• far

    Viste ni detta om "spädbarnskolik"?

    Ett totalt elände för alla inblandade, men dessa fakta anser jag pålitliga, och har ändrat min uppfattning. Vad har ni som provat Minifom, för erfarenheter, och visste ni att det är en "bluff"?

    Spädbarnskolik Uppdaterad: 2011-01-11
    Barnläkare Mats Reimer,  Barnmottagningen/Mölnlycke

    Granskad av: Professor Otto Westphal,  Barnkliniken/Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg

    Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.
    Tipsa en kollega om behandlingsöversikten
    Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
    Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet
    Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
    Sök i ICD-10 och Åtgärdskoder Utskriftsvänlig version av behandlingsöversikten

    [BAKGRUND] [SYMTOM] [DIAGNOS] [UTREDNING] [BEHANDLING] [PROGNOS]

    BAKGRUND
    Många spädbarn skriker så mycket att det upplevs som ett problem av föräldrarna. De flesta söker nog ingen annan vård än råd från BVC, men läkarbedömning blir aktuell vid stora besvär eller stor oro hos föräldrarna.

      SYMTOM
    Anfall av svårtröstligt skrikande är huvudsymtomet. Typiskt börjar symtomen ökande under de första levnadsveckorna och är oftast mer uttalat från sen eftermiddag och utöver kvällen fram till midnatt. Barnet skriker kraftfullt i perioder, spänner bukmusklerna och drar upp benen. Det är oklart om det egentligen handlar om magsmärta. Andra perioder är det mer missnöjdhet, gnällighet och svårighet att komma till ro.

      DIAGNOS
    Den definition som används vid forskning är mer än tre timmars skrikande mer än tre dagar per vecka hos ett i övrigt friskt barn. I praktiken ställs diagnosen när barnet skriker mer än vad föräldrarna uppfattar som normalt.

      UTREDNING
    Kroppsundersökning och bedömning av viktkurvan brukar räcka som utredning.
    Ter sig barnet helt friskt och växer bra kan man avstå från provtagning.

      BEHANDLING
    Det viktigaste i behandlingen är en grundlig anamnes och status så att föräldrarna känner sig trygga i att sjukdom uteslutits. För barn som ammas helt är det inte nödvändigt att föreslå föräldrarna någon specifik behandling. Däremot är det viktigt att visa förståelse för föräldrarnas frustration och känsla av maktlöshet av att inte kunna trösta sitt barn. Förmedla hopp; barnet tar inte skada av att skrika och det kommer att gå över av sig självt. Om föräldrarna inte får sova tillräckligt är det ett allvarligt problem, och man bör uppmuntra dem till att be om avlastning från släkt och vänner.

    Många olika behandlingar har provats, men få har utvärderats i randomiserade
    dubbelblinda studier. De studier som gjorts har innehållit få patienter. Alla
    behandlingar har en stor placeboeffekt.

    För de barn som uppföds helt eller delvis på modersmjölksersättning bör man testa en övergång till hypoallergena ersättningar baserade på komjölkshydrolysat (Nutramigen, Profylac). Upplevs då en klar förbättring kan det vara svårt att få med sig föräldrarna på en provokation genom att återgå till vanlig ersättning. Det är dock dyrt med speciallivsmedel, och efter någon månad föreslås att man provocerar barnet och utvärderar med någon form av symtomregistrering.

    Hos de barn som ammas fullt är det osannolikt att ändringar i moderns diet har någon nytta, då den mängd komjölksprotein som går över via bröstmjölken handlar om mikrogram per liter. Det finns små studier som talar för att mjölkfri diet kan hjälpa, och andra som inte visar någon effekt. Ofta har modern redan av någon fått rådet att själv prova mjölkfri kost. Smalare dieter där flera viktiga födoämnen utesluts bör undvikas. Ammande mammor behöver kalk och kalorier, håller modern mjölkfri kost bör hon ta kalktillskott.

     


    Dicykloverinklorid har möjligen viss effekt, men är inget registrerat läkemedel och bör undvikas på grund av risk för allvarliga biverkningar. Dimetikon (Minifom) har bara placeboeffekt och bör inte ges. Kiropraktik hade ingen effekt i den enda välgjorda studie som utförts. Akupunktur hade effekt enligt två svenska studier; osannolikt stor effekt i en studie som inte var dubbelblind, mer måttlig effekt i en studie som ännu inte publicerats i någon tidskrift. Trots att många upplever att barnet lugnas av att gunga eller åka bil har studier inte visat någon effekt av maskiner som skakar eller vaggar barnets säng. Probiotika har i några mindre studier verkat lovande. Sockerlösning är smärtlindrande för späda barn, och det finns en liten norsk studie där 12 % sockervatten hade effekt på kolik; 2 ml gavs vid skrikepisoder. Spädbarnsmassage hjälper inte bättre än ”skakmaskin”. För olika naturläkemedel finns enstaka små studier, men inga säkerhetsdata. I det fall där föräldrarna starkt önskar behandlingsförsök verkar det rimligt att prova mjölkfri kost för modern eller probiotika (Semper Magdroppar) till barnet. Sockerlösning eller akupunktur given i tumvecket torde inte heller ha biverkningar.

    PROGNOS
    Det alternativa namnet tremånaderskolik speglar att skrikigheten ofta avtar efter 1-3 månader. Det finns dock enstaka barn som fortsätter att vara skrikiga även efter tre månaders ålder.

      ICD-10

    Spädbarnskolik R10.4A

     
    Gå till början av sidan.
      Copyright © 2011, Internetmedicin AB

    (www.internetmedicin.se/dyn_main.asp)
  • Svar på tråden Viste ni detta om "spädbarnskolik"?
  • IsadoraW

    Visste ni att det finns de som menar att spädbarnskolik har psykiska orsaker? Att spädbarn kan ha mycket ångest och oro?

  • far
    Gaytjej skrev 2011-01-28 21:05:57 följande:
    Fast minifomet består trots allt av ämnen som har en skumdämpande effekt. En kompis till mig som jobbar på pappersbruk använder ngt liknande (fast i liiite större skala) i sina bassänger och en annan  kompis som är veterinär använder det till kossor som fått trumsjuka!

    Sen att då ändå inte ger effekt på bebisar med kolik är ju en annan historia, men i teorin så skulle det nog kunna göra det! Dvs, det är nog inte helt lurendrejeri... från början.

    Synd dock att BVC allt för sällan är uppdaterade med rådande forskning =(
    Ja, ja, det kan väl hända att jag är tjatig, men jag drar ner den medicinska faktan som jag har tagiit for godo. Jag förliter mig på den, därför att den är kritisk gjort av "med.vetare", men samtidigt har jag ju respekt för alla åsikter...Inte fan vet jag, vem man skall tro på?? Sig själv??

    www.internetmedicin.se/dyn_main.asp

    Sen upprepar jag tjatet:

    "Ja, inte vet jag, men kolik är ett helsike för SÅ många, även om jag inte personligen har någon erfarenhet av det, analysera, allt kring bebisen. Kanske kan det vara en liten "tvättinstruktions.lapp", i den nya lilla tröjan, som kliar infernaliskt i nacken???  Kanske är det något annat som irriterar? Hela grejen handlar ju om att lilla baby skriker, flera timar i sträck, drar upp de små benen, och verka ha SÅ ont, Magen är spänt, kanske pga. av all luft som h*n drar in av av all skrikande"?

    Hjärta
  • Rhoda Horswunce
    minimou skrev 2011-01-28 21:27:23 följande:
    Nu har jag blivit så otroligt förvirrad av vad du menar med att "faktum är att det inte finns några som helst belägg för att koliken hos ett helammat barn blir bättre av att mamman slutar med komjölk - tvärt om finns det mycket som tyder på att den INTE blir det. "

    All information jag fått är precis det motsatta.

     
    1. Kolik drabbar inte ersättningsbarn i större utsträckning än helammade barn, vilket torde vara fallet om mjölkallergi var orsaken. Graden av kolik (dvs. hur många timmar de skriker per dag, hur många dagar per vecka osv.) är densamma för båda grupperna. 

    www.bmj.com/content/314/7090/1325.abstracthttp://archpedi.ama-assn.org/cgi/content/abstract/156/11/1123

    2. Hos kolikbarn som dött i exempelvis plötslig spädbarnsdöd och obducerats, har man sett att tarmarna är helt opåverkade. Hos allergiska spädbarn som dricker mjölk, förstörs däremot oftast de små utskott (villi) som klär tunntarmens väggar (vilket är den främsta orsaken till de magsmärtor som uppstår).

    adc.bmj.com/content/50/5/357.abstract

    3. Kolik drabbar barn i alla kulturer i ungefär lika stor utsträckning, trots att det i princip bara är vi i väst som dricker mjölk som vuxna.

    (dessa är studier som gjorts på turkiska, iranska, kinesiska, indiska och negerianska kolikbarn)


    www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18698680

    Akman I, Kusçu K, Ozdemir N, Yurdakul Z, Solakoglu M, Orhan L, Karabekiroglu A, Ozek E. 2006. Mothers' postpartum psychological adjustment and infantile colic. Arch Dis Child. 91(5):417-9. (Turkey).

    Chen IL and Chwo MJ. 2006. [The problems and management of excessive crying and fussing in infants] Hu Li Za Zhi. 53(4):17-23. In Chinese.

    Garg P. 2004. Infantile colic--unfolded. Indian J Pediatr. 71(10):903-6.

    Oshikoya KA, Senbanjo IO, Njokanma OF. 2009. Self-medication for infants with colic in Lagos, Nigeria. BMC Pediatrics 9: 9-16.

    4. Koliken går i stort sett alltid över när barnet är ca 12 veckor gammalt, och vanligtvis upplever föräldrarna att en vändpunkt sker vid ca 6 veckors ålder. Komjölksallergi växer däremot sällan bort innan 1 års ålder (hur kan då koliken gå över vid 3 månaders ålder?). .


    5. För några år sedan gjordes en studie där man använde sig av EEG för att ta reda på om nyfödda barn kan känna smärta (hittar tyvärr ingen källa till detta nu, önskar jag kunde det för detta är väldigt intressant tycker jag). När man i studien mätte hjärnaktiviteten hos barn som fick sprutor eller blev omskurna, såg man att den del av hjärnan som är aktiv är exakt samma del som aktiveras hos oss vuxna när vi har ont. Dessa barn känner alltså i allra högsta grad smärta! När man däremot kopplade kolikbarn till EEG:t, visade det sig att det istället var den del av hjärnan som var aktiv, som hos oss vuxna är aktiv när vi känner frustration och liknande känslor.  Detta tyder alltså på att koliken snarare har något att göra med exempelvis ett omoget nervsystem, än att det skulle ha att göra med magsmärtor orsakade av allergier eller annat.
  • Rhoda Horswunce
    Zuffo skrev 2011-01-28 21:25:30 följande:
    Hormonförändringar hos pojkar? Som kan leda till??...
    Minskad spermaproduktion, tror jag det var. Ingenting livsfarligt alltså.
  • minimou

    Jag tror inte smack på att komjölkproteinallergi/känslighet inte skulle kunna förekomma hos helammande barn!!

    Mina barn gallskrek i timmar och var missnöjda resten av dygnet så fort jag åt det minsta med komjölk. Detta försvann verkligen inte vid 3 månader utan fortsatte till 2½ år. 

    Sen har vi som sagt haft kontakt med 3 barnläkare pga min "kolikdiet". Ingen av dem har ifrågasatt att det koliken skulle bero på komjölk. På alla sidor jag besökt angående detta så står det att komjölksprotein går över i bröstmjölken. Ungefär 20% av barnen med "kolik" beror på "mjölkallergi" har jag läst på flera ställen.

    Att gå ut och säga att mjölkfri diet inte ibland botar "kolik"  hos helammande barn vore för mig horribelt! Jag lider med alla de barn som tvingas leva med den smärtan i onödan....

  • vittra
    minimou skrev 2011-02-01 11:31:44 följande:
    Jag tror inte smack på att komjölkproteinallergi/känslighet inte skulle kunna förekomma hos helammande barn!!

    Mina barn gallskrek i timmar och var missnöjda resten av dygnet så fort jag åt det minsta med komjölk. Detta försvann verkligen inte vid 3 månader utan fortsatte till 2½ år. 

    Sen har vi som sagt haft kontakt med 3 barnläkare pga min "kolikdiet". Ingen av dem har ifrågasatt att det koliken skulle bero på komjölk. På alla sidor jag besökt angående detta så står det att komjölksprotein går över i bröstmjölken. Ungefär 20% av barnen med "kolik" beror på "mjölkallergi" har jag läst på flera ställen.

    Att gå ut och säga att mjölkfri diet inte ibland botar "kolik"  hos helammande barn vore för mig horribelt! Jag lider med alla de barn som tvingas leva med den smärtan i onödan....
    Många spädbarn med mjölkproteinallergi får inte ens kolik... du måste skilja mellan allergi och kolik!
    Kolik kan ha många orsaker och till stor del vet man inte ens ännu vad det beror på!
  • vittra

    Att minifom inte har någon medicinsk effekt väl knappast okänt, men sen om det är en "bluff" vet jag inte om man kan påstå. Man ska inte förringa placebo-effekten! Vissa läkemedel fungerar så, och det är inget konstigt. Vad som är mer oroande är de farliga bieffekter som minifom riskerar att ha på spädbarn! Det är troligtvis därför det står att de inte bör ges, allra helst då den medicinska effekten som sagt inte ens existerar. Man kan nog hitta andra placebo-läkemedel som inte riskerar att skada spädbarnen.

  • LillaZ
    minimou skrev 2011-02-01 11:31:44 följande:
    Jag tror inte smack på att komjölkproteinallergi/känslighet inte skulle kunna förekomma hos helammande barn!!

    Mina barn gallskrek i timmar och var missnöjda resten av dygnet så fort jag åt det minsta med komjölk. Detta försvann verkligen inte vid 3 månader utan fortsatte till 2½ år. 

    Sen har vi som sagt haft kontakt med 3 barnläkare pga min "kolikdiet". Ingen av dem har ifrågasatt att det koliken skulle bero på komjölk. På alla sidor jag besökt angående detta så står det att komjölksprotein går över i bröstmjölken. Ungefär 20% av barnen med "kolik" beror på "mjölkallergi" har jag läst på flera ställen.

    Att gå ut och säga att mjölkfri diet inte ibland botar "kolik"  hos helammande barn vore för mig horribelt! Jag lider med alla de barn som tvingas leva med den smärtan i onödan....
    Men då har ju barnen inte kolik, de är ju allergiska. Förstår du skillnaden? Vill absolut inte verka nedlåtande eller så.
  • minimou
    LillaZ skrev 2011-02-01 13:04:08 följande:
    Men då har ju barnen inte kolik, de är ju allergiska. Förstår du skillnaden? Vill absolut inte verka nedlåtande eller så.
    men kolik är ett av symptomen vid komjölproteinallergi! Det kanske inte syns på pricktest tex. bara genom att testa att utesluta mjölkprodukter kan du se om det blir någon skillnad. ca 20% av barnen med kolik går antagligen att bota genom mjölkfri kost. Är det inte bättre att testa istället för att låta bebisen skrika sig genom månader  av smärta?
  • Penguine

    Jag orkade inte läsa genom inläggen så detta kanske redan skrivits men Jag var nyfiken på varför man säger att minifom inte fungerar så jag kollade upp det (minns dessvärre inte var jag läste detta).

    Hur som helst...tydligen är det så att minifom har medicinsk effekt dvs. det slår sönder gasbubblorna så de blir lättare att prutta ut. Men när man jämförde barn som fick minifom mot barn utan minifom så skrek de lika många timmar på dygnet och därför hade de alltså ingen effekt.

  • bumsis mamma

    Vårt barn skrek 24/7.Bvc läkaren rådde mig sluta med mjölk.Hjälpte inte.Fick då allergivälling-det blev bättre men inte bra. Vid 2 mån konstaterades hjärtfel.Kanske det har att göra med tröga tarmar på vissa barn? Semper magdroppar funkar ungefär som Provivadrycker för vuxna enl vår barnläkare vi har nu.

  • Cocco
    Rhoda Horswunce skrev 2011-02-01 11:10:10 följande:
    1. Kolik drabbar inte ersättningsbarn i större utsträckning än helammade barn, vilket torde vara fallet om mjölkallergi var orsaken. Graden av kolik (dvs. hur många timmar de skriker per dag, hur många dagar per vecka osv.) är densamma för båda grupperna. 

    www.bmj.com/content/314/7090/1325.abstracthtt...://archpedi.ama-assn.org/cgi/content/abstract/156/ 11/1123

    2. Hos kolikbarn som dött i exempelvis plötslig spädbarnsdöd och obducerats, har man sett att tarmarna är helt opåverkade. Hos allergiska spädbarn som dricker mjölk, förstörs däremot oftast de små utskott (villi) som klär tunntarmens väggar (vilket är den främsta orsaken till de magsmärtor som uppstår).

    adc.bmj.com/content/50/5/357.abstract

    3. Kolik drabbar barn i alla kulturer i ungefär lika stor utsträckning, trots att det i princip bara är vi i väst som dricker mjölk som vuxna.

    (dessa är studier som gjorts på turkiska, iranska, kinesiska, indiska och negerianska kolikbarn)

    www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18698680

    Akman I, Kusçu K, Ozdemir N, Yurdakul Z, Solakoglu M, Orhan L, Karabekiroglu A, Ozek E. 2006. Mothers' postpartum psychological adjustment and infantile colic. Arch Dis Child. 91(5):417-9. (Turkey).

    Chen IL and Chwo MJ. 2006. [The problems and management of excessive crying and fussing in infants] Hu Li Za Zhi. 53(4):17-23. In Chinese.

    Garg P. 2004. Infantile colic--unfolded. Indian J Pediatr. 71(10):903-6.

    Oshikoya KA, Senbanjo IO, Njokanma OF. 2009. Self-medication for infants with colic in Lagos, Nigeria. BMC Pediatrics 9: 9-16.

    4. Koliken går i stort sett alltid över när barnet är ca 12 veckor gammalt, och vanligtvis upplever föräldrarna att en vändpunkt sker vid ca 6 veckors ålder. Komjölksallergi växer däremot sällan bort innan 1 års ålder (hur kan då koliken gå över vid 3 månaders ålder?). .

    5. För några år sedan gjordes en studie där man använde sig av EEG för att ta reda på om nyfödda barn kan känna smärta (hittar tyvärr ingen källa till detta nu, önskar jag kunde det för detta är väldigt intressant tycker jag). När man i studien mätte hjärnaktiviteten hos barn som fick sprutor eller blev omskurna, såg man att den del av hjärnan som är aktiv är exakt samma del som aktiveras hos oss vuxna när vi har ont. Dessa barn känner alltså i allra högsta grad smärta! När man däremot kopplade kolikbarn till EEG:t, visade det sig att det istället var den del av hjärnan som var aktiv, som hos oss vuxna är aktiv när vi känner frustration och liknande känslor.  Detta tyder alltså på att koliken snarare har något att göra med exempelvis ett omoget nervsystem, än att det skulle ha att göra med magsmärtor orsakade av allergier eller annat.
    Det är inte bara mjölk i form av dryckesmjölk som kan ge reaktioner.

    Sen hade jag för mig att kolik var betydligt mindre förekommande i länder där man bar sina barn mycket.
  • Zuffo
    Rhoda Horswunce skrev 2011-02-01 11:14:23 följande:
    Minskad spermaproduktion, tror jag det var. Ingenting livsfarligt alltså.
    För resten av livet eller bara just när man änvänder läkemedlet?? Blir nervös över om jag kommer kunna bli farmor en dag...??
    Theodor 090622 Amilia 101021
  • minimou

    Jag frågade nu en barnallergolog om dennes åsikt i frågan om komjölken kan gå över till barnet genom bröstmjölken och ge kolik (fråga nr 2 är min):
     http://www.meadjohnson.se/fraga-doktorn/11111/

     
    Jag hittade även en kommentar där barnläkaren i TS själv skriver att han tillhör en minoritet av läkarna som inte tror att det mamman äter går över och påverkar bebisen.
    (i en kommentar under artikeln) 
     http://www.dagensmedicin.se/asikter/blogg/gastbloggar/mats_reimer/2009/05/14/vad-far-ammande-mammor-ata/index.xml

  • far

    Det som jag tycker är så konstigt: När jag var baby, kunde inte min mamma amma mig. I stället gjorde hon en blandning av (komjölk), vetemjöl, och lite margarin... Det fick bli en sorts "välling", eller ersättning. Hon hade lite honung i från början. Sen när jag var 3 mdr, var det havregrynsgröt, mosade grönsaker/ rotfrukter/ fisk, och lite senare även kött.

    Jag överlevde, och har aldrig haft närheten av allergi.
    På den tiden fanns det inga barnmatsburkar att förlita sig på, bara råvaror, som man köpte på torget. (läs: ekologiska)

  • Trinity78

    Ni som är oroliga för parabener, kan lugna sig. Det finns inga parabener i Minifom längre, de konserveringsmedel som används nu är kaliumsorbat, parahydroxibensoat och etylparahydroxibensoat. Är ni oroliga för parabener ska ni nog kolla era egna hygienprodukter som shampo, smink och hudlotioner.


    Reproductively challenged
  • vittra
    Trinity78 skrev 2011-04-07 13:35:56 följande:
    Ni som är oroliga för parabener, kan lugna sig. Det finns inga parabener i Minifom längre, de konserveringsmedel som används nu är kaliumsorbat, parahydroxibensoat och etylparahydroxibensoat. Är ni oroliga för parabener ska ni nog kolla era egna hygienprodukter som shampo, smink och hudlotioner.
    De du nämner är parabener...

    Förövrigt är det väldigt lågt i mina ögon att börja jämföra med schampo eller andra hygienprodukter som man som vuxen har på kroppen och orala droppar som ges till nyfödda spädbarn! Nyfödda är naturligtvis betydligt känsligare än vuxna, allra helst när dropparna sväljs och ämnena sprids invärtes!

    Hade det varit samma sak som hudlotion för vuxna skulle det knappast ha förbjudits i andra länder, eller från läkemedelsverkets sida i Sverige rådas till att användas i minsta möjliga mån.
  • dessansessan

    Nu har jag inte läst igenom hela tråden, men min son började få "kolik" vid 4-5v ålder, de ända som fungerade var att böra honom med så han låg på min hand mot magen!
     med huvudet ner om ni förstår hur jag menar, sedan sa min bvc-"tant" att jag kunde testa miniform på detta smulade ner "gasbublorna" och bev lättare att fisa ut, började med det och sen den dagen har vi inte haft några skrikiga kvällar eller nätter, bortsett från då jag i all stress och hast glömde ge han dropparna då började det igen!

    (han äter ersättning)

Svar på tråden Viste ni detta om "spädbarnskolik"?