• Anonym

    Någon mer med partner med häst?

    Jag tycker det är extremt jobbigt att min sambo lägger ned så mycket tid och pengar på sin häst. Jag förstår inte hur vi ska kunna skaffa barn. Hon verkar inte ha det minsta bråttom med att bilda en riktig familj fast jag tycker att efter många år som sambo och en bra relation och med fasta jobb bra ekonomi etc så är det dags nu när vi båda passerat 30.
    Efter sitt jobb åker hon hem och äter mackor och sedan tar hon bilen till stallet och stannar till 20-21. Sedan kommer hon hem och duschar och grejar med tvätten som är hennes ansvar. Hon micrar mat om jag lagat annars en röd låda från Findus. Sedan pratar vi lite framför tvn och sedan så sover hon. På lördagen går hon upp tidigt och åker till stallet och stannar fram till kvällen. Sedan har vi iof alltid en bra lördagskväll där vi lagar mat ihop och ser på film. På söndagen umgås vi alltid. Detta är den bra typen av vecka men ca 15 helger per är hon borta hela helgen på tävling eller träning. Hon betalar 5700 i månaden i stallhyra sedan ska hästen ha lite extra mat skor maskmedel och vaccin för en tusenlapp i månaden.
    Färsäkringen kostar 1700 i månaden och därtill kommer mycket utrustning och kläder. Hästen har en sadel för 23000 och en transport för 45000 och sambon en dyr bil för att kunna dra som hon har på kredit. Kusen är införskaffad för 140000.
    Att min irritation är stor beror på att hon just nu håller på att köpa en unghäst och ska hyra in den i ett annat län billigare men det kalaset kommer också att kosta 45000 nu sedan ett par tusen i månaden.
    För att ha råd med detta så är min sambo mycket ekonomis och det får jag lida för. Vi reser inte eller roar oss. Hon har lite privata kläder och allt i hemmet har jag bekostat för jag tror ärligt att hon skulle kunna ha loppissaker i ett kyffe. Att ha häst och dyr bil är viktigt.
    Nu har jag köpt allt till oss med glädje och bjuder ofta ut henne men det blir så skevt för jag får liksom stå för allt sådant så sambon kan köpa ridbyxor för 2000.
    Jag älskar henne och kan inte tänka mig ett liv utan henne. Hon är vacker rolig och smart.
    Jag får ju ofta rådet att lämna eftersom jag är frustrerad men bara tanken att hon inte skulle komma hem mer eller tanken på mig eller henne med någon annan får mig att må illa och vilja kräkas på riktigt. Hon är mitt allt men jag är trött på detta.

  • Svar på tråden Någon mer med partner med häst?
  • BaBoo86

    Stackare, det låter inte alls bra. 
    Har du pratat med henne om hur du känner det? Det är ju inte alls trevligt eller bra att behöva känna så tydligt att man är längre ner på prio-listan än ett djur...
    Jag själv är väldigt hästintresserad och skulle lätt kunna låta hästintresset ta överhanden och hålla på med det dygnet runt... men för min mans skull så har jag försökt lägga det åt sidan, för tillfället i alla fall, och tar en ridtur då och då i stället hos andra. Men jag har ju heller aldrig varit tävlingsinriktad eller så... Jag vet inte vad för annat råd jag ska ge dig än att prata med henne om hur du känner och försöka vara bestämd med att det måste ske en förändring på något sätt, att du också har ett liv som du vill leva på ett visst sätt tillsammans med henne... Det måste ju gå att komma fram till en kompromiss åtminstone... jag förstår att om hästen är en tävlingshäst så måste den hållas i form och så, men kanske hon skulle kunna låta någon rida hästen ibland åt henne, kanske ha någon som sköter/rider den någon gång i veckan så att hon får mer tid med dig? Det finns hur många duktiga tjejer och killar som helst som gärna ställer upp på sådant... Men hon kanske inte vill låta andra hålla på med hennes häst? 
    Har du själv något hästintresse? Har du varit med henne i stallet? Kanske ni kan kombinera på något sätt att du kanske är där med henne och grejar, kanske hon skulle komma hem tidigare då?
    Jag vet inte vad jag ska säga... jag bara spånar lite... Hoppas att du kan känna mer lycka i ditt förhållande snart.  

  • Anonym

    Tusen tack för ditt svar! Det gav mig lite ideer! Jag ska aktivt föreslå en medryttare, jag vet att hon funderat på det ibland men inte vågat. Den måste ridas annars blir den svår att rida om den vilar mer än söndagar. Jag ska också visa mig mer intresserad,jagb tycker det är kul att se men det har liksom inte blivit av för jag kännt mig så kluven till det hela. Sen måste vi prata. Vi har gjort det förr och då ledde det till en förändring såpass att hon inte pratade häst till midnatt med människor som ringde och ville ha råd av alla de slag. Hon har även slutat att följa med som konsult när andra köper häst något som tog hela söndagar förr. Nu kan hon på sin höjd kolla filmer och papper och ge råd.
    Återigen världens största tack!

  • Anonym (hästtjej)

    Tyvärr tar hästkusarna mycket tid och pengar! Men medryttare har jag alltid haft 2 ggr i veckan och då tar jag minst en 1000 lapp för det i månaden. Sen behöver man verkligen inte nya ridbyxor ofta för 2000 kr. Det räcker med ett par dyra om man nu vill tävla i det, sen finns dom för 500 kr. Sadeln kan jag förstå men det är också bara en summa en gång.

    Vilka grenar tävlar hon? Tävlar hon många kanske hon kan tänkas låta en medryttare tävla en gren och hon en annan?

    Kanske kan ni tänka er att köpa hus med stall? Tar mycket mindre tid att ha dom på gården tycker jag, och billigare..

  • Dalton

    Det låter som att du delar ditt liv med henne, men hon delar sitt liv med sin hobby?
    Prata är det självklara rådet, men kanske du behöver förbereda samtalet lite praktiskt också; så här mycket tid och pengar lägger jag ner på vårt gemensamma liv, men så här lite lägger du ner, är det rimligt? Förutom att du offrar alla vardagar på hästar så offrar du också semestrar och gemensamma aktiviteter som krävs för att bygga en hållbar relation. Var finns jag i ditt liv?

    Plus att du måste bestämma dig för vad du accepterar och inte accepterar, annars kan ju inte hon veta vad hon ska leva upp till.

    Bara några tankar. =)

  • Anonym

    Du måste ju även bestämma dig för om du vill leva ihop med henne om hon inte vill förändra sig, det känns lite som att du inte accepterar ett nej. Och varför skaffar du inte ett eget intresse, om du vill resa utomlands res på en gruppresa eller med någon kompis.

  • Meowen

    Jag förstår att det måste kännas jobbigt, har du föreslagit delad ekonomi? Jag tycker helt klart att det vore något före er, det finns ingen anledning att du ska betala för hennes intresse. Jag har också en grålle, jag och sambon har gemensam ekonomi, grållen kostar väl omkring en: 4200, i stockholms utkanter. Han får dock inte mycker mer grejjer än han behöver. Visst får även min en del märkesgrejer, men det är enbart för att han har en speciell storlek. Min förra grålle fick det mesta av sina saker från tradera och blocket, det försöker jag att köpa till den här också. Har du berättat för hennes hur du känner? Tycker nästan du ska sluta lägga ut för era middagar och liknande, så hon ser hur det blir utan, kanske en tanke ställare?

  • KjellLokes mamma

    Att ha tävlingshäst och en unghäst är mycket tidskrävande. Hästintresset överlag är väldigt tidskrävande. Visste du inte det när ni träffades? Eller har det eskalerat under tiden ni träffats?

    En sak förstår jag inte, hon ska lägga 45 000 i engångskostnad och löpande kostnader för en unghäst, men ni har inte diskuterat saken? Eller vad säger hon när du tar upp de argument du skriver här? Det kanske är möjligt att lägga de pengarna på att någon annan fixar mockning och andra sysslor kring hästen? Ordna så att hon kan åka direkt från jobbet till stallet istället för att vända hemma. Detta borde ge mer tid hemma om kvällarna, utan att hon får försaka sitt intresse alltför mycket. Om ekonomin tillåter kanske ni kan hyra in städhjälp, då drar ni in ännu fler timmar tillsammans.

    En annan sak: Du vill att hon ska trappa ner på sitt intresse för att du vill bilda familj - är hon intresserad av att bilda familj? Hon kanske inte vill ha barn överhuvudtaget?

    Överlag tror jag att du måste förlika dig med att hon har ett intresse som är tidskrävande. Om du försöker få henne att släppa det tror jag att du kan få en bitter partner om några år, när hon tycker att du tagit ifrån henne hennes hobby. Så var försöktig med att försöka förändra henne, du valde henne som hon är. Vissa smärre saker går det givetvis väldigt bra att förändra utan att svika sig själv, det kan du försöka få henne att göra. Givetvis måste hon bereda plats i sitt liv för dig. Du måste ju också må bra i ert förhållande. Men låt det inte bli på hennes bekostnad. Det bästa är att ni finner någon slags kompromiss som ni båda kan trivas med.

  • Anonym (fd hästtjej)

    Det där med hästintresse är väldigt svårt. Oftast så lever man hela sitt liv efter hästen. Jag själv hade en tävlingshäst och en unghäst under utbildning och det tog verkligen ALL min tid och alla pengar men det var den bästa tiden i mitt liv. Numera så är jag hästlös och har flyttat till Stockholm för att jobba. Är egen företagare så tiden räcker inte till för både eget företag, häst, sambo och plan för familj. Jag har alltså prioriterat bort hästdelen av mitt liv för stunden och räknar med att kunna ta upp det när barnen blir lite större (planerar att skaffa barn). Sambon har även gått med på att vi ska försöka hitta en mindre hästgård sen när det är dags för häst igen för att spara in pengar och tid.

    Mitt råd är som alla andra har skrivit, prata med henne se om hon verkligen vill skaffa familj och efter hennes svar så måste du fundera på om det är ett sådant här liv du vill leva för hästar är dyrt och tar tid. Medryttare, halvfodervärd eller dra ner på tävlandet kan vara en idé men det som förvånar mig är att hon planerar att köpa en till häst som kommer att kosta ännu mer och ta ännu mer tid. Har hon ens pratat med dig om det?

    Med min sambo så var jag tvungen att sätta mig ner och prata med honom om att vi lever vårt liv TILLSAMMANS att jag vill att han ska prata med mig om vad han gör, planerar och helst kolla med mig om jag har något planerat. Inte för att jag ska säga nej till honom utan för att han fortsatte att leva som han gjort i tidigare förhållanden trotts att vi är sambos. Han glömde säga att han skulle dit och göra det med den kompisen och bara försvann men nu efter att jag tog upp det så gick det upp som ett ljus för honom. Han hade ju inte heller velat att jag betedde mig likadant.

     Det jag vill säga med det här är att hon kanske inte ens är medveten om att det här är ett problem för dig och du måste därför berätta det för henne.

  • Anonym (sattsande)

    Jag är satsande hästtjej med drömmar om att gå långt. Hästar tar tid kostar pengar. Som andra har sagt så får du prata med dig tjej. För ärligt barn och häst funkar sällan om man vill sattsa.
    Jag skulle aldrig släppa in någon klåpare som medrytare på mina hästar. De är dyra och känsliga.
    Jag skulle aldrig häller ha ett förhållande där min partner inte stödde mig till fullo i det jag gör eller att han inte har ett eget intresse som tar tid. Min är pokerproffs på fritiden och det tar tid som tur är.  

    Ni måste prata med varandra och du måste skaffa dig intresse annars kommer aldrig erat förhållande hålla. Tycker du är lite egoistisk som inte stödjer din tjej i hennes mål och vilja hästlivet är en livsstil antigen platsar man i den eller så gör man inte du hade blivit dumpad efter en kvart av mig. Vill man bli något måste man offra lite och jag offrar gladeligen att åka utomlands och barn. Det handlar  om att prioritera i livet.

  • Anonym (fd hästtjej)
    Anonym (sattsande) skrev 2011-01-11 11:06:17 följande:
    Jag är satsande hästtjej med drömmar om att gå långt. Hästar tar tid kostar pengar. Som andra har sagt så får du prata med dig tjej. För ärligt barn och häst funkar sällan om man vill sattsa.
    Jag skulle aldrig släppa in någon klåpare som medrytare på mina hästar. De är dyra och känsliga.
    Jag skulle aldrig häller ha ett förhållande där min partner inte stödde mig till fullo i det jag gör eller att han inte har ett eget intresse som tar tid. Min är pokerproffs på fritiden och det tar tid som tur är.  

    Ni måste prata med varandra och du måste skaffa dig intresse annars kommer aldrig erat förhållande hålla. Tycker du är lite egoistisk som inte stödjer din tjej i hennes mål och vilja hästlivet är en livsstil antigen platsar man i den eller så gör man inte du hade blivit dumpad efter en kvart av mig. Vill man bli något måste man offra lite och jag offrar gladeligen att åka utomlands och barn. Det handlar  om att prioritera i livet.
    Jag håller med dig till viss del och ja det är känsligt med medryttare. Men jag håller inte med om att det är rätt att hon lägger alla sina pengar på sitt intresse och att han lägger sina på deras gemensamma hem samt resor. Är hon villig att offra resor och nöjen tillsammans med sin sambo så är det upp till henne men då borde TS fundera på om han är villig att offra det.

    Sen så är det inte lätt att från ingenting att skaffa sig ett intresse som tar upp lika mycket tid som hennes hästar gör men ja jag tycker inte heller att dom passar ihop. Vill han ha familj och inte hon ja då blir det svårt.

    Det här med att du tycker att han är egoistisk förstår jag verkligen inte. Betalar han allt till hemmet så är han väl knappast egoistisk. Egoistisk är man som tjej när man knappt bryr sig eller förstår att han faktiskt gör det. Kul att du har fått det att fungera det är få förunnat.

    Ja det handlar om att prioritera här i livet men framförallt så handlar det om att hitta någon att leva med som prioriterar samma sak.
  • Anonym (hästbiten)

    Hästar är ju en hobby som tar tid.


    Jag är själv ryttare och har haft häst sedan barnsben.


    Att hon var en aktiv ryttare visste du väl troligen redan innan ni blev ett par, så tiden hon lägger på hästen var du väl medveten om?


     


    Här är några tankar kring hur man kan förbättra det du ser som ett problem.


     Tiden


    Att hästar tar tid det har du märkt.


    Vissa saker kan man helt enkelt inte skynda på, för att få ett bra resultat så kan man inte fuska med ridningen. Man ska inte ha för bråttom och vara stressad kring en häst, de är stora, tunga och flyktbenägna. Är du stressad och ouppmärksam är risken stor att du blir skadad.


    Man kan se över var man har sin häst. Finns det stall närmare hemmet? Om restiden till och från stallet blir kortare finns det mer tid över.


    Kan man ha hästen på helinackordering (man betalar någon för fullservice, mockning osv.)?


    Eller är ett alternativ rent av att flytta närmare stallet?


    Som någon annan nämnde tidigare kan en medryttare vara ett alternativ för att få fler hästfria dagar.


    Att hon är borta 15 av 52 helger tycker jag inte är något problem. Det finns ju 37 helger kvar på ett år! Se till att använda de helgerna som egentid, träffa gamla polare, se filmen på bio/fotbollsmatchen som du vet att hon ändå inte skulle uppskatta. Eller festa hela natten och ligg bakfull när du får vara ifred hemma.


     


    Kostnad


    Hästar tar inte bara tid, de kostar pengar också…


    Att ha hästen i ett stall med fullservice kostar mer, kanske är det värt pengarna?


    En medryttare brukar betala en liten peng, man tjänar inte på det men det kanske täcker skoningen.


    Foder, stall, skoning, försäkring och veterinärvård är saker som man inte kan tumma på.


    Men man kan se över sina kostnader. Att jämföra priser på olika stall och fodersorter, välja butik där man handlar utrustning. Kanske byta försäkringsbolag.


    En transport för 45000 är inte så mycket, ska man få en bättre begagnad som klarar av att dra en stor häst så kan man få betala mycket mer.


    Bilen kan jag inte svara för, man måste ju tyvärr ha en bil som funkar med vikten på transporten och vilken typ av körkort man har. Har man inte ett BE-kort så kan det vara svårt att hitta en bil som funkar ihop med den transporten som man har. Kanske att skaffa sig ett större körkort kan löna sig om det går att byta till en billigare bil.


    Sadeln är en engångskostnad och tyvärr får man räkna med att betala sådana summor för en bra sadel (men tänk på att vårdar man sadeln så kommer den att hålla i 20 år, om inte mer!)


    Ny utrustning och nya kläder brukar man inte behöva köpa varje månad. Visst är det roligt att shoppa hästsaker, men man kan inte köpa nytt jämt!


     


    Priserna på unghästar med ridhästblod börjar omkring 40-45 tusen. Men med lite arbete så kan unghästen att öka i värde med 100000 på ett par år.


     Ska någon annan sköta unghästen eftersom den kommer att stå i ett annat stall?


    Var ni överrens om att hon skulle skaffa en häst till med allt vad det innebär?


    Är meningen att hon ska ha två hästar på sikt eller har hon skaffat sig en ung häst som ska ersätta den andra hästen så småningom?
    (När tiden kommer och jag själv ska skaffa mig en annan ridhäst så kommer jag att vara tvungen att köpa en unghäst och utbilda själv eftersom jag inte har de 150000 i kontanter som krävs för den typen av häst jag vill ha. Jag kommer då att ha unghästen och den gamla ridhästen samtidigt)


     


    Har ni delad eller gemensam ekonomi?


    Om ni har en delad ekonomi och din sambo tjänar sådana pengar att hon kan stå för alla utgifter så ser jag inga problem med att hon lägger sina pengar på hästarna.


    Vissa lägger pengar på skor, andra på heminredning och vissa på hästar.


    Jag och min sambo har delad ekonomi just av den orsaken att jag har en massa djur. Jag har 2 hästar och tre hundar, min sambo har aldrig behövt betala en krona för dem. Jag har fått prioritera för att kunna ha mina djur. Jag har en anställning som är ok, men hade hellre satsat på en annan gren av mitt yrke. Jag har den anställningen jag har eftersom det ger jäkla bra betalt!


     


    Att du ska står för allt är inte rättvist, vissa saker i hemmet tycker jag att hon kan bekosta, och hon kan inte förvänta sig att du ska bjuda på allt. Man måste både kunna ge och ta.


     


    Att ni inte reser kan jag förstå, jag lägger också hellre mina pengar på min djurhållning än på en dyr resa. Men jag och sambon kompromissar, det blir billigare semestrar och kanske något dyrare med några års intervaller istället.


    Om din sambo hittar en medryttare som hon och hästen trivs med så kan det vara så att hon kan tänka sig att åka iväg och känna sig trygg med att lämna hästen under några dagar.


    Planera in för att åka iväg 2-3 helger om året för att ägna er åt varann!


     


    Vad gör du på eftermiddagarna? Skulle du trivas bättre om du skaffade en egen hobby?


    Kan du tänka dig att följa med till stallet och kanske dela hennes intresse?


     


    Prata med din sambo, men kräv inte för mycket. Hon har redan ändrat mycket för din skull, hon har börjat att säga nej till sådana som vill ha hennes hjälp och det är SVÅRT (jag vet av erfarenhet)! Prata om det, låt henne smälta det du har sagt och låt henne få tid på sig att fundera på om och hur hon kan hitta en lösning på delar av dina problem.


    Prata med henne om hur du skulle vilja ha din framtid, familj osv. Ni kanske inte har samma mål, är det då värt att stanna i förhållandet?


     


    Lycka till!!Skrattande

  • Anonym (555)
    Anonym skrev 2011-01-10 23:02:51 följande:
    Jag tycker det är extremt jobbigt att min sambo lägger ned så mycket tid och pengar på sin häst. Jag förstår inte hur vi ska kunna skaffa barn. Hon verkar inte ha det minsta bråttom med att bilda en riktig familj fast jag tycker att efter många år som sambo och en bra relation och med fasta jobb bra ekonomi etc så är det dags nu när vi båda passerat 30.
    Efter sitt jobb åker hon hem och äter mackor och sedan tar hon bilen till stallet och stannar till 20-21. Sedan kommer hon hem och duschar och grejar med tvätten som är hennes ansvar. Hon micrar mat om jag lagat annars en röd låda från Findus. Sedan pratar vi lite framför tvn och sedan så sover hon. På lördagen går hon upp tidigt och åker till stallet och stannar fram till kvällen. Sedan har vi iof alltid en bra lördagskväll där vi lagar mat ihop och ser på film. På söndagen umgås vi alltid. Detta är den bra typen av vecka men ca 15 helger per är hon borta hela helgen på tävling eller träning. Hon betalar 5700 i månaden i stallhyra sedan ska hästen ha lite extra mat skor maskmedel och vaccin för en tusenlapp i månaden.
    Färsäkringen kostar 1700 i månaden och därtill kommer mycket utrustning och kläder. Hästen har en sadel för 23000 och en transport för 45000 och sambon en dyr bil för att kunna dra som hon har på kredit. Kusen är införskaffad för 140000.
    Att min irritation är stor beror på att hon just nu håller på att köpa en unghäst och ska hyra in den i ett annat län billigare men det kalaset kommer också att kosta 45000 nu sedan ett par tusen i månaden.
    För att ha råd med detta så är min sambo mycket ekonomis och det får jag lida för. Vi reser inte eller roar oss. Hon har lite privata kläder och allt i hemmet har jag bekostat för jag tror ärligt att hon skulle kunna ha loppissaker i ett kyffe. Att ha häst och dyr bil är viktigt.
    Nu har jag köpt allt till oss med glädje och bjuder ofta ut henne men det blir så skevt för jag får liksom stå för allt sådant så sambon kan köpa ridbyxor för 2000.
    Jag älskar henne och kan inte tänka mig ett liv utan henne. Hon är vacker rolig och smart.
    Jag får ju ofta rådet att lämna eftersom jag är frustrerad men bara tanken att hon inte skulle komma hem mer eller tanken på mig eller henne med någon annan får mig att må illa och vilja kräkas på riktigt. Hon är mitt allt men jag är trött på detta.

    Hej!

    Jag förstår att du tycker detta är jobbigt. Det gör jag verkligen då jag är väl medveten om hur mkt tid och pengar hästar innebär. Jag har själv ridit hela mitt liv och det har inneburit 7 dagar i veckan minst tre timmar per dag och ibland att man lämnar hästen för vila nån vecka på vintern och sommaren. Annars har man liksom ingen semester. Det sk vara om man lämnar till någon annan att passa ens häst men det är YTTERST få av mina hästkompisar som skulle få det förtroendet, nog bara en enda nu när jag tänker efter. Kostade hästen 140 000 så kan jag tänka mig att det är en fin tävlingshäst och den är man mkt rädd om.

    Förslaget om medryttare tycker jag var bra, vissa vill ju ha det och det verkade som att din sabo hade tänkt på det själv? Jag skulle som någon innan skrev inte vilja ha någon annan att rida min häst då det kan förstöra en hel del. Har man en känslig häst så tål de inte alltid att någon annan ryttare med ett annat sätt ska sitta upp. Men det är olika, kolla med sambon det kanske går hem! :)

    Hästar kostar pengar. Själv har jag endast såna där dyra ridbyxor av en viss modell just för att de är skönast och håller längst. Har haft lågprisbyxor innan som gett hemska skav och nopprat sig efter en månad. Jag sparar hellre in på annat så att jag kan köpa kvalitetssaker. Samma med sadeln - du ser bara priset och en sadel. Vi ser en sadel som underlättar kontakten med hästen = bättre resultat, en sadel som är ytterst bekväm, kanske går att stoppa om och som håller länge länge tack vare bra läderkvalitet. Min sadel är till och med specialanpassad efter just mig. Jag sparar in på annat för att ha råd med detta,  och tycker helt klart att det är värt det. Bor man i stockholm så kostar det så mkt i stallhyra, skoning går inte att få billigare om man inte köper svart (= noll försäkring om hovslagaren gör fel o sabbar hästen), försäkring är ju ett måste med en sån dyr häst. Osv osv. Det är en jättedyr materialsport om man håller på att tävla och satsa.

    Vill hon skaffa barn och bilda familj? Barn är rätt svårt att kombinera med en tävlingshäst och det är inte omöjligt att hon hellre väljer hästen (även om jag för din skull hoppas att hon vill ha barn snart). Hästar är mer än livsstil än en hobby när man ha en egen, det är en stor del av vem man är. Det är ingen hobby man pysslar med och sen åker hem utan man har den med sig jämt på ngt sätt. En häst är ett stort ansvar och inget man lätt lämnar bort till någon annan som man kanske kan göra med ett mindre djur.

    Dock förstår jag att det är tufft för sig att känna sig åsidosatt.

    Tre viktiga frågor för att kunna ge dig bättre tips:

    # Red hon så här mkt när ni träffades?

    # La hon ner lika mkt pengar (och sparade på sånt du tycker är kul) när ni träffades?

    # Har ni pratat om att skaffa barn och bilda familj (när, var och hur typ)?

  • Anonym (sattsande)
    Anonym (fd hästtjej) skrev 2011-01-11 11:44:05 följande:
    Jag håller med dig till viss del och ja det är känsligt med medryttare. Men jag håller inte med om att det är rätt att hon lägger alla sina pengar på sitt intresse och att han lägger sina på deras gemensamma hem samt resor. Är hon villig att offra resor och nöjen tillsammans med sin sambo så är det upp till henne men då borde TS fundera på om han är villig att offra det.

    Sen så är det inte lätt att från ingenting att skaffa sig ett intresse som tar upp lika mycket tid som hennes hästar gör men ja jag tycker inte heller att dom passar ihop. Vill han ha familj och inte hon ja då blir det svårt.

    Det här med att du tycker att han är egoistisk förstår jag verkligen inte. Betalar han allt till hemmet så är han väl knappast egoistisk. Egoistisk är man som tjej när man knappt bryr sig eller förstår att han faktiskt gör det. Kul att du har fått det att fungera det är få förunnat.

    Ja det handlar om att prioritera här i livet men framförallt så handlar det om att hitta någon att leva med som prioriterar samma sak.
    Vist får han tänka efter om han vill offra allt som hon är villig att offra. Men de måste pratat om det sakligt och lugnt. Jag tycker han verkar vara en sådan där typ av kille vi hästtjejer ofta stöter på efter ett tag kommer ultimatumet jag eller hästen....

    Man måste välja i livet vill han inte platsa i häst livstilen får han välja antigen sin parter eller inte.
    sen kan jag ju tycka att hon borde diskutera om vad det innebär med två hästar.
    Men killar som kommer med ultimatum är inga jag stannar hos antigen accepterar de hästarna och låter mig fatta beslut om och när det ska bli ev barn och anat i livet och de stödjer mig i mitt intresse eller så får de gå. Kan han inte acceptera hennes intresse bör han lämna henne för kan han inte acceptera hennes som hon är utan att han ska ändra på henne så älskar han henne inte och älskar man inte någon ska man heller inte hålla fast vid den.
    Livet är tufft...
  • Anonym (knepigt)

    Det kan vara knepigt när den ena har ett starkt och tidskrävande intresse. Tänk bara på alla "garageänkor"! Jag kunde själv ha varit en sådan om jag inte delat min mans intresse för bilarna under hans mest intensiva period för några år sen. Sonen är helt uppslukad av sina bilar och den tjej som han (om han nån gång får tid) blir ihop med måste nog ha ett eget stort intresse för nåt annat eller samma intresse för att det ska funka. Alla pengar går till bilarna, alla tankar snurrar runt bilarna osv. Och protesterar man, ja det går bara inte för det här är ett sätt att leva...
    En tanke bara; ni kanske kan köpa en liten gård där hon kan ha sina hästar så att hon åtminstone inte behöver åka bort varenda dag? Och då kanske du kan hitta saker där att greja med så att det blir något ni har ihop istället för något bara hon har? Om du gillar att köra traktor, snickra, odla, fixa och dona så skulle ju det kunna bli ditt projekt så att säga. Det blir ju billigare också, kanske. Fast det beror ju på var ni befinner er i landet, förstås. Där jag bor kan man köpa lantställe billigt, så är det ju inte överallt.
    Annars skulle jag nog föreslå att du försöker dela hennes intresse eller hittar något eget som tar upp din tid och ditt engagemang för hon lär inte släppa taget om sitt intresse. Eller fundera på om ni verkligen passar ihop.

  • Findy
    Anonym (knepigt) skrev 2011-01-11 12:22:19 följande:
    Det kan vara knepigt när den ena har ett starkt och tidskrävande intresse. Tänk bara på alla "garageänkor"! Jag kunde själv ha varit en sådan om jag inte delat min mans intresse för bilarna under hans mest intensiva period för några år sen. Sonen är helt uppslukad av sina bilar och den tjej som han (om han nån gång får tid) blir ihop med måste nog ha ett eget stort intresse för nåt annat eller samma intresse för att det ska funka. Alla pengar går till bilarna, alla tankar snurrar runt bilarna osv. Och protesterar man, ja det går bara inte för det här är ett sätt att leva...
    En tanke bara; ni kanske kan köpa en liten gård där hon kan ha sina hästar så att hon åtminstone inte behöver åka bort varenda dag? Och då kanske du kan hitta saker där att greja med så att det blir något ni har ihop istället för något bara hon har? Om du gillar att köra traktor, snickra, odla, fixa och dona så skulle ju det kunna bli ditt projekt så att säga. Det blir ju billigare också, kanske. Fast det beror ju på var ni befinner er i landet, förstås. Där jag bor kan man köpa lantställe billigt, så är det ju inte överallt.
    Annars skulle jag nog föreslå att du försöker dela hennes intresse eller hittar något eget som tar upp din tid och ditt engagemang för hon lär inte släppa taget om sitt intresse. Eller fundera på om ni verkligen passar ihop.
    En egen gård är ju ett fint alternativ om det finns ridhus och träningsmöjligheter i närheten. Har själv haft hästar på en mindre gård med endast en liiiten utebana som endast fungerade halva året. Då blir det till att åka med hästen istället. Lasta och transportera och sen hem igen, kan lova att det tar bra mkt längre tid än om man har hästarna på en riktig anläggning. Har man dessutom två hästar så måste man åka dubbla gånger (för tungt i trailern annars om man inte har BE-kort och speciellt släp). En tävlingshäst kan inte endast tränas i skogen. Och ska unghästen bli ngt kommer även den att behöva tränas ordentligt.

    Som sagt, den dyra bilen för att kunna dra hästen är en säkerhet. Jag kan tänka mig att det som blir dyrt kanske är fyrhjulsdrift, motorns kapacitet och dylikt. Gissar att den inte e cabbad eller har en vrålljudanläggning i bakluckan. Att råka ut för en bilolycka med ett hästsläp (vilket jag har, på motorvägen dessutom) kan sluta RIKTIGT illa och då vill man garanterat inte sitta i en klen bil och vara ekonomisk just på den biten. 45 000 för ett släp är billigt. Har det ens boggie då? Har man fått ett säkert tvåaxlat släp för 45 000 skulle jag nog garanterat säga att man gjort ett riktigt klipp!

    Så egen gård e jättebra men den måste antagligen ligga nära en annan anläggning eller ett privat ridhus, annars blir det sannolikt ännu längre kvällar.

    Transport av hästar är en säkerhetsrisk, där om något borde man investera i bra grejer. En olycka händer så lätt och då är det ofta  valet av transportmedel som avgör utfallet.
  • Anonym (jag med)

    jag e oxå hästtjej. dock håller jag de på hobby nivå..
    jag tycker du ska prata med henne. vad har hon för mål? framtid?
    det bästa vore väl om ni hyrde/köpte en liten gård, så kan hon ha sina hästar där, och även dig! :)

Svar på tråden Någon mer med partner med häst?