Ful gammal kärring sparkade på min dotter

MrC skrev 2011-01-08 17:35:27 följande:

I torsdags åkte jag pendeltåg med min dotter (5 år) och som alltid ska hon sitta närmast fönstret. Mitt mot sitter redan en kvinna, ca 50-60 år. Dottern som är ca 115 cm försöker klämma sig mellan och råkar stöta till kvinnans ben (kvinnan bär svart kjol) med sina blöta/snöiga kängor. Kjolen blir minimalt blöt. Typ max en halv tesked med vatten.

Jag säger till dottern att hon får se upp så hon inte sparkar på andra.

Kvinnan tittar upp och räcker ut sin vidriga tunga mot mig och dottern. Sen sparkar hon till dottern lite lätt på benet. Dottern blir rädd, drar ner mössan över ansiktet och börjar gråta.

Jag reser mig upp och säger:

-Sätt dig här borta istället (pekar på en annan plats åt dottern). (Höjer rösten REJÄLT) FÖR VI SKA INTE SITTA NÄRA GAMLA FULA GRINIGA KÄRRINGJÄVLAR SOM SPARKAR SMÅ BARN PÅ BENEN!!! ${#emotions_dlg.djavulsk}$

Så, gjorde jag rätt som skällde ut kvinnan på det sättet inför min dotter och så att hela vagnen hörde? Borde jag ha reagerat på ett annat sätt?

Jag skulle skällt ut kärringen, fast inte på det sättet du gjorde. Du 'fegade ju ur' genom att tala OM henne istället för TILL henne. Jag hade sagt TILL henne (med min ganska kraftiga stämma); VAD HÅLLER DU PÅ MED? SKA DU SPARKA SMÅ BARN? VAD ÄR DET FÖR FEL MED DIG? Eller ngt liknande. Jag är normalt en lugn person, men när det gäller min grabb (eller barn överlag) så 'smäller' det snabbt när en viss gräns passeras.

Det förutsätter ju att jag är absolut säker på att det är meningen samt att det inte är något missriktat skämt (man skulle ju kunna tänka sig att en person gör en 'skojspark' som en 'låtsashämnd'.

Ful gammal kärring sparkade på min dotter

INNEHÅLL