Blir tokig...vad ska jag göra??

Min svärfar har varit elak mot mig från det han fick reda på att vi skulle ha barn.
Han kom hem, skrek åt mig inför mina barn att jag var värdelös, tjänar för lite pengar, har för litet sparkapital, ville ha svar på hur "fan" jag hade tänkt lösa det ekonomiska mm samtidigt som han viftade med händerna framför mitt ansikte.
Jag har studerat de senaste åren, och hade precis blivit färdig när jag blev gravid.

Vi skaffade en större lägenhet, jag bidrog med 1/5 del av kostnaden, dvs. det som fanns kvar av mitt sparkapital så det hamnade på 0.
Svärfar dyker upp igen hemma hos oss (när sambon är på jobbet) vill veta hur fan vi ska göra, om vi för fan har tänkt gifta oss, och att vi fan måste ha äktenskapsförord. (Han svär mkt i konversationen med mig...)

Sedan hånar svärfar (gammal byggare) målaren vi anlitat för att tapetsera, så till den grad, att han vägrar ta åt sig jobbet. Svärfar tapetserar.... Ritar på en nytapetserad vägg med kulspetspenna (av misstag) och skriker åt mig att jag är en idiot som ser det (blå streck på vit tapet...), lägger en pensel med färg på golvet och undrar varför jag är så korkad att jag lägger en pensel med färg på det nya golvet... vägrar använda det tapetlim jag köpt som passar till tapeten, utan ska använda ett gammalt han har hemma....alla tapeter har bubblor...
Mina föräldrar kom förbi på besök, då skrek svärfar svordomar åt dem och gick därifrån...pappa blev helt chockad.

Nu har det gått ett år sedan dottern kom.
Svärfar är här titt som tätt...jag mår skit så fort han dyker upp...är sambon hemma är det ok, för då hör han vad som sägs, och svärfar lägger band på sig.
Svärfar kom på att det saknades en bräda i köket (som vi inte sett ngt behov av...) och dök helt sonika upp och skulle montera dit den. DÅ får han parkeringsböter...och blir skitförbannad och skriker åt min sambo att det är vårt fel, och att vi är så otacksamma för att han hjälper till, och att vi borde se till så han inte får böter....sedan slänger han en skiftnyckel in i kylskåpsdörren på det en månad gamla skåpet...så det lossnar en flisa i färgen.
Jag går ut på balkongen för att hämta luft...då ser jag att han använt balkongbordet som sågbock och sågat flera jack i skivan... Sambon säger att det inte är någon idé att prata med sin pappa, för att han vet alltid bäst när han "leker hantverkare"...

Jag blir galen. Jag mår skit så fort han dyker upp...vad ska jag göra??? Sambon tycker det är lugnast att låta pappan hållas...pappan blir arg om han inte får hjälpa till, och tycker att det är viktigt att vi inte anlitar hantverkare för onödiga pengar...