Väljer lågutbildade sämre barnböcker?

Jag upplever att de studier på högskole- och universitetsnivå som jag har ägnat mig åt har gjort att jag själv lärt mig att se på allt möjligt ur olika synvinklar, analysera, argumentera både för och emot mina egna åsikter osv.

Jag kan för min egen del därför säga att jag troligtvis lägger mer tanke bakom vilka böcker jag vill läsa för mitt barn, vad de förmedlar och hur det står i relation till vad jag vill att hon skall mötas av, än jag skulle ha gjort om jag inte utvecklat ett mer kritiskt och brett tänkande. I viss mån gör det också att jag troligtvis resonerar med mitt barn på ett annat sätt kring böckerna. Därmed blir kvaliteten på läsandet högre, anser jag.

Jag upplever att många andra som jag pratat med, som också läst på högskolenivå delar min bild av ett ökat kritiskt tänkande, och förmåga att se fler perspektiv tack vare studierna, så där kan jag också tänka mig att man funderar lite extra kring vilka böcker man läser och vad de säger till barnen.

Därmed inte sagt att personer som inte läst på högskola saknar det tänket eller helt oreflekterat väljer vilka böcker som helst till sina barn. Jag tror bara att det kan vara lättare för högutbildade att utnyttja sin förmåga till kritiskt tänkande, eftersom man "drillats" till det under flera år (ofta).