inte avsäga sig faderskapet. Underhållet är ju till barnet. Han borde veta riskerna med att ha oskyddat sex, det KAN bli barn. 

  • Anonym

    FAderskap kan inte avsäga sig, men du får troligtvis ensam vårdnad om barnet.

  • Anonym (framtiden...)

    Tack för svar. Han ville ha barnet och såg fram emot det tills jag gjorde slut med honom. Jag har inte trott så mycket annat än att han kommer strunta i det här barnet eftersom han har barn sen tidigare som han skiter fullständigt i. Men nu fick jag ju höra orden från honom och när han tilloch med vill att en annan man ska ta över helt och hållet och adoptera barnet känns det som han sagt sitt. Att han bestämt sig.

    Nej som sagt, JAG vill inte ha honom i mitt liv men jag tycker det är synd att min son inte har en far att vända sig till. Samtidigt som jag sett hur hans relation till sitt andra barn är, det barnet har fått lida mycket pga av att "pappa" ena stunden finns där och sen bestämmer sig för att inte bry sig en period. Fram och tillbaka hela tiden.

    Just med underhållet känner jag ju att det är för barnet och det kommer säkerligen gå via FK... Känns bara som det kommer bli massa tjafs om jag söker underhåll.

  • Anonym (B)

    Det slår mig hur typiskt det känns att man kan vara med så länge det är kul, sedan så fort det blir jobbigt så sticker man...


    Jag är i nästan exakt samma situation. Jag fick min son i början av sommaren och pappan har inte träffat honom en endaste gång eller ens smsat eller ringt och frågat hur det har gått eller något.


    Jag var tillsammans med pappan fram till 5e månaden, och han var inte speciellt intresserad av barnet under den tiden. Till exempel när jag undrade vad för namn han tycker är fina så brydde han sig inte, osv. Jag gjorde slut med honom för han ljög för mig, drack hela tiden, svek mig konstant.


    Det dumma är är att han var ju med på att skaffa barn. Men sen när jag väl blev gravid så var han inte intresserad längre. Men jag ville behålla bebisen, för bebisens skull.


    Under våren, efter jag hade gjort slut så försökte han få tillbaka mig genom att tjata (som om det skulle funka?!) och hålla på hela tiden. Jag fick reda på en massa saker om honom som jag inte visste innan, att han hållit på med knark, blivit gripen ett antal gånger för det och för att ha köpt ut och misshandlat en person. Han hade tydligen ett barn sen innan också! Som nu var runt 5 år och som du skrev så hade även detta barn tagit skada av att han ena sekunden ville leka pappa och sedan tröttnade. Till exempel bestämt flera träffar och sedan inte ens dykt upp. Jag vill inte utsätta min bebis för detta. Antingen tar man sitt ansvar som förälder eller så får det vara. För barnets skull.


    Jag förstår inte resonemanget med att det skulle vara bättre att ha två föräldrar "bara för att det ska vara så". Har hört och läst om så många fall där ena föräldern är klart olämplig och barnet inte ens vill, och ändå ska umgänge tvingas fram. Vilken sida står lagen på egentligen, förälderns eller barnets? Visst att det ofta ligger i barnets intresse att ha kontakt med båda sina föräldrar, men inte till vilket pris som helst.


    Jag har inte hört av mig till  honom heller, vi har det bättre utan honom. För att garantera att mitt  barn inte blir utsatt för detta beteende så frågade jag en advokat om man kan avsäga sig rätten till barnet, och det går inte. Han sa dock att om man inte skriver något på faderskapspapprena så har han ju inga rättigheter till barnet. Dock får man inte underhåll då, idiotiskt nog.


    Blev ett långt inlägg men hoppas att det hjälpte lite i alla fall.


    Lycka till.

  • Anonym (framtiden...)
    Anonym (B) skrev 2011-01-05 13:14:00 följande:

    Det slår mig hur typiskt det känns att man kan vara med så länge det är kul, sedan så fort det blir jobbigt så sticker man...


    Jag är i nästan exakt samma situation. Jag fick min son i början av sommaren och pappan har inte träffat honom en endaste gång eller ens smsat eller ringt och frågat hur det har gått eller något.


    Jag var tillsammans med pappan fram till 5e månaden, och han var inte speciellt intresserad av barnet under den tiden. Till exempel när jag undrade vad för namn han tycker är fina så brydde han sig inte, osv. Jag gjorde slut med honom för han ljög för mig, drack hela tiden, svek mig konstant.


    Det dumma är är att han var ju med på att skaffa barn. Men sen när jag väl blev gravid så var han inte intresserad längre. Men jag ville behålla bebisen, för bebisens skull.


    Under våren, efter jag hade gjort slut så försökte han få tillbaka mig genom att tjata (som om det skulle funka?!) och hålla på hela tiden. Jag fick reda på en massa saker om honom som jag inte visste innan, att han hållit på med knark, blivit gripen ett antal gånger för det och för att ha köpt ut och misshandlat en person. Han hade tydligen ett barn sen innan också! Som nu var runt 5 år och som du skrev så hade även detta barn tagit skada av att han ena sekunden ville leka pappa och sedan tröttnade. Till exempel bestämt flera träffar och sedan inte ens dykt upp. Jag vill inte utsätta min bebis för detta. Antingen tar man sitt ansvar som förälder eller så får det vara. För barnets skull.


    Jag förstår inte resonemanget med att det skulle vara bättre att ha två föräldrar "bara för att det ska vara så". Har hört och läst om så många fall där ena föräldern är klart olämplig och barnet inte ens vill, och ändå ska umgänge tvingas fram. Vilken sida står lagen på egentligen, förälderns eller barnets? Visst att det ofta ligger i barnets intresse att ha kontakt med båda sina föräldrar, men inte till vilket pris som helst.


    Jag har inte hört av mig till  honom heller, vi har det bättre utan honom. För att garantera att mitt  barn inte blir utsatt för detta beteende så frågade jag en advokat om man kan avsäga sig rätten till barnet, och det går inte. Han sa dock att om man inte skriver något på faderskapspapprena så har han ju inga rättigheter till barnet. Dock får man inte underhåll då, idiotiskt nog.


    Blev ett långt inlägg men hoppas att det hjälpte lite i alla fall.


    Lycka till.


    Låter som nästan samma kille, beteendet, andra barnet i samma ålder..  Det här barnet var inte planerat dock, men jag klarade inte av att ta bort det, efter att ha hotat, bråkat och allt möjligt ville han sen vara med. Men när jag inte bara hade mig själv att tänka på såg jag det destruktiva förhållandet med andra ögon.

    Jag tycker det är bra att barnet får veta  vem dens pappa är. Jag har till och med sparat bilder på killen så ungen min ska kunna kolla på dom sen. Och jag vill att min son ska kunna kontakta honom när han blir äldre om han vill.

    Men är det inte olagligt att inte underteckna vem som är pappan? Blir nog inga som helst problem att få ensam vårdnat för mig dock. Han gör det ju lättare för mig när han rent ut säger att han inte vill veta av barnet. Då slipper jag fundera på det liksom.

    Om man inte får underhåll från pappan/FK får man ingenting då som motsvarar undehållet?
    Vill ju inte sabba för barnet bara för att slippa tjafsa med pappan heller. Ush va struligt.
  • Anonym (B)

    Ja jag tänkte också att det låter som samma kille. Vilken stad bor du? Han är i Sthlm.
    I alla fall, jag tycker också såklart att det är viktigt att barnet får veta.  Jag har också foton och tänker berätta allt om honom som barnet undrar, och om barnet vill träffa honom så går det såklart bra, jag vill bara inte att HANS rätt går före barnets så att säga.
    Jag tror inte det är olagligt att inte skriva vem som är far. Egentligen är det inget aktivt val jag bestämt mig för, men mötena har krånglat och inte blivit av så det har runnit ut i sanden, och det är inte riktigt min prio ett.
    Nej man får inget som motsvarar underhållet, så ja det är jättekrångligt. Det blir svårt att få ihop.
    I slutändan så vill man kort och gott ju att inget går ut över barnet, varken bråk eller ekonomi.

  • Anonym (framtiden...)
    Anonym (B) skrev 2011-01-05 13:37:35 följande:
    Ja jag tänkte också att det låter som samma kille. Vilken stad bor du? Han är i Sthlm.
    I alla fall, jag tycker också såklart att det är viktigt att barnet får veta.  Jag har också foton och tänker berätta allt om honom som barnet undrar, och om barnet vill träffa honom så går det såklart bra, jag vill bara inte att HANS rätt går före barnets så att säga.
    Jag tror inte det är olagligt att inte skriva vem som är far. Egentligen är det inget aktivt val jag bestämt mig för, men mötena har krånglat och inte blivit av så det har runnit ut i sanden, och det är inte riktigt min prio ett.
    Nej man får inget som motsvarar underhållet, så ja det är jättekrångligt. Det blir svårt att få ihop.
    I slutändan så vill man kort och gott ju att inget går ut över barnet, varken bråk eller ekonomi.
    Stockholm också, och runtomkring. Fast han har aldrig åkt fast för polisen som han säger själv. Är han svensk "din" ?

    Tvivlar dock att det är samma för den här killen har "roat" sig mycket med att smutskasta sitt ex han har barn med plus nästan alla andra tidigare flickvänner. Inte så svårt att lista ut vara han sitter och gör med sin nya tjej nu hah.
  • Anonym
    Anonym (framtiden...) skrev 2011-01-05 13:31:39 följande:
    Men när jag inte bara hade mig själv att tänka på såg jag det destruktiva förhållandet med andra ögon.
    Ja bättre sent än aldrig heter det ju. Synd att du inte insåg att han antagligen skulle behandla dig och barnet som han behandlat tidigare tjejer och barn.

    Hur krasst det än låter så valde du att skaffa barn med denne man. Det betyder inte att du måste leva med honom men du får nog acceptera att ha honom om inte i ditt så iallafall i barnets liv.
  • Anonym (framtiden...)
    Anonym skrev 2011-01-05 14:32:42 följande:
    Ja bättre sent än aldrig heter det ju. Synd att du inte insåg att han antagligen skulle behandla dig och barnet som han behandlat tidigare tjejer och barn.

    Hur krasst det än låter så valde du att skaffa barn med denne man. Det betyder inte att du måste leva med honom men du får nog acceptera att ha honom om inte i ditt så iallafall i barnets liv.
    Fast dina ord gör ingen som helst nytta nu. Det är självklart väldigt lätt att göra en snabb enkel bedömning när man kan läsa/höra om en situation i efterhand men när man lever i den är det svårare.

    Jag har till och med skrivit i den här tråden att även om inte Jag vill ha honom i mitt liv vill jag att barnet ska ha chans till en relation med sin far.
Svar på tråden Han vill inte, avsäga sig faderskap?