Våra älskade hästar, bildtråd!

inte jag heller!! En kompis fick avliva sin häst och jag blir gråtfärdig bara av tanken när den dagen kommer... Han har ju vart med mig hela mitt vuxna liv, mitt allt mitt lilla hjärta!

Exakt! Jag försöker att inte tänka på det, även om han absolut är på den övre halvan av livet!
Men som sagt, han är pigg i fräsch så jag känner mig rätt lugn

Vad bra, samma med min, aldig vart oförklarligt halt, även om han är den största klanten på jorden och har lyckats med det ena å det andra (bla en krossad käke..) 

Samma med min Inga krossade käkar dock!
Men han är världens snubbelfot! Jag blir knäpp på honom ibland! Även fast han är dålig på att lyfta på fötterna så älskar han att hoppa!

Här kommer en bild på min älskade tös (varmblod), som tyvärr fick vandra vidare den 12 Juli i år.
Fick henne när hon var 4 år och hon blev 13 år. Har älskat varenda sekund med henne och saknar henne något enormt mycket!! Bilden är tagen samma dag hon gick bort :'( Går inte en dag utan att jag tänker på henne ♥

Justice Girl "Jussan"

Sorgligt. Vet hur de känns, har själv vart med om att ta bort en älskad häst.
Vad hände med henne?

Haha, precis så är min med! När vi skrittat på asfalt och ska över på en äng snubblar han varje gång, som att han inte uppmärksammar att det blev lite gropigare och ojämnare, förens han snubblar. När vi rider i skogen sitter jag med tåspetsarna i stigbyglarna och bara väntar på att han ska gå ner på knä typ. Men min älskar med att hoppa, har hoppat 1 meter med honom, han har löshoppat 1.30.

Började med att hon fick fång förra sommaren, sen gick hon till och från med div hältor.

Så i början av Juli så gjorde vi ett återbesök på kliniken för att försöka reda ut vad som hänt. Vi misstänkte hovböld. Men röntgenplåtarna visade hovbenssänkning på båda fram, 2 mm resp. 4 mm till att hovbenet skulle gå igenom hovsulan. och vet kunde se tydligt utan plåtar att hon hade på båda bak med.

Dom sa att det kan gå om hon får gå med gips och smärtstillande några veckor. Men prognosen såg väldigt dålig ut och det var liten chans till att hon skulle bli bra. Och om hon blev bra, så skulle hon troligtvis inte vara ridbar och endast kunna gå som sällskaps häst. Men eftersom hon är fånghäst, så ska hon hållas smal och vältänad. Och då kunde hon inte gå i normal hage med dom andra hästarna.

Så i samråd med veterinären så tog jag beslutet att hon skulle få somna in. Och det känns så himmla rätt! Hade inte hjärta att se henne lida mer :/
Men jag saknar henne fruktansvärt mycket. Och jag önskar verkligen att hon fanns här hos mig ♥

Känns jätte tomt att inte åka till stallet varje dag, minna vänner har erbjudit mig att jag får rida deras om jag blir ridsugen någon gång, men det är inte riktigt samma sak

usch hemskt att ta bort en vän  förstår du saknar henne.. 
man lider så när man måste ta ett sånt beslut, även om man vet att de är bäst för dom...
lider med dig...  

Lunatica: Beklagar sorgen över din fina häst!!!