Finns det dåliga barnböcker?

Just Max-böckerna har vi undvikit tills vi träffade en logoped som tipsade oss att läsa dem för vår dotter som hade lite svårt att komma igång med talet. Hon kunde några ord, kombinerade de gärna i meningar men sedan hände inget, inga fler nya ord på ett halvår. Logopeden menade att eftersom hon är analytisk så vill hon inte ta till språket förrän hon känner att hon behärskar det. Om vi, föräldrar läste böcker med "förenklat" språk och även själva pratade lite enkelt/fel emellanåt, skulle hon ha lättare att våga sig på nya ord och prata mera.
Sedan älskar jag folksagor. De bara kräver att man pratar om allt som händer med barnen. Nu är vår dotter 3 år och hon tycker om att berätta om sagorna med sina egna ändringar. Tex, Rödluvan ger vargen en bulle och han blir så glad att de blir bästa vänner. 

vem borta? är ju helt värdelös. Opedagogisk!

Jag har väldigt svårt för Elsa Beskow-böckerna där de slår barn. Hur fasen kan de sälja så bra som de gör?

Håller helt med dig om detta och detta är något som vi har diskuterat på den utbildning jag har går, läser nämligen till bibliotekarie och enligt mig så finns det inga dåliga böcker, utan barn ska själva få välja vilka böcker de läser utan att vi ska komma med pekpinnar om vilka böcker som är bra/dåliga för dem för då har man som du säger missat poängen med att läsa.

Jag gillar inte Max-böckerna, vi har 3 st där hemma och i två av dem slår Max diverse djur (slår en anka som tagit hans napp och drar en hund i örat för att den tagit hans kaka)... Det är ingenting jag vill lära mitt barn (vi läser ff böckerna, men hoppar över vissa delar).

Eller boken där Max kissar på golvet och mamma bannar / blir arg på honom.

Jag har arbetat i bokhandel i ett ex antal år. Vi kanske är "skadade" av valet av yrke?

Det är ju värsta deckaren för småungar ... och man kan prata med en ganska liten om hur man ska göra om man kommer bort i affären...

När jag var liten tyckte mina föräldrar att "Fem-böckerna" var skräp - men jag älskade dem... nu som vuxen kan jag se vilket torftigt språk (och dålig översättning) de har - men jag fyllde dem med väldigt mycket eget. Jag läste om "Fem i fara" för ett tag sedan och blev helt häpen av att ungefär halva historien (som jag kom ihåg väldigt tydligt) inte var med... det var nog jag själv som hittade på och läste mellan raderna. Och för att kunna göra det krävs det kanske att böckerna har lite torftigt språk... det inbjuder liksom till det.

Sedan gillar jag ju inte alltid sensmoralen i alla böcker - men jag tror inte på att censurera. Böckerna hör ju till den verklighet barnen lever i sas.

Jag gillar inte Max-böckerna. Det är bebisspråk i dem. Ex: Max glad, Max kissa golvet...

Det finns riktigt dåliga barnböcker! Tex den bok vi fick om Fred Flinta där historierna inte ens passar till bilderna och översättningen från engelska till svenska var bedrövlig. Och felstavad. Återvinningen nästa och jag har inte det minsta dåligt samvete för det.

Sedan finns det dåliga böcker som inte är lika katastrofalt dåliga, bara fantasilösa och de känns ofta massproducerade. Som Thomaståget-böcker eller Disneyböcker eller Clifford. Meh. Jag läser massor av dem för mina barn för att de ber om det, men brukar försöka begränsa det till en genomläsning per gång. 

Jag försöker erbjuda många olika sorters böcker i olika kategorier och låter även barnen välja själv på biblioteket. Censurerar gör jag nästan bara om jag tror att ungarna skulle tycka att det är för läskigt eller om jag tycker att det blir racistiskt (lilla huset på prärien!) och jag inte känner att vi är mogna för de diskussionerna just då.