Väljer lågutbildade sämre barnböcker?

Och det finns ingen motsättning i att säga att lågutbildade läser mindre för ungarna och att stötta deras barn i läsandet.

Men som alla andra redan sagt och som du till viss del förkastar: man tjänar på att veta vilken målgrupp man ska jobba mot.

Nu är jag kanske trött och missförstår, men jag tror inte du behöver vara orolig för att man ska försöka stötta ett barn till en lågutbildad person, fast barnet älskar att läsa och läser bra? För det kan väl ändå ingen tänka sig att man ska göra?! Däremot är det som andra påpekat ba att kunna samla resurserna till områden med många lågutbildade, t ex genom satsningar på biblioteken där för att locka barnen att läsa mer och bättre. Därmed inte sagt att man ska kasta sig över varenda unge som går in på biblioteket

Jag kanske missförstår, men det känns som att du är mest arg på  och rolig för att man kanske råkar vilja hjälpa ett barn till en lågutbildad person som inte behöver hjälp, än att de finns massor med barn som inte får den stöttning de behöver i sitt läsande.

Jag tror inte att det finns sådant som sämre barnböcker, all litteratur behandlar språket men sedan kan val av
böcker variera beroende på hur långt barnet har kommit i sitt eget lärande.

Det man kan undrar om: finns skillander mellan lågutbildade och akademiker på den grunden att akademiker kanske uppfattar tidigare och gör val när det är dags att "utmana barnet" vidare och hur. Alltså att man inte fastnar i en viss typ av litteratur bara för att barnet tycker om det så mycket men kanske barnet har redan uppnått den nivån och skulle behöva gå ett steg vidare. Sedan kan det finnas något annat att man inte uppfattar att barn inte
har uppnått, förstått och påskyndar processen så att barnet tappar bort kunskaper eller inte får med sig, man går för mycket på ålder än andra observationer.

Det som kan ibland hända även i skolan är att man märker inte av att utmana barn i sitt lärande, att man stampar för länge på samma mark eller att vissa barn går för fort framåt när de egentligen skulle ha behövt mer tid på en
viss nivå.

Bootwalker: Generaliseringar är dock ett mycket mänskligt drag. Du möter dem varje dag använda tämligen oreflekterat. "Muslimer är fanatiska." "Glesbygdsbor är lågutbildade." "Ensamma mammor är fattiga." "Stockholmare är dryga." "Raglande människor är fulla." Mfl, m fl. Ibland har de mer fog för sig, ibland mindre, men utan dem är det svårt för oss att organisera vår varseblivning på ett sådant sätt som vår själ kräver i sitt törstande efter förutsägbarhet. I fallet läsvanor har man åtminstone ett gediget faktaunderlag som ev generaliseringar bygger på.

Men jag får återigen intrycket att du känner dig provocerad inte bara av ev generaliseringar utan av själva det faktum att man diskuterar gruppskillnader vad gäller utbildning/samhällsgrupp, vilket du - säkert delvis riktigt - anser kan tolkas som en sanning (av dåligt pålästa människor kanske ). Borde det inte vara mer provocerande att skillnaderna finns än att de diskuteras?

För det första görs det så vitt jag vet läsförståelsekontroll när barnen börjat skolan. Mina båda barn har gått i två olika skolor och fått göra läsförståelsekontroller i varje skola. Så det där är inget problem som jag uppfattar det. Men finner du belägg för att skolorna struntar i att utföra läskontroller på barn som börjat skolan får du gärna hänvisa till dem. Däremot finns det tusentals undersökningar om att barn i socialt utsatta områden ofta inte uppnår målen i skolan och de flesta skolämnen är kopplade till läsande. Utan att ha knäckt läskoden, fått ett bra ordfärråd och utvecklat en läsförståelse är du chanslös i allt, dt kan t.ex inte förstå den enklaste biologitext. Den problematiken är i stort sätt obefintlig i socialt välmående bostadsområden.

För det andra är det märkligt hur du systematiskt förkastar att det inte alls är en myt att det ser ut så här. Jag letade snabbt fram en bok här hemma och det tog inte många sekunder att hitta utförlig statistik på området läsning och socialgrupp:

* En betydligt lägre andel barn till lågutbildade har haft kontakt med en bok hemma under en vanlig dag (65%) än barn till högutbildade (83%) Barn till högutbildade har också ungefär en tredjedels längre lästid än barn till lågutbildade. Dessa skillnader har ökat under de senaste decennierna.

*SACO-medlemmar (akademiker) besöker bibliotek oftare än andra. Av LO-medlemmar är det en stor andel som inet läst någon bok under året. Även gällande bokval lär det finnas skillnader mellan socialgrupperna.

Källa: Jan Einarsson Språksociologi.

Sedan är det kanske så att du inte tycker det är stor skilnad på 65 respektive 83% eller generellt struntar i att lästiden är kortare för barn till lågutbildade, men det känns syptomatiskt att alla vetenskapliga belägg förkastas som oviktiga.

Fast nu får vi skilja på saker beroende på:

Tittar du på undersökningen jag visade och fokuserar på 0-3-åringar så är det INTE en missvisande generalisering att säga att lågutbildade läser mindre för sina barn än högutbildade. Den "generaliseringen" är ren fakta och stämmer till 100%

Hittar du däremot någon som säger att "DE FLESTA lågutbildade med barn 0-3 år inte läser" ... så är det helt fel. Lite drygt hälften av de lågutbildade läser för sina barn mellan 0-3 år.

Går du däremot på 7-15:åringar så stämmer bägge påstående in. Både att lågutbildade läser mindre än högutbildade och att de flesta lågutbildade INTE läser för ...

Men att generalisera om att alla generaliseringar är dåliga är också en gneralisering.

Problemet är att det finns otroligt få generaliseringar som stämmer in till 100% på allt. Jag tror inte en generalisering kan täcka in allt, men världen blir obegriplig utan generaliseringar, det blir kaos och vi kommer ingen vart. En generalisering är ett styrinstrument, en navigator så vi vet hur vi ska/bör bete oss och berättar vad världen är för något. Att säga att människor generellt har två ben är att generalisera och det är inget fel med det. At det finns enbenta människor gör inte den generaliseringen dålig. Men vi kanske värjer oss mot att amputera ett av vårt egna ben för att vi vet att generellt sätt har människor två ben. Generaliseringar är säkerligen ett medfött behov för att vi ska lära oss saker.

 Vissa generaliseringar gör vi själva och de är dåliga. Vi kanske möter ett gäng invandrare som behandlar oss illa och så generaliserar vi det till att gälla de flesta invandrares betende ( de invandrarna var taskiga mot mig, då är de flesta invandrare taskiga) och det är en dålig generalisering.

Sedan finns det bra generaliseringar. En sådan kan vara att lågutbildade personer oftare har hälsoproblem än högutbildade och så tar man reda på vad man kan göra åt det. Kan man kanske göra nyttig mat billigare? Elller som när det gäller generaliseringar om barn och läsning.

Men du verkar vilja gå över ån efter vatten. Man ska sätta in litteraturpedagoger i akademikertäta bibliotek, istället för att satsa extra där det enligt statistik behövs mest (hos lågutbildade) Enligt dig ska det vara lika för alla, eftersom det finns ett fåtal undantag.

Bara för att du verkar känna dig personligen hotad av att man säger att det finns problem hos lågutbildade vill du inte generalisera. Det är min uppfattning. Men när du påstår att generaliseringar är dåligt så generaliserar du själv. på ett dåligt sätt. Punkt.

Fast jag var nog otydlig i min förklaring om vad en generalisering är. För du har helt missförstått när du säger att du är emot generaliseringar som inte stämmer för de flesta. En generalisering stämmer alltid in på de flesta i en grupp, annars är det ingen generalisering. Man kan inte säga att en människa generellt är killar, däremot kan du säga att det generellt finns fler eller färre killar i en grupp människor. Det kanske finns fler eller färre killar på jorden.

Om man tar ditt exempel och tittar på var resurser i form av t ex läslustinsatser behövs bäst, så generaliserar man. Det är ju precis det jag menar att man ska göra.

Nu har man i forskning kommit fram till att lågutbildade läser färre böcker, det är en generalisering. Man kan gå över ån efter vatten och göra som du föreslår: även undersöka bostadsområden med en majoritet högutbildade boende och konstatera redan konstaterade fakta: här behövs inga resurser, högutbildade läser redan fler böcker än lågutbildade.
Men vad det ska tjäna till är oklart?

Eller så kan man go crazy och undersöka om personer med rött hår läser mer eller mindre än personer med färgat grönt hår. Men vad verkar vettigast, att koppla hårfärg till läsande eller utbildning? Jag anser utbildning vara vettigast, då det är kopplat till språk (jo,  när man utbildar sig läser man) vilket är kopplat till läsande.

Sedan är det konstigt att man ska hymla (?) om problem kopplat till låg utbildning. Lågutbildade röker generellt mer, de läser färre böcker, har lägre inkomst och drabbas av fler hjärt- och kärlsjukdomar etc. Det är hur det generellt ser ut. Sedan kan du faktiskt inte ogilla att man generaliserar om sådant om inte gäller alla, för en generalisering måste inte gälla alla. Det ska gälla de flesta. Och en generalisering bygger på fakta. Man kan inte  göra som du gjorde i ditt exempel. utelämna fakta och säga att alla människor är blonda. Då gör du en felaktig generalisering då du utelämnar fakta.

Tex: Fakta är att de flesta människor på jorden är brunögda. En generalisering är då att de flesta människor på jorden har bruna ögon.

Fakta: De flesta människor i Sverige har blå ögon.
Generalisering: De flesta människor i Sverige har blå ögon.

Sedan ligger det inbäddat i genereliseringen att det också finns andra ögonfärger, vlket man om man vill kan förtydliga.

I vårt fall:

Fakta: De flesta lågutbildade läser färre böcker än högutbildade (forskaren har de exakta siffrorna)
Fakta: Högutbildade läser föer böcker än lågutbildade.

Generalisering. De flesta lågutbildade läser färre böcker än hägutbildade

T ex så får en jättehög andel storrökare KOL. Ponera att 98% av alla som rökt cigaretter i minst 20 år utvecklar KOL.
Då är det inte vettigt att inte varna för risken att få KOL bara för att 2% av de rökande som inte utvecklar KOL inte stämmer in på generaliseringen, utan då är det synd om de 2% rökare som blir oskyldigt anklagade för att ligga i riskzonen för KOL.

Samma sak gäller det här. Vi kan inte strunta i att uppmuntra läsande bland särskilt lågutbidlades barn, därför att kanske 20% av de lågutbidlade föräldrarna sjävla uppmuntrar läsning.

Om vi nu tar ett extremexempel för att förtydliga:

En forskare komemr fram till att endast 1 av 100 000 lågutbildade läser dagligen för sina barn, vilket ger sämre språkutveckling hos de barnen. Förslaget ifrån forskaren är då att uppmuntra till läsning hos lågutbildades barn.

Men eftersom Anna Svensson i Rinkeby som är lågutbildad, läser 10 böcker per dag för sin barn, ges inga pengar på satsning på bibliotek i områden med många lågutbildade, eftersom Anna Svensson kan ta illa upp av forskningsresultatet.

Jag menar att det är vansinnigt att resonera på det viset. Det är väl bara att Anna eller andra lågutbildade struntar i att besöka bibliotekets satsningar då, omd e vet med sig att de läser mycket? Det är ju inte tal om att tvinga på folk hjälp.

Tja, fast bara för att de flesta människor dör av ålderdom och inte cancer, finns väl ingen orsak i att strunta i att inte försöka få cancer?

Det är fortfarande väldigt stor skillnad räknat i antal barn och antal timmar och antal böcker. Varje procents skillnad innebär ju att ett visst antal barn får svårigheter med att hänga med i skolan, och hur man kan bortse ifrån det personliga lidandet förstår jag inte. Det ska väl vara en nollvision att barn inte får möta skönlitterära texter hemma?

Sedan får du gärna förklara vilka bättre sätt det finns, för att kolla var barn som får mindre andel högläsning hemma bor generellt? Du tycker inte det är en god idé att titta på utbildningsnivå hos föräldrar, men om du snabbt ska generalisera fram var extra satsningar ska göras, var har du då tänkt att man ska titta?