Roliga dejt-minnen (katastrofdejter)
Jag blev ihopföst på en blind date via min kusin med en kille ett år yngre än mig, jag var 19 på den tiden. I vilket fall, han var jättego, snygg, charmig, vältalig och allt det där och jag gillade honom verkligen så vi började pussas. Ja just det, pussas. Thats it! Försökte mig på kyssar men han blev heltvär och konstig och nästan spottade och sen återgick till att gnugga stängda läppar igen.
Tänkte att det kunde vara att han var lite osäker men nej, han ville liksom bara pussa, inget annat. Stod ut ett par dejter till för han var ju underbar på alla andra sätt men jag gav upp när jag upptäckte att det inte blev bättre på den fronten.
En annan gång så arrangerade mina arbetskamrater en blind date för mig och en av deras andra kompisar på en hemmafest. Vi hade pratats vid lite via mess på datorn då arbetskamraterna tyckte vi kunde bli ett bra par...
Själv tänkte att det kan väl vara ok, det är ju i alla fall bland människor jag känner men gud så fel det blev.
Jag är väldigt utåtriktad och den här grabben IRL var bara så... fel. Vi blev presenterade för varandra och han säger bara jaha, hej och går iväg... en av kamraterna säger till honom att jag kanske vill ha något att dricka och jag säger javisst, vapå han berättar att baren är därborta. Fint försöker jag bjuda med honom så vi får lite tid ihop och frågar om han vill göra mig sällskap men då glor han ner i sin öl och säger, nej, jag har redan min... så jag fick gå själv till baren. Märk väl att det är en öppen bar, inte så att han skulle behöva betala något men icke. Han kunde inte sällskapa med mig 2 minuter. Förskte närma mig honom hela kvällen men han var som en mussla... förrutom när grabbarna var där, då pratades det bilar och racing. Jag pratar gärna bilar och racing med men när jag yttrade något så kunde han inte prata om det heller.
Till slut pallade jag inte mer, umgicks med andra hela kvällen. Arbetskamraterna fattade inte varför det aldrig fungerade mellan oss och ville vi skulle gå iväg på en andra dejt! För han hade ju så fin bil... de återkom till den jäkla bilen hela tiden och jag fattar inte vad en fin bil har att göra med hans bristande förmåga till vanlig artighet. Men han hade ju SÅ FIN BIL!!!
Han var inte ens snygg, han var relativt kort, tunnhårig, tunn och rätt så vanligt trist men jag ville ge honom en ärlig chans.
Efter den dagen ignorerade jag honom helt och hållet även om han fortsatte skicka mess på datorn.