Känns skönt att veta att man går ner det igen!
Egentligen "bryr jag mig inte" men ändå påverkar detta mig. Jag äter allsidigt och bra, och en hel del onyttigt också (precis som innan, men då fastnade det inte på samma sätt)
Jag får helt enkelt släppa dom tankarna, för egentligen tycker jag inte att 11 kg är mycket i vecka 36, snart 37.
Men det är så "hypat". Man ska gå upp så lite som möjligt, verkar det som när man surfar runt här på FL och jämför med kompisar...
Sen har jag fått en massa bristningar under magen. Dom svider jättemycket och inget hjälper! Känns som sår..
Bristningar är också något som "jag hade räknat med" ändå blir jag ledsen för att dom dykt upp..
typiskt.. dom flesta får ju bristningar, men mina två höggravida vänner har inte fått en enda. Jag missunnar dom INTE det, utan är verkligen glad för deras skull som slipper !!! MEN, lite bitter blir man, haha kommer inte känna mig bekväm jämte dom i bikini på ett tag. Men men...det är värdsligt.. riktiga "i-landsproblem" och jag känner mig så löjlig... Kanske känns det bättre när min lilla skatt är här. Han kommer givetvis vara värt ALLT vad bristningar, hängbröst och viktuppgång heter!
