En stor grön sagobok där gamla fina sagor är omskrivna och personer är inte sällan "dumma i huvudet" och så vidare. Är väl inte jättepryd då det kommer till språk, men i just den boken känns språket väldigt ovärdat - helt omotiverat dessutom.
Sedan har han hos mormor och morfar "Lilla fordonsboken" - en bok som trots sitt lilla format innehåller en väldig massa fordon. Ingen text eller så bara en massa, enligt mig trista, fordon som man då ska berätta vad de heter. Den suckar jag åt när den hämtas fram ur boklådan.
Just nu är han inne i en Pippi-period och vill att jag läser Pippi Långstrump varje kväll - det är helt okej och det glädjer mig att han gått ifrån den tjocka gröna boken. Då pappa läser är det Bockarna Bruse som gäller så det är lite beroende på person vilken bok som ska läsas. Snart är jag dock igenom våra Pippi-böcker så jag ska leta upp något annat kul att läsa innan han åter hittar den gröna boken... Bra att påminnas av en tråd som denna - tack!