Varför väljer så pass många så konstiga namn?

Jag vill helt enkelt inte att mina barn ska heta samma som massor av andra barn i bekantskapskretsen. Nu misslyckades jag ju rätt grovt med det eftersom vi valde namnet Noa till vår son, ungefär samtidigt som alla andra valde det.

Däremot förstår jag inte varför man måste ha ett så ovanligt namn att det inte ens är ett riktigt namn.

Jag har ett namn som var helt fel i min generation, jag är 70-talist men har ett namn som är vanligt bland 40-talisterna. Och det har jag varit missnöjd med hela mitt liv, känns bara fult och konstigt. Så för mig var det viktigt att mina barn får mer vanliga namn, inga jättekonstiga, udda. Vill inte ha de namn som kanske ligger topp 3 på namntoppen men barnens namn ligger på topp 20 och det känns bara bra.

Så jag är rätt anti alla de där superkonstiga namnen och superkonstiga stavningarna.

nu har inte vi så jätte ovanliga namn till våra barn..emilio och enzo... men om vi kunde kommit på namn som va helt unika skulle vi gärna haft de..man tycker ju att ens barn är helt unika och aldeles speciella, då skulle man gärna se att namnet oxå är det, att de bara är dom som heter de...

jag är ensam i sverige om att heta iluna och de känns ganska så speciellt faktist, pratar man om mig så går de inte att förväxlas med någon annan, många har kommit ihåg mig för just för at mitt namn är så speciellt..

men självklart ska man tycka att de är fint och tycka namnet passar till barnet, å strunta i vad omgivningen tänker..

Jag känne rigen mig i det Alexi skriver. Jag är född på 80-talet och har ett namn som är ovanligt bland 80-talister, men vanligt bland 60-talister. För mig kändes det bra att välja ett namn som finns på topplistan, om än inte allra längst upp.

Jag vill inte ta alltför vanliga namn för att det är trist om mitt barn heter lika som flera andra i klassen. Blir lätt förväxlingar också. Men det är ju så som du skriver att "ovanliga" namn blir vanliga om alla ska ta ovanliga namn... Min son heter Hjalmar och det namnet stiger tydligen kraftigt i popularitet nu, så ensam om det blir han inte. Men det var iallafall inte så många födda samma år som honom som heter så. Kanske slipper han ha flera i klassen som heter lika. Det känns svårt med namn till barn nr 2 - vill ha ett ovanligt men inte så konstigt att det blir riktigt udda heller... Vi försöker nog undvika de namn som ligger bland de 50 vanligaste förra året iallafall.

Jag tror att många väljer "konstiga" namn för att de vill vara unika. Det där går i vågor, för inte speciellt länge sedan var det viktigt att ge sitt barn ett namn som inte stod ut.

Två av mina barn har hyfsat vanliga namn (på 100 i topp över nyfödda) och två har ovanliga (endast ett fåtal i Sverige), men de ovanliga är istället vanliga i USA där min man har sina rötter. Inget av namnen har dock någon udda stavning och det är lätt att se hur de ska uttalas, vilket vi tyckte var viktigt.

Både jag och min man har vanliga förnamn, jag blev under min uppväxt kallad vid mitt efternamn (som dessutom är en mansnamn, gissa om det förvirrade folk) och min man likaså. Därför ville vi inte kalla våra barn något som de skulle dela med två-tre stycken till i klassen, men samtidigt inte vara för udda.

Mina barn har inte jättevanliga namn, men inte speciellt ovanliga heller. De är dock ensamma om att ha sina namn i den staden vi bor i.8

Oj, glömde bort. För mig var det inte viktigt att de skulle ha unika namn, men jag ville inte att de skulle ha samma namn som de andra här. De går till exempel 40 barn i min sons skola och 5 heter Emma, och 3 heter Jesper.