Starkast skrev 2011-01-10 14:26:09 följande:
Spott?
Kniv?
Urinering?
Vad?
Det har aldrig slagit dig at TS, om han hade haft modet, hade kunnat sagt åt kvinnan personligen, frågat vad hon höll på med, och sedan flytta?
Istället för att fega ur, dra bort ungen, och börja gasta i hela vagnen och kalla kvinnan för öknamn.
"Jisses!", vadå?
Kallat tanten otrevliga ord hade jag aldrig gjort. Men förbannad och försvarat mitt barn hade jag gjort.
Men jag tycker tantens agerande var riktigt skit. Vissa tycker att barn kan behandlas hur som helst.
Att som förälder inte bli arg över agerandet hade varit tvärfel eftersom tanten gjorde ett stort fel! Ungen sparkade inte till med flit utan skulle sätta sig på sin plats. I detta snöväder som råder ute blir det blöta vinterkängor = det är lätt gjort det som hände. Inget barnet gjorde medvetet.
Vad hade barnet kännt om föräldern inte blivit arg och sagt? Att tanten gjorde rätt? Att det är helt okej att ta skit?
Vad menar du med att fega ur?
Att fega ur enl. mig är att gå därifrån utan att agera.
Vem har sagt att TS inte får bli arg?
Hur TS sedan hanterar den ilskan? Tja, vi är alla individer som beter oss olika.
Själv hade jag varit modig nog att fråga tanten vad hon höll på med, kolla om hon ev är utvecklingsstörd på nåt sätt, och om inte bett henne att säga förlåt för sparken. Hade hon vägrat hade jag sagt åt henne vad jag tycker om hennes beteende och flyttat.
Visst kan det säkert kännas skönt att få förnedra någon som du tycker ha kränkt dig, men jag hade änså inte fegat ur genom att inte våga konfrontera tanten utan istället ställa mig upp och deklamera för alla andra vilken ful satkärring det här är. Jag har väl inte det behovet kan tänkas.
