• Anonym

    Har jag inte kämpat tillräckligt?

    Enskild vårdnad pga.........?

  • Anonym

    De flesta är väl i samma sits men inte får vi ev för det för det är inte bässt för barnet. Man får inte ev för att föräldrarna ska ha det bra utan för det är bäst för barnet att en förälder har ensam vårdnad pga div saker. Men du ts visar inte på nåt som en skulle göra att tr tar upp tid för din sits i en förhandling. Du får kanske acceptera att det är så här det funkar för många och vi är nog många som haft så bra mycket längre en så och vi får liksom du nu då kämpa på för våra barns skull

  • Anonym

    Okej ts men hur fan ska du göra då för det du kommer med är inget som ens rätten tar upp till en förhandling om du ska gå den rättsliga vägen. Men pappan kan skriva över frivilligt men låter inte så heller. Du påvisar inget som tr anser ska ge ev.

  • Anonym

    Hitta just din tråd ts och utifrån min yrkesroll kan jag säga att många av de svar du redan fått så kommer det du tagit upp i tråden inte ges en förhandlingstid i tr. Prova gärna men du blir bara ruinerad, lägg din energi på det som du kan göra nåt åt eller ta kontakt med en jurist som närmare kan förklara för dig varför du kommer nekas förhandlingstid men som sagt det är utifrån vad du sagt här

  • Anonym

    Som sagt ts tr ger inte prövnin för det som du anger som skäl. För du anger inga verkliga skäl enl dem. Sorry men att få ensam krävs sååååå mycket meeeer så du är inte ens i utkanten av närheten om du förstår

  • Anonym

    Jag förstår inte vad du har kämpat tillräkligt med?? Många andra har kämpat bra många fler år en du ts har bra mycket mer en du ts men inte fått ev för det

  • Anonym

    Men ts det är väl inte vårt fel att du också får leva som många av oss andra. Det är inte vårt fel att du inte var mer nogräknad men vet du vi är många som har som du och ännu jobbigare men vet du vi gör det bästa av situationen för barnets skull. För att de dig perspektiv så du fattar, har du nästan blivit dödad eller ditt barn av pappan? Har ditt barn blivit vanvårdad av pappan? Det har jag och mina barn men jag får inte ev för det. Två år och man har gjort tillrökligt o my good du har hela livet framför dig gör nåt var inte bitter och lev ditt liv. Kooperativ skrev nån att där behövs en underskrift sök det då. Du har fått så mycket förslag på hur du ändå kan plugga men ser alla fel o hur jobbigt det är för dig. Spotta upp dig ts och bli vuxen

  • Anonym

    Ts varför skulle nån vettig vilja hjälpa dig med tips och ideer när du bara tykar dig tillbaka? Du må vara vuxen men betee dig vuxet med

  • Anonym

    Trist men din attityd kanske sätter spärrar för dig. Hur pappan löser sina v om ni får vv det kan du inte vända mot han. Många barn har långa dagar på dagis men han kan ordna annat med det vet inte du. Sen kan du hämta på dagis och han hämtar hos dig sen. Men akta dig för att förminska att många har längre och allvarligare problem och har nämnt det. Du är inte ensam el utvald som nu vänder det. Du kommer säkert kasta påhopp på mig med gör det ts för jag har kämpat tillräkligt tycker jag men jag är inne på 9e året men har du några hundratusen som skräpar så där så stäm han. Har du haft kontakt med alla dessa myndigheter och de varit oroliga för ditt barn då hade du hade inskränkningar på ug haft ev redan eller i värsta fall skydd. Har du det?

  • Anonym

    Aggressiv arg gåpåig. Vad vill du medtråden att vi säger sanningen eller klappar på axeln och säger ja gör det du vinner du vinner

  • Anonym

    Asgarv så det var medhåll ochh stryka medhårs inte ärliga svar som gällde. Jag är i behov av pengar lägg dem på mig istället

  • Anonym
    paron skrev 2011-01-31 15:26:07 följande:

    Jag vill inte att någon klappar mig på axeln eller så. Jag tänker inte alls hoppa på någon. Varför skulle jag göra det? Jag är ingen elak person. Bara lite frustrerad och väldigt ledsen över hur det får gå till. Jag är ledsen över att fadern styr över mina val i livet.


    Jag vet att det finns många andra som har det värre. Jag vet att det finns barn som svälter och blir misshandlade till döds och att jag egentligen inte ska klaga över att jag lever mitt liv som jag gör. Jag har det ju egentligen super bra.


    Jag är absolut inte aggresiv av mig, och tråkigt att du tror det om mig.

    Det blev inte riktigt som jag ville med den här tråden.
    Tråkigt att dem som har det precis likadant ska börja göra påhopp och det är ungefär som
    "vad klagar DU på? JAG har haft det ännu värre"
    Ni som har haft det så här i många, många år.. ni har också varit här  där jag är nu..
    Varför inte bara komma med tips på hur man ska klara av att leva med en sådan fader till barnet?
    Istället kommer ni med, "du får ju acceptera att så här är livet" och att det är mitt eget fel att jag inte var nogräknad?!


    Då vill jag fråga anonym en fråga.. varför har du inte enskild vårdnad om nu ditt barns pappa försökte döda dig och ditt barn?!?!
    ch jag vill också fråga frågan jag fick i denna tråd.."Har du haft kontakt med alla dessa myndigheter och de varit oroliga för ditt barn då hade du hade inskränkningar på ug haft ev redan eller i värsta fall skydd. Har du det?"

    Det finns ingenting mer att diskutera om i denna tråd nu tycker jag..


    Ts, det är ingen i tråden som gör påhopp mer än du. Det andra skriver är att de trots värre problem än dig, inte har fått enskild vårdnad! Kan du inte ta fakta så ska du kanske inte starta en tråd och fråga andra om vad som krävs och om du gjort nog.

    Jag har personligen haft en väldigt lång tvist, 7 år, och den är fortfarande inte över. Det har förekommit fysisk och psykisk misshandel, barnmisshandel, trakasserier och ständiga anmälningar till olika myndigheter. Trots detta har vi gemensam vårdnad...
  • Anonym
    paron skrev 2011-01-31 16:23:37 följande:
    Vart kan man få tag i en jurist? Kan man kanske googla på det? Det ska jag absolut kolla upp. Min syster sa också om något med rättshjälp då jag bad henne om lite råd.

    Ja, om jag följer mina drömmer och planer så ser min framtid väldigt ljus ut. Jag blir utbildad till det jag allra helst vill arbeta inom och jag har världens bästa dotter och pojkvän.
    Min pojkvän har som jag, väldigt dåligt med pengar och det kommer att bli dyrt att pendla. Tror ett busskort går på över 1000:-
    Självklart flyttar jag inte om jag inte har tillåtelse av fadern. Det går ju alltid att lösa. Bara han skriver på och godkänner min flytt och dotterns nya dagis inom våran nuvarande ort så att vi kommer närmare centrum så att jag kan pendla.
    Sedan får jag hålla tummarna på att jag får klart att jag kan flytta till den andra orten.

    Tack så mycket för svaret.
    Ett varningens ord. Kontakta hellre en advokat än en jurist. En jurist kan sakna utbildning och kan vara vem som helst som anser sig insatt i juridik.
  • Anonym

    Förlåt mig, du har säkert haft det kämpigt. Jag är själv ensam med två barn så jag förstår. Men jag tycker inte att det verkar så hemskt ändå? Jag har ett ex som knappt träffar sina barn alls. Och när han väl gör det (en gång i månaden kanske) så kommer han hit, har inte barnen själv utan jag måste vara med, jag måste laga maten, jag tar hand om barnen i stort fast han är här för nej han vill inte blöja, han vägrar mm. Så för att ungarna inte ska må dåligt så får ju jag fixa. Nog om det. Att han faktiskt har hållt det att han haft sitt barn varannan lördag tycker jag är toppen! Många pappor strular ju tyvärr med det. Att han inte velat utöka helgen kanske bara är för att det inte fungerat? Och att han nu vill ha sitt barn varannan vecka är ju toppen! Tänk vad mycket tid barnet får spendera med pappa!! Vilken fin uppväxt, med två föräldrar på så lika tid från sådan tidig ålder fastän föräldrarna gått isär. Inte många barn unnas det faktiskt! Var glad för ditt barns skull istället för att kräva ensam vårdnad och res 3 mil. Hur skulle du ha gjort om du inte träffat en ny kille? Hur skulle du ha tänkt om det var omvända roller - om barnet bodde hos pappan och han ville flytta 3 mil bort, och när du sa nej till det - du vill ha barnet närmare dig - då säger han att han fixar ensam vårdnad så att du knappt får se barnet alls istället. Hur hade det känts för dig?

  • Anonym
    paron skrev 2011-01-31 17:48:31 följande:

    När har jag hoppat på någon? Jag har bara berättat hur jag mår, vad jag vill och vad vi har varit med om.
    Om det är just DET dem vill säga med allt det här så kan dem ju betona det mer på det viset också. Jag får det till att dem säger "skyll dig själv" "sluta klaga, det finns dem som har det värre"
    Det är inte "fakta" när dem skriver att tingsrätten inte ens kommer att ta mitt ärende, att jag INTE kommer att få enskild vårdad för det är INGEN som vet något om det!! Inte ens jag!!!
    Har inte alla en chans att söka ens?
    Eftersom dem har varit med om så mycket värre saker än mig så kanske dem kan komma med råd hur jag ska hantera det istället.
    Jag tycker visst att speciellt en i tråden gjort påhopp mot mig.  Men det är väl inte det vi ska diskutera i denna tråd eller hur?!
    Du skriver att du har hållt på i 7 år. Någonstans har väl du också börjat..


    Jag  uppfattar att du uttrycker dig som att det du varit med om är värre än vad andra varit med om. Men nu stryker vi sträck över det och diskuterar trådstarten.

    Tingsrätten kommer att ta emot din stämning. Självklart får ni en dom. Säger någon annat så ljuger de!

    Ja, det var inte jag som började bråka, jag har försökt få det att sluta under alla år men det är svårt.
  • Anonym

    Ts, vi skriver att det inte är tillräckligt för att få enskild vårdnad bara för att det är just så. Tingsrätten skulle aldrig ge dig enskild vårdnad för att det ska vara lättare för dig att fylla i papper. Hans umgänge kommer definitivt att påverkas av att du slyttar med barnet. Än är barnet litet men inom ett par år så kommer han garanterat att kunna ha barnet betydligt mer. Om barnet då bor långt borta så blir det både svårare praktiskt och ekonomiskt. Du förstör även alla möjligheter till växelvis boende som kanske är hans mål. Du borde vara glad att han faktiskt velat ge barnet trygga första år och att han inte krävt varannan helg för länge sen. Han kanske har gjort det ur omtanke för barnet.

    Du får föröka leva ditt liv som det är. Du har valt att få barn med denne pappa och du kommer inte att komma undan de närmaste 16 åren åtminstone.

  • Anonym

    Även med ensam vårdnad så slipper du ju inte denna man.
    Du har skyldighet att berätta allt för honom vid ensam vårdnad. Om dottern tex blir sjuk så måste du ringa. Om dottern byter skola så måste du ringa. Du måste informera om allt vid ensam vårdnad. Så att du slipper hans underskrift spelar ju i det hela ingen större roll. Det enda som förändras vid ensam vårdnad är att det är du som bestämmer. Men pappan måste alltid räknas in i dotterns liv. Det är ju så att föräldrarna inte har rätt till barnen men barnen har rätt till föräldrarna. Så helt slipper du ju honom aldrig.
    Du säger själv att din dotter vill träffa sin pappa mer. OM han nu skulle göra slag i saken och ha henne varannan vecka eller varannan helg så vore väl det en bra sak?

    Han har betett sig illa mot er. Men nu har du en ny man, fokusera på det positiva i det istället för i det negativa med att ha ett idiotiskt ex! Hur är hans sambo? Är hon trevlig, elak, snäll, glad, deprimerad??? Om du inte litar på ditt ex så kanske du kan bilda en relation till henne?

    Såklart kan du försöka få ensam vårdnad men när man en gång väl haft gemensam så är det väldigt svårt att få ensam. Jag känner fler som blivit misshandlade av sina ex, exen har varit inblandade i drog- och vapenhandel, begått inbrott, våldtagit osv som inte har fått ensam vårdnad. Och detta just pga skrivet ovanför: barnen har rätt till båda föräldrarna.

  • Anonym
    Anonym skrev 2011-01-31 18:30:16 följande:
    Ts, vi skriver att det inte är tillräckligt för att få enskild vårdnad bara för att det är just så. Tingsrätten skulle aldrig ge dig enskild vårdnad för att det ska vara lättare för dig att fylla i papper. Hans umgänge kommer definitivt att påverkas av att du slyttar med barnet. Än är barnet litet men inom ett par år så kommer han garanterat att kunna ha barnet betydligt mer. Om barnet då bor långt borta så blir det både svårare praktiskt och ekonomiskt. Du förstör även alla möjligheter till växelvis boende som kanske är hans mål. Du borde vara glad att han faktiskt velat ge barnet trygga första år och att han inte krävt varannan helg för länge sen. Han kanske har gjort det ur omtanke för barnet.

    Du får föröka leva ditt liv som det är. Du har valt att få barn med denne pappa och du kommer inte att komma undan de närmaste 16 åren åtminstone.

    Nej det kanske inte är tillräkligt.
    Jag skriver det IGEN då eftersom folk här inne läser mellan raderna tydligen..
    DDet är inte han som krävt att få varannan helg, han har inte ens varannan helg utan varannan lördag som jag har bett om sist vi var på familjerätten. Och då var hans krav att jag skulle lämna och hämta henne, annars fick det va.. Och nu när han väl har umgänget så är han inte ens hemma med henne!!
    Ska jag vara glad över att han ville ge barnet första trygga år?! :O Dem första 6 månaderna var verkligen inte trygga när vi bodde med honom, och inte när vi flyttade heller då han mordhotade mig.
    Han ville inte ge henne trygga år utan han ville helt enkelt inte ha henne!!!!!!!! Och nu försöker jag fortfarande att utöka umgänget med en hel helg eller till och med någon dag till, men han vägrar... Det finns ingen omtanke för barnet över huvudtaget..

    Nej, jag tänker inte försöka leva mitt liv som det är nu, för det går tyvar inte för varken min dotter eller mig!
    Han förstör helt enkelt en chans för mig att få ett bra jobb och att jag ska kunna bli självförsörjande. Och det gör han med nöje..
    Det är inte alls första gången..

  • Anonym
    paron skrev 2011-01-31 19:00:54 följande:
    Jo, det skulle göra stor skillnad om jag fick enskild vårdnad.
    Jag vill inte bli av med honom. Jag vill att min dotter ska ha sin pappa ch jag VILL att han ska kunna ha henne varannan vecka, menjag vet att det aldrig kommer att bli så. Han säger mycket för att förstöra och sedan när det väl kommer till kritan så struntar han i det.
    Jag vill gärna nu berätta allt för honom om dagis, allt hon säger, gör, allt hon lär sig men han vill inte höra. När jag väl lämnar henne så tar han bara henne och går iväg. Jag får inte komma in till honom och se hur dem bor heller. Och när jag hämtar henne så vill jag veta vad dem har gjort och om hon sovit och ätit bra, men han bara lämnar henne och går in. Knappt att han säger hej då till henne.
    I julas ville jag ge honom ett julkort på dottern i tomtedräckt. Huur fin som helst var hon, men han ville inte ha.

    Jag försöker ju verkligen att göra honom delaktig i ahennes liv, men det är så svårt när han inte vill.
    Sen att han helt plötsligt kommer och säger att han ska ha henne just när jag ska göra något med mitt liv, säger väldigt mycket för mig eftersom jag vet hur han är och jag litar inte på honom.

    Hans sambo tyckte jag gott om och litar på när det gäller att hon sköter min dotter. Trots att hon är väldigt ung, bara barnet själv. Tror hon precis fyllt 17 när dem träffades.
    Men har nu fått reda på av mina vänner att hon har pratat illa om mig och kallat mig diverse saker.
    Jag blir så ledsen för jag tyckte verkligen gott om henne.

    Ja, barnen har absolut rätt till båda föräldrarna..
    Du har ingen rätt att komma in i hans hem. Sen har du inte riktigt att göra med vad hon äter eller hur mycket hon sover heller, även om du vill tro det. Det räcker med att du får veta att hon har ätit och sovit.

    Varför litar du på rykten och låter det förstöra en i övrigt bra relation? Prata ut med tjejen istället.
  • Anonym

    Ts jag sa tidigt i tråden att i min yrkesroll ser jag inget som skulle ge dig enskild vårdnad, det säger jag av omsorg till dig. Men vill du kosta på tr gör det. Du får flytta vart du vill nu med MEN inte ert barn. Tar du barnet och flyttar utan pappans godkännande kan pappan stämma dig i tr och kan då få boende och vårdnad. Ja ts jag ser detta varje vecka. Spar dina pengar kom överens med fr för just nu har du fortfarande inte tagit upp nåt som tr skulle överväga enskild vårdnad. Jag förstår att du vill ert barns bästa men det krävs bra mycket mer för ev en du uppgett här. Du vill har råd om hur du ska leva vidare men många kanske inte kan ge dig det för många kanske kämpar själva som du gör och det som funkar idag kanske inte funka igår. Du måste försöka det som funkar för er göra det bästa av situationen som du befinner dig i. Att pappan säger han vill ha vv är superbra o ur tr synsätt är det oftast här och nu som spelar roll inte vad som hänt eller vad som ev kan hända i framtiden utan här och nu.

Svar på tråden Har jag inte kämpat tillräckligt?