Rinkybysvenska/förortssvenska/invandrarsvenska en ny dialekt eller språkinlärning under utveckling?

Rinkebysvenskan är väl en sociolekt?

Det tänkte jag också!

Jo. Ni har rätt, det missade jag.

Fast nej, jag vet inte.
Är en sociolekt medveten?

I och med att "rinkebysvenskan" (eller förortssvenska eller miljonsvenska som jag tycker är ett bättre ord) är en sociolekt så kopplas den till en speciell typ av människor (samhällsklass vill vissa kalla det) och inte till ett specifikt område (specifikt geografiskt område = diakelt).
Miljonsvenskan kopplas till de områden som miljonprogrammet byggde upp i förorterna kring våra stora städer. Och den syn man har idag på dessa områden och människorna som lever i dessa har nog tydligt samman med de fördomar som finns kring de människor som har denna typ av sociolekt. 

Spårket är ett sätt att skapa en identitet.. Att sedan använda ett annat språk i t.ex. offentliga sammanhang (så som på jobbet eller vid mötet hos myndigheter) är ju ett sätt att gå in i en mer "professionel roll".

Det behöver den väl inte vara..

Skillnaden mellan en sociolekt och en dialekt är väl att dialekten talas i ett begränsat geografiskt område, medan en sociolekt talas av en viss grupp av människor (samhällsklass om man vill säga så). Du kan komma från Rinkeby eller Rosengård och ändå prata "förortssvenska" (geografiskt sett är det ganska långt mellan Rinkeby och Rosengård).

Ja så är det ju.

Och Rosengård är ju verkligen ingen förort heller, utan ligger mitt i centrala Malmö Så förortssvenska är ett ord vi borde stryka direkt

Poängen med TS var, att språket förändras. Rinkebysvenska, förortssvenska och invandrarsvenska är vad det kallats i litteraturen.
Hur språket används skiljer sig, bl a som beskrivet i TS. Det används också ofta i negativa syften. Men jag känner att sociolekten i fråga bör ses som andra sociolekter och inte som "folk som inte kan tala svenska ordentligt".

Man hör ofta just det. Att det är en slags underutvecklad svenska. Jag tror att det nya sättet att tala svenska kommer att ha stort inflytande över vårt språk i framtiden.

Ang sociolekter så har även dialekter, för att låna språkprofessor Lars-Gunnar Anderssons uttalande, en social koppling. Hörde detta i ett program där Alexandra Pascalidou ville använda just denna distinktion, som ju ofta används i sociolingvistiken. Han syftade då på att det normalt inte är överläkaren och disponenten som talar bred småländska eller värmländska ens när de är från orten. Hans egna tendenser till bred göteborgska får väl ses som ett undantag

Rinkebyiskan m fl skiljer sig från traditionella dialekter i så måtto att liknande lokalspråk finns i skilda geografiska områden. Språket i säg Alby och Rinkeby är för den utomstående mycket lika men skiljs av områden där det inte talas. (Med detta inte sagt att det talas av alla i dessa områden eller att det inte talas av någon utanför dem.)
Som en del i språkinlärningen kan det knappast ses. De invandrare som inte bor i dessa invandrartära lågstatusförorter talar aldrig så. Det är  "hemspråk" för ungdomar som växer upp i områdena ifråga, inte en brytning, även om en nyinvandrad person i områdena givetvis kan ha brytning också. Även ungdomar med svenska som modersmål (Dogge Doggelito som kändisexempel, däremot inte hans dokuså¨pakända syster Daphne som i:ar Stureplansdialekt) talar det. Många är utpräglat tvåspråkiga med områdesspråket och standardsvenska.