Reser du dig upp om någon ber om din plats på bussen? (läs TS)

Troligtvis inte. Det beror på att jag just nu är gravid och har problem med foglossningar, yrsel och sammandragningar. Nu med magen och kryckorna är det dock inte så svårt att få sittplats som annars. Det syns ju liksom att jag har svårt med rörligheten.

Men jag hade antagligen inte flyttat på mig annars heller, det beror på att jag sedan min förra graviditet fått kvarstående problem med foglossningar och har väldigt svårt att stå i bussar eftersom de lätt kränger hit och dit och det rä svårt med stabiliteten. Men, allt beror ju på sammanhanget. Om jag inte har så långt kvar tills jag ska av och om jag inte har så ont för tillfället så är ju läget ett annat. Skulle jag känna att det inte går så får jag ju helt sonika förklara att jag tyvärr själv har problem som gör det svårt för mig att stå.

Jag blir inte alls förvånad. Det verkar vara så otroligt olika hur man beter sig i kollektivtrafiken beroende på vilken ort man är på.

När jag besökte min syster i göteborg, knappt synligt gravid men med min 2 åriga dotter i handen så reste sig folk på löpande band så att vi skulle få sitta. Här i Norrköping har jag stått med mina kryckor i öppningen på spårvagnen på väg ut och fått trycka emot folk som trots detta försöker tränga sig förbi den höggravida kvinnan med kryckor som är på väg ut. Jag blev utsläppt först när jag surnade till ordentligt och röt att de skulle låta mig komma ut så att de själva skulle kunna kliva på.

Ja det är lite märkligt att det skiljer sig så, och framförallt att folk kan vara så otroligt fega. Rätt otäckt egentligen för vem som hellst kan ju bli sjuk på stan utan att vara en fara för andra liksom.