Delayed Sleep Phase Disorder?

Jag har inte den diagnosen men jag har sömnproblem som påminner mycket om diagnosen. Hur ser din sömn ut?

vilken sömn? :P

Skämt åsido.
Det är olika från natt till natt, men det händer kanske en gång av hundra att jag lyckas somna innan 03.00, oftast runt 04.00-05.00 sen väcker dottern mig vid 8, men om sambon tar henne sover jag oftast till 12.00-13.00 på dagen.

Blev utredd på sömnlab och jag sov i REM-sömn ca 30 minuter per sömnperiod, den brukade ligga runt 3-4 timmar efter jag somnat, så idag sover jag nog inte alls i REM-sömn.

Har du några andra problem?

Hahaha. Usch!

Då har vi det likadant. Jag somnar aldrig innan 3, men en bra natt så strax efter. Men oftast runt halv 5. Ringer inte väckarklockan så kommer jag till liv igen efter 12, ibland framåt 15 beroende på.
Jag har add, en koncentrationsstörning som orsakar min insomnia. Jag kommer aldrig kunna sova själv så jag får hjälp av mediciner. Nu sover jag alltid innan klockan 12 och vaknar beror lite på om det är sovmorgon eller inte.

Går det att kontrollera din sömn med en strikt sovrutin? Jag har hört att det kan vara effektivt vid din diagnos. Förstår att det är svårt nu när du har fått barn men innan kanske?

Jag har sömnproblem, men hur vet man att man har DSPD?

Aah, jag blev utredd som litet barn för ADHD/ADD med blev inte diagnostiserad. tror min aggressivitet, koncentrationssvårighet och hyperaktivitet har att göra med sömnbristen helt enkelt.

Tyvärr fungerar inte kronoterapi, ljusterapi eller melatonin i tablettform på mig. själv har jag hört precis tvärt om, att det inte öht hjälper ed "rutiner" eftersom man kan gå och lägga sig 22.00 och ändå inte somna förrän 4 :/

Ah jag  menade ett annat typ av schema. Inte vanliga rutiner. Utan det där man ändrar sina rutiner till sin sovtid, så för dig skulle du ha din natt mellan 4 - 11 för att få 7 timmar. Och sen drar man tillbaka schemat timma för timma, takt beror på, tills det är på normal tid. Men det kräver att man är stenhård.

Det är nog någon liknelse! Jag kan aldrig gå ner i varv men jag är knappast hyper, kan ligga och titta på film i timmar. Känns som att jag är för trött för att orka fokusera på att somna, koffein drycker och socker brukar ibland vara effektivt som om att jag får energi till att somna. Låter konstigt.

Inga mediciner fungerar heller? Medicinen jag använder mig av är endast för insomning så den håller inte riktigt i sömnen utan varar i ett par timmar sen går effekten ur. Den har räddat mitt liv bokstavligen talat. Man går under av bara 4 timmars sömn per natt med knappt någon REM sömn.

Ja det du beskriver är kronoterapi, när man skjuter fram "läggdags" 1-2 timmar per dygn, tills man till slut efter runt 13 dagar eller något är på "normal" läggningstid.

Men det fungerar tyvärr inte mer än en-två dagar på mig. Det är ju en mycket osäker behandling för DSPD tyvärr.. likadå melatonin.

Jag dricker också ofta kaffe för att "stilla tankarna" och kunna lugna ner mig, då får jag ju riktig energi istället för överenergi.

Jag ska be om att få någon slags insomningsmedicin nu så jag iallafall får lite djupsömn.Jadu, säg det, man får en diagnos av en läkare, oftast genom att sova på ett sömnlabb med såna elektroder överallt som  mäter djupsömn och drömsömn osv.

De flesta som har DSPD har Aspbergers eller någon form av Autism, det har dock inte jag. Däremot har jag mycket gemensamt med människor med ADHD/ADD och liknande.

Koncentrationssvårigheter, lättirriterad, aggressiv (kort stubin), hyperaktivitet.. listan kan göras lång tyvärr. Har även svårt att lita på folk och fysisk närhet när det inte är på mina villkor, kramar och liknande av folk jag inte känner att jag känner tillräckligt väl.

Klarar man av att sköta ett jobb ändå? Eller anpassar man jobbet efter ens egna sovtid?

Usch, jag tycker synd om er... Det sociala måste väl också ta lite stryk?

 Det som var värst var den starkas mannen. Fy fan va han fick höra. Varje morgon och varje kväll. Allt han sa var bara sånt han skulle skällas ut för. Jag har än så länge bara varit student men skolan går. Jag nickade av ofta och mycket i skolan, vaknade av att jag slog i pannan i bänken och så.. men det gick. När jag väl somnade så hann det inte bli någon sömn så det var inte så svårt att gå upp.

Men nu medicineras jag sen över ett år tillbaka så idag har jag det inte så förutom de dagarna mina tabletter är slut. Då går jag från en fast rutin på halv 12 - halv 7 till att somna halv 6 på morgonen bara över en dag. Ah jag ber om ursäkt, då förstår jag, klart det har ett fint namn, hehe. Jag lider med dig, det fungerade inte alls på mig heller. Förde även en såndär dagbok i några veckor och min läkare bara stirrade på den sen började hon skriva på insomningstabletter istället. Det var så hopplöst. Men dom biter inte alltid heller, vissa kvällar (mer ofta nu för tiden) så känner jag inte av dom och måste ta en andra dos lite senare. Det börjar kännas lite oroligt. Oftast tar jag då en paus på två dagar utan medicin så är det okej igen men nu finns inte tid till det riktigt.
 

man klarar att jobba, men det är väldigt tufft att få ihop ett fungerande liv utan sömn. det är det :S

det sociala har jag inga problem med, det är väl kanske snarare det som håller mig flytande, bara umgås hela dagarna med folk eftersom jag är så trött och måste göra något..

ja. nu sitter jag här klockan är snart halv sex och jag är knappt trött.. suck säger jag.. SUCK!

SÖMNLÖS

ja allt har väl ett fint namn idag.. :P haha! menade inget illa alls, ursäkta om jag verkade grinig!

ja jag förde också dagbok ett tag, när jag gick i 7an, slutade med att 4 olika läkare skicka remisser till sömnlab när dom såg att jag sov var 3e dag, var alltså varken i oftast runt 60 timmar och sov sedan i 20 timmar i sträck, körde 3 dagar vaket, och sov sen nästan ett dygn, helt omöjlig att väcka.