Min skrikiga dotter
Jag har tre barn tätt, en 9-månaders bäbis och tvillingar (pojke/flicka) på 2 1/2.
Tvillingflickan har alltid varit extremt skrikig. Från fyra månader och fram till ett och ett halvt års ålder skrek hon som reaktion mot andra människor (alla utom jag och pappan). Periodvis var jag helt isolerad med barnen eftersom flickan skrek i timmar om vi exempelvis gick och handlade. Öppna förskolan var inte att tänka på. Flickan är inte klassiskt blyg men har idag en mycket stark integritet gentemot andra människor. Inskolningen på förskolan gick över förväntan.
Vid ett och ett halvt års ålder började hon istället att trotsskrika när hon inte fick som hon ville. Fram till två års ålder kunde hon skrika så att hon kräktes (men det stoppade inte henne från att fortsätta skrika). Hon är tidig med talet och kan sedan i somras kommunicera helt fritt så det är inte därför hon skriker. Det är inte så att hon alltid får som hon vill när hon gastar och därför vet att det är en lönande strategi. Vi ger henne inte saker bara för att hon skriker men hon skriker även om självklara saker som vi inte kan eller ens har funderat på att förvägra henne. Exempelvis, om hon vill att vi ska snyta henne, skriker hon "snoooorig, snooooooorig aaaaaaaaaaaaaaa!" osv ända tills vi kommit med papper. Man hinner bli totalt sönderskrikt, även i de lägen man kan komma direkt och inte behöver avsluta något, exempelvis ett blöjbyte, med de andra barnen. Hon är som nidbilden av ett riktig bortskämt barn och ibland kan jag skämmas över hennes beteende. Hon skriker också alltid när jag lämnar henne på förskolan, hon är inte ledsen men ilsken.
Det är svårt att förklara hur slitsamt det är med hennes krävande skrik i bakgrunden hela tiden. Hon tar all plats från sin tvillingbror och all energi från mig. Jag känner lättnad varje gång jag lämnar henne på förskolan. Och jag känner mig genomusel för att jag har de känslorna.
Jag kan inte bortse ifrån att det har med mig att göra (på förskolan beskriver de henne som "enkel"). Hon vill ha exklusiv tillgång till mig och min uppmärksamhet hela tiden. Kanske är jag orsaken till problemet. Hur ska jag få slut på hennes skrikande?