Tillväxthämning försenar?
Min son föddes tillväxthämmad, efter vecka 37 och endast 1,9 kg. Hans första tid var han svag och hade inget underhudsfett och han låg utanför kurvorna på både vikt och längd.
Min undran är om det kan vara så att tillväxthämmad lägger mycket energi på det fysiska, att lägga på vikt och längd och "komma ikapp" lite i början och att det kan försena utvecklingen något?
Om han slutade växa vecka 34 så borde det vara ganska rimligt att han behöver komma ikapp lite den som är född vecka 38-40 utan tillväxthämning och som alltså vuxit och utvecklats längre i magen. Förstår ni?
Kan inte:
Min son har ännu inte börjat jollra kedjor med mamama och bababa och liknande som är en milstolpe i språket. Och viktig tydligen. Han vinkar inte (även om han försökt några gånger) och klappar inte och pekarinte. Han kryper inte och har inte förstått hur han ska sätta sig upp själv även om han kommer halvvägs men jag undrar om det hänger ihop med att han inte kryper och inte är i krypställning så mycket. Sedan är han inte så mycket på golvet, det har jag varit dålig på. Har lyckas få in mat i munnen men har inte utvecklatpincettgreppet riktigt ännu även om man ser att han försöker ibland.
Kan:
Han sitter jättebra utan stöd och står med stöd och kan ta några steg längs soffan. Han går väldigt bra när han håller våra händer och kan släppa ena handen och stå bra och kan ibland ta några bra steg med bara en hand i min. Han har stått några korta sekunder helt själv när han väl lyckats hitta balansen.
Han hittar gömda föremål (förstår att det finns något under duken och drar bort, eller om jag ligger under täcket -det förstår han också), tycker om att leka tittut och kan ta ut klossar ur låda och bankar två klossar mot varandra. Han för en kloss bra mellan händerna. Han kan säga konsonanter och kombinera dem med vokaler, senast idag började han med bokstaven F flera gånger om, "fffff". Han kan säga ba, bu, ga, och säger heeej och nä och har sagt "titta" två gånger men det kan likväl vara något han bara lyckades få ut för han sa det inte som "hej titta på det här" utan bara fick ur sig det ljudet. Han har sagt "mama" en gång enligt en familjemedlem. Och säger "mmmmmm", ibland när jag frågar vad kossan säger och visar en ko så säger han "mmmm".
Han ler hela tiden och är väldigt social, lyssnar till namn och förstår nej, skrattar och charmar och är en solstråle!
Han förstår vart mamma är och vart pappa är och vart fåglarna, bollen och nappen är och senast vart fjärrkontrollen är..
Men jag blir så orolig över de saker han inte kan och han har 10 månaderskoll om en vecka. Blir så rädd för vad de ska säga.
Jag ser en konstant utveckling, i hans takt, men kanske inte som i böckerna..
Min undran är om det kan vara så att tillväxthämmad lägger mycket energi på det fysiska, att lägga på vikt och längd och "komma ikapp" lite i början och att det kan försena utvecklingen något?
Om han slutade växa vecka 34 så borde det vara ganska rimligt att han behöver komma ikapp lite den som är född vecka 38-40 utan tillväxthämning och som alltså vuxit och utvecklats längre i magen. Förstår ni?
Kan inte:
Min son har ännu inte börjat jollra kedjor med mamama och bababa och liknande som är en milstolpe i språket. Och viktig tydligen. Han vinkar inte (även om han försökt några gånger) och klappar inte och pekarinte. Han kryper inte och har inte förstått hur han ska sätta sig upp själv även om han kommer halvvägs men jag undrar om det hänger ihop med att han inte kryper och inte är i krypställning så mycket. Sedan är han inte så mycket på golvet, det har jag varit dålig på. Har lyckas få in mat i munnen men har inte utvecklatpincettgreppet riktigt ännu även om man ser att han försöker ibland.
Kan:
Han sitter jättebra utan stöd och står med stöd och kan ta några steg längs soffan. Han går väldigt bra när han håller våra händer och kan släppa ena handen och stå bra och kan ibland ta några bra steg med bara en hand i min. Han har stått några korta sekunder helt själv när han väl lyckats hitta balansen.
Han hittar gömda föremål (förstår att det finns något under duken och drar bort, eller om jag ligger under täcket -det förstår han också), tycker om att leka tittut och kan ta ut klossar ur låda och bankar två klossar mot varandra. Han för en kloss bra mellan händerna. Han kan säga konsonanter och kombinera dem med vokaler, senast idag började han med bokstaven F flera gånger om, "fffff". Han kan säga ba, bu, ga, och säger heeej och nä och har sagt "titta" två gånger men det kan likväl vara något han bara lyckades få ut för han sa det inte som "hej titta på det här" utan bara fick ur sig det ljudet. Han har sagt "mama" en gång enligt en familjemedlem. Och säger "mmmmmm", ibland när jag frågar vad kossan säger och visar en ko så säger han "mmmm".
Han ler hela tiden och är väldigt social, lyssnar till namn och förstår nej, skrattar och charmar och är en solstråle!
Han förstår vart mamma är och vart pappa är och vart fåglarna, bollen och nappen är och senast vart fjärrkontrollen är..
Men jag blir så orolig över de saker han inte kan och han har 10 månaderskoll om en vecka. Blir så rädd för vad de ska säga.
Jag ser en konstant utveckling, i hans takt, men kanske inte som i böckerna..
Jag vet att man inte ska vara nervös och rädd för BVC men det finns ändå en liten känsla av att ett barn måste kunna de saker som kontrolleras där och då - förstår du? Och därför är det så svårt att samtidigt höra att alla barn är olika och utvecklas olika när det ändå finns vissa saker de måste klara av.