Viste ni detta om "spädbarnskolik"?

Ett totalt elände för alla inblandade, men dessa fakta anser jag pålitliga, och har ändrat min uppfattning. Vad har ni som provat Minifom, för erfarenheter, och visste ni att det är en "bluff"?

Spädbarnskolik Uppdaterad: 2011-01-11
Barnläkare Mats Reimer,  Barnmottagningen/Mölnlycke

Granskad av: Professor Otto Westphal,  Barnkliniken/Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg








[BAKGRUND] [SYMTOM] [DIAGNOS] [UTREDNING] [BEHANDLING] [PROGNOS]

BAKGRUND
Många spädbarn skriker så mycket att det upplevs som ett problem av föräldrarna. De flesta söker nog ingen annan vård än råd från BVC, men läkarbedömning blir aktuell vid stora besvär eller stor oro hos föräldrarna.

  SYMTOM
Anfall av svårtröstligt skrikande är huvudsymtomet. Typiskt börjar symtomen ökande under de första levnadsveckorna och är oftast mer uttalat från sen eftermiddag och utöver kvällen fram till midnatt. Barnet skriker kraftfullt i perioder, spänner bukmusklerna och drar upp benen. Det är oklart om det egentligen handlar om magsmärta. Andra perioder är det mer missnöjdhet, gnällighet och svårighet att komma till ro.

  DIAGNOS
Den definition som används vid forskning är mer än tre timmars skrikande mer än tre dagar per vecka hos ett i övrigt friskt barn. I praktiken ställs diagnosen när barnet skriker mer än vad föräldrarna uppfattar som normalt.

  UTREDNING
Kroppsundersökning och bedömning av viktkurvan brukar räcka som utredning.
Ter sig barnet helt friskt och växer bra kan man avstå från provtagning.

  BEHANDLING
Det viktigaste i behandlingen är en grundlig anamnes och status så att föräldrarna känner sig trygga i att sjukdom uteslutits. För barn som ammas helt är det inte nödvändigt att föreslå föräldrarna någon specifik behandling. Däremot är det viktigt att visa förståelse för föräldrarnas frustration och känsla av maktlöshet av att inte kunna trösta sitt barn. Förmedla hopp; barnet tar inte skada av att skrika och det kommer att gå över av sig självt. Om föräldrarna inte får sova tillräckligt är det ett allvarligt problem, och man bör uppmuntra dem till att be om avlastning från släkt och vänner.

Många olika behandlingar har provats, men få har utvärderats i randomiserade
dubbelblinda studier. De studier som gjorts har innehållit få patienter. Alla
behandlingar har en stor placeboeffekt.

För de barn som uppföds helt eller delvis på modersmjölksersättning bör man testa en övergång till hypoallergena ersättningar baserade på komjölkshydrolysat (Nutramigen, Profylac). Upplevs då en klar förbättring kan det vara svårt att få med sig föräldrarna på en provokation genom att återgå till vanlig ersättning. Det är dock dyrt med speciallivsmedel, och efter någon månad föreslås att man provocerar barnet och utvärderar med någon form av symtomregistrering.

Hos de barn som ammas fullt är det osannolikt att ändringar i moderns diet har någon nytta, då den mängd komjölksprotein som går över via bröstmjölken handlar om mikrogram per liter. Det finns små studier som talar för att mjölkfri diet kan hjälpa, och andra som inte visar någon effekt. Ofta har modern redan av någon fått rådet att själv prova mjölkfri kost. Smalare dieter där flera viktiga födoämnen utesluts bör undvikas. Ammande mammor behöver kalk och kalorier, håller modern mjölkfri kost bör hon ta kalktillskott.

 

Dicykloverinklorid har möjligen viss effekt, men är inget registrerat läkemedel och bör undvikas på grund av risk för allvarliga biverkningar. Dimetikon (Minifom) har bara placeboeffekt och bör inte ges. Kiropraktik hade ingen effekt i den enda välgjorda studie som utförts. Akupunktur hade effekt enligt två svenska studier; osannolikt stor effekt i en studie som inte var dubbelblind, mer måttlig effekt i en studie som ännu inte publicerats i någon tidskrift. Trots att många upplever att barnet lugnas av att gunga eller åka bil har studier inte visat någon effekt av maskiner som skakar eller vaggar barnets säng. Probiotika har i några mindre studier verkat lovande. Sockerlösning är smärtlindrande för späda barn, och det finns en liten norsk studie där 12 % sockervatten hade effekt på kolik; 2 ml gavs vid skrikepisoder. Spädbarnsmassage hjälper inte bättre än ”skakmaskin”. För olika naturläkemedel finns enstaka små studier, men inga säkerhetsdata. I det fall där föräldrarna starkt önskar behandlingsförsök verkar det rimligt att prova mjölkfri kost för modern eller probiotika (Semper Magdroppar) till barnet. Sockerlösning eller akupunktur given i tumvecket torde inte heller ha biverkningar.

PROGNOS
Det alternativa namnet tremånaderskolik speglar att skrikigheten ofta avtar efter 1-3 månader. Det finns dock enstaka barn som fortsätter att vara skrikiga även efter tre månaders ålder.

  ICD-10

Spädbarnskolik R10.4A

 

  Copyright © 2011, Internetmedicin AB

(www.internetmedicin.se/dyn_main.asp)