Roliga dejt-minnen (katastrofdejter)

Jag skulle träffa en kille en gång, som jag bara pratat med i telefon och på internet.
Jag tror jag var 18 och han 20-nånting.

Det var en låååång tågresa dit och ganska sent på kvällen.
När tåget saktade in på perrongen såg jag en blekfet kille med rödsprängt ansikte och en skitful gammal skinnjacka. Jag tänkte: "Jaja, sålänge det inte är han så."
Men det var det.
Han såg inte alls ut som på bilden!!!
Men jag gav killen en chans och följde med honom hem.
han bodde hemma hos sina föräldrar och vi gick in på hans lilla, lilla rum och satte oss på hans lilla, lilla säng, framför tv:n.
Där låg datanördsaker över hela rummet och det var varmt och luktade illa.
Han hade dukat upp med chips och satte i en film... HITTA NEMO!
Resten av kvällen lyssnade jag tålmodigt när han pratade om alla sina depressioner och psykiska problem.
Jag stod ut i 2-3 timmar och tog sen bussen hem.
På vägen hem fick jag en kärleksförklaring via sms om hur fin och snäll jag var och att han hoppades på en puss NÄSTA GÅNG.
Jag träffade honom inte fler gånger...

Jag är sååååå glad att jag är gift och slipper dejta mer!