Väljer lågutbildade sämre barnböcker?

Men det finns ju forskning som visar att utbildningsnivå ofta är ett socialt arv, så det är inget man "tror på", antingen vågar man se att det finns, eller så blundar man för det och säger att barnen får själva välja utan att vi lägger oss i.

Om du vill kan du också läsa om Burdieus teorier om habitus och socialt kapital. En del av det kulturella kapitalet han menar finns, är just kopplat till b.la litteratur. De barn som exponeras för litteratur med ett mer avancerat språk, klarar också att ta till sig skolans språk bättre och presterar bättre i skolan (vilket är en inkörsport till det fria valet om man ska studera vidare eller inte). Däremot har barn till lågutbildade stor chans att själva välja utbildningsnivå, om de får läsa god litteratur, gå på museum etc.

 www.dagenssamhalle.se/nyheter/foraeldrar-a vgor-elevernas-resultat-4151

Det är egentligen inte konstigt att utbildning är ett socialt arv. Och ja, utbildning är viktigt, även "bara" grundskoleutbildning. Men många tonåringar idag klarar inte av att förstå den enklaste tidningsnotis pga. för dåligt språk.

Nej, det är inte självklart. Det finns många som inte gör det. Personligen tycker jag att ett muntligt berättande är väl så värdefullt som innantilläsning men det är ju inte heller så att den som inte läser böcker automatiskt skulle berätta utantill för barnet.

Utan att ha sett siffror på saken tycker jag det verkar rimligt att anta att läsvanorna hos föräldrarna speglas även i deras bokläsning för sina barn.
Skillnaderna i läsvanor bland vuxna är _mycket_ stora, och då talar jag om enbart om hur mycket som läses, inte alls om vilken typ av /kvalitet på/ litteratur.

Det är väl inte så konstigt. En akademiker exponeras för en rad olika ord och begrepp någon som endast läst gymnasiet inte kommer i närheten av. Återigen kommer vi till Bourdieus teorier om socialt och kulturellt kapital, eftersom det sedan förs vidare till barnen som automatiskt införlivar dem i sitt ordförråd - för att ta ett extremexempel, en medicinskt utbildad förälder kan prata med sitt barn om fekalier, medan arbetarfamiljen säger "bajs" eller avföring. Barnet lär sig då per automatik att bajs kan kallas för olika saker och har lättare att ta till sig olika slags texter.

Visst. Men vad man är intresserad av styrs i viss (ganska stor) mån av hur man är uppvuxen, precis som så mycket annat. Det finns  högutbildade som inte läser (träffat doktorerade naturvetare, iofs med arbetarbakgrund, som max klarade en Kalle Anka frivilligt) och lågutbildade som läser mycket. Det vi talade om här var - beklagar att du inte gillar generaliseringar - generella samband, inte individer.

Jag håller inte alls med dig. Du generaliserar på ett sätt som är farligt för en stor grupp pojkar (barn till lågutbildade) som kommer till högstadiet och inte gillar att läsa. Vad ska man göra med dem då? Ska man bara nöja sig med att antingen så gillar man att läsa och då gör man det eller så gillar man det inte och då läser man inte?

Alla kan inte "lära sig" att läsa skönlitteratur, men att leva i samhället som analfabet. är inte alls bra!

Och jag har sett att många lässvaga pojkar visst gillar att läsa om de får en text anpassad till dem,men det kräver en vuxen som orkar engagera sig.

Vad Indianica ger uttryck för är väldigt kraftiga fördomar och idéer dragna till sin spets

Fast man måste generalisera för att kunna se helheter och förändra. Ska man titta på varje enskild individ och säga att det finns massa undantag så ingen regel kan bekräftas, då kan man lika gärna strunta i att försöka förändra saker. Varför ska t ex fattiga människor ha högre löner, en del mår ju jättebra av att vänta på slantarna? (dvs vi struntar i att de flesta mår dåligt av det). Och "Kalle" som hade jättelågutbildade föräldrar han läste till jurist, men att 99% av alla väldigt lågutbildades barn inte läser vidare, det ska vi då strunta i, eftersom "Kalle" är ett så positivt undantag.

Nej, ditt korståg mot generaliseringar tycker jga inte om. hur ska man få grepp om verkligheten utan att generalisera?

Fast skillnaden är jättstor, det är verkligen inte okej att det är så pass stora skillnader gällande elevresultat i skolan kopplade till föräldrarnas utbildningsnivå. Det är ett specifikt svenskt misslyckande som leder till ett segregerat samhälle. På få andra platser i världen överger man barn till lågutbildade och säger att de har samma förusättningar som barn till högutbildade gällande allt och att de väljer själva. Individualismens förbannelse.

Men det kan ju vara viktigt att veta om de här skillnaderna så att man kan sätta in extra resurser där de verkligen behövs?

Tex kan det ju ge mycket större effekt att satsa på aktiva bibliotekarier i områden där barn inte får aktiv hjälp hemifrån med att välja bra/spännande ålders och läsvaneadekvata böcker. Som det är idag finns ju mycket av de här resurserna där de egentligen inte behövs eftersom det är där de efterfrågas sas.

Fast det är nog i huvudsak utbildningsnivå/socialgrupp (vilket naturligtvis inte alltid sammanfaller - men oftast) som avgör hur läsvana barn är. Enligt de undersökningar jag sett.