Frelisac

Äldre 11 Feb 09:09

19 svar

Ni med extremt morgontrötta sambos - vad är er överlevnadsstrategi?

Jag blir gaaaaaalen! Lever sedan fyra år tillsammans med en man som, om han själv får välja, sover till efter lunch varenda morgon. Vad är problemet, tänker säkert ni - det är ju bara att låta honom försova sig några gånger så lär han sig? Men problemet består i att han är sjukpensionär och har skaffat sig en jätteskev dygnsrytm. Det funkar kanske bra när man lever själv, men i en fyrbarnsfamilj med tre skolbarn och en bebis är det åt helvete! De extra timmar som sambon är vaken på natten är ju inte till fördel för någon annan i familjen och han gör heller inget nyttigt utan sitter vid datorn till fram emot småtimmarna.

Scenario 1: Jag låter honom sova till han själv vaknar, vilket innebär att jag får styra upp dagen med att skicka iväg skolbarn, plocka undan, planera, ta hand om bebis, jobba (ja, jag jobbar 50% hemifrån och har gjort det allt sedan jag kom hem från BB med yngsta barnet) och dessutom försaka många saker som jag egentligen skulle vilja göra på förmiddagen eftersom jag inte vågar lämna bebis ensam med sambon (sambon vaknar inte när bebis gör det).

Scenario 2: Jag väcker sambon (vilket jag får göra UPPREPADE gånger även om han själv har ställt sin väckare). Det innebär att min sk sovmorgon går åt till att ligga och höra på snooz-signaler och skaka i en livlös klump i sängen. Dessutom har jag en karl som är på jävligt dåligt humör hela förmiddagen.

Sambon har oräkneliga ursäkter; han sover dåligt på natten (konstigt - han är aldrig vaken under de 8 - 15 gånger jag är vaken med vår oroliga bebis), han måste få några timmar för sig själv varje dag (vem behöver inte det?), han hör inte väckaren (stackarn) osv osv. Vi har gjort upp en deal om att turas om att kliva upp på morgonen och skicka iväg skolbarnen - skulle tro att det har fungerat ca 5% av gångerna och då är det ändå jag som har knuffat honom ur sängen. I mitt jobb händer det att jag är bortrest och då är stressen kring detta fenomen stor. Senast valde min 12-åriga dotter att sätta sin väckare på ringning kl 6, trots att hon var hemma sjuk från skolan den dagen, för att försäkra sig om att sambon vaknade.

Fyra års resultatlösa diskussioner utmynnade i dag i ett förslag på lösning från sambon. Han ska se om det funkar att ändra ringsignal på mobilen!!!!

Jag blir så trött...

Hur överlever ni?

Girlinthecity

Äldre 11 Feb 09:14

#1

Gud så respektlöst! Skulle aldrig någonsin godta detta! Se till att han tar sitt ansvar, sätt hårt mot hårt! Och nej, är man flerbarnsförälder så kan man itne räkna med flera timmar per dag för "egentid". Det här inlägget blev väl inte mycket till hjälp för dig, jag blev mest upprörd, men du måste ställa ultimatum!

Lovey

Äldre 11 Feb 09:15

#2

En sådan sak är ganska stor för mig. Jag hade nog bett honom ändra sig eller förslagit att vi separerar eftersom detta inte alls fungerar. Du lever ju under en enorm press/oro hela tiden. Du kan ju aldrig sova ut eftersom du är orolig att inte han ska höra bebisen.

Har du berättat det du skriver här? Hur ställer han sig till dina argument?

Jag beundrar dig att du stått ut så länge. Jag hade satt ner foten / gett upp för längesedan.

Frelisac

Äldre 11 Feb 10:14

#3

Lovey skrev 2011-02-11 09:15:21 följande:

En sådan sak är ganska stor för mig. Jag hade nog bett honom ändra sig eller förslagit att vi separerar eftersom detta inte alls fungerar. Du lever ju under en enorm press/oro hela tiden. Du kan ju aldrig sova ut eftersom du är orolig att inte han ska höra bebisen.

Har du berättat det du skriver här? Hur ställer han sig till dina argument?

Jag beundrar dig att du stått ut så länge. Jag hade satt ner foten / gett upp för längesedan.

Ja då - han vet allt för väl vad jag tänker och känner. Minst en gång i månaden har vi samma disussion.

Både jag och sambon konstaterade för någon dag sedan att vår relation varit ovanligt harmonisk senaste tiden. Det fick mig att fundera hur det kom sig. Och svaret jag kom fram till var att det förmodligen berott på att jag bitit ihop och låtit honom sova på mornarna.

Sambon säger sig vara väl medveten om problemet. Han VILL kunna stiga upp på mornarna. Men han gör ingenting faktiskt åt saken - förutom nu då, när han föreslagit att han ska ändra ringsignal. Oftast säger han "ja men jag får väl lov att skärpa mig" eller "jag får väl gå och lägga mig tidigare på kvällarna" men det är ju bara tomma ord. Och det är väl egentligen det som gör mig mest ledsen... dessa tomma ord... Som t ex när sambon lovar mig att få sova nästföljande morgon och så vet vi båda innerst inne att det inte kommer att bli så.

Girlinthecity

Äldre 11 Feb 10:51

#4

Samtifigt behöver han ju aldrig skärpa sig när allt ordnar sig ändå (läs: du ordnar allt)

Tonx

Äldre 11 Feb 10:56

#5

Sålänge du servar honom så kommer han inte ändra sig. Be honom flytta (permanent eller tillfälligt).

Frelisac

Äldre 11 Feb 11:00

#6

Tonx skrev 2011-02-11 10:56:24 följande:

Sålänge du servar honom så kommer han inte ändra sig. Be honom flytta (permanent eller tillfälligt).

Och på vilket sätt menar du att det skulle förbättra situationen? Då blir jag ju också lämnad ensam med allt det praktiska och han kan sova som han vill? Och ska jag bortse från allt det positiva som finns i vår relation?

Frelisac

Äldre 11 Feb 11:00

#7

Girlinthecity skrev 2011-02-11 10:51:43 följande:

Samtifigt behöver han ju aldrig skärpa sig när allt ordnar sig ändå (läs: du ordnar allt)

Ge förslag på hur jag kan göra annorlunda.

Tonx

Äldre 11 Feb 11:03

#8

Frelisac skrev 2011-02-11 11:00:01 följande:

Och på vilket sätt menar du att det skulle förbättra situationen? Då blir jag ju också lämnad ensam med allt det praktiska och han kan sova som han vill? Och ska jag bortse från allt det positiva som finns i vår relation?

Det brukar kännas skönare att vara helt ensam med allt än ha en sambo som beter sig sådär, det är så frustrerande.
Alternativt kan ju du resa bort ett tag så blir han så illa tvungen att kliva upp och skaffa sig en ordentlig dygnsrytm.

Men ärligt. För mig är det där brist på respekt. En vuxen människa klarar av att kliva upp på morgonen om det behövs, såvida han inte har någon sjukdom och då kanske ett besök hos läkaren är på sin plats.

lightfish

Äldre 11 Feb 11:11

#9

Vi fick en ljusterapilampa av min mans föräldrar som underlättat för mannen; han sitter en halvtimme med den då och då och sover bättre på natten och kommer upp på morgonen med sonen på helgerna. Under julen körde vi i princip varannan dag när han var långledig och det funkade strålande!

Den lampan vi har är från Rusta och kostade ca 350 kr vilket är väldigt billigt.

Du skriver att han är sjukpensionär, är det för att han är trött?

Girlinthecity

Äldre 11 Feb 12:39

#10

Frelisac skrev 2011-02-11 11:00:53 följande:

Ge förslag på hur jag kan göra annorlunda.

Ja, det är jättesvårt! men du skriver i inlägget att du blir ensam med allt det praktiska och han kan sova som han vill, om ni skulle separera. För mig låter det som att det redan är så ni har det. Antingen så väger de goda sidorna över och du får acceptera er situation som den är, eller så får du visa att nu går det inte längre. Antingen gör vi så här, eller så separerar vi. Om ni separerade, tror du att han inte skulle bry sig ett dugg och bara sova? I så fall tycker jag det är ännu en anledning till att separera.

Släpp taget och ansvaret och tvinga honom att ta det istället. Vägra gå upp dom gåmnger då har sovmorgon. Måste du sparka honom ur sängen, gör det, med ordentligt med en gång, med buller och brak, Släng ut honom ur sovrummet och lås dörren. Kommer barnen försent till skolan så är det hans fel. Bryr han sig inte om det heller? Kommer dom försent två tre gånger kanske han skärper sig? Om inte, som sagt, ännu en anledning till separation tycker jag.

Frelisac

Äldre 11 Feb 13:12

#11

lightfish skrev 2011-02-11 11:11:01 följande:

Vi fick en ljusterapilampa av min mans föräldrar som underlättat för mannen; han sitter en halvtimme med den då och då och sover bättre på natten och kommer upp på morgonen med sonen på helgerna. Under julen körde vi i princip varannan dag när han var långledig och det funkade strålande!

Den lampan vi har är från Rusta och kostade ca 350 kr vilket är väldigt billigt.

Du skriver att han är sjukpensionär, är det för att han är trött?

Nej, han har en smärtproblematik som självklart påverkar hans sovvanor ibland. Men det känns som att han raddar upp en masa ursäkter men är inte beredd att GÖRA nåt åt saken. OK att han har ont - men varför ser han inte till att hämta ut den medicin han får utskriven? OK att han sover dåligt - men varför gör han då ingenting åt att förändra sin sömn?

Detta är förstås ett komplext problem som till stor del handlar om sjukdomsinsikter och att ta ansvar för sin situation, inte bara skylla på den. Jag vill inte att det ska vara JAG som ska komma med alla lösningar (gudarna ska veta att jag har många förslag; allt från lite mer konstruktiva till mer desperata som peppar under ögonlocken) utan att HAN får ta ansvar för sin egen problematik. Jag tar ju ansvar för min och barnens. Samtidigt kan det ju vara bra med praktiska knep så som er lampa när man känner att man kommit till vägs ände. Tack för det tipset!

Vid fler än ett tillfälle har vi båda pratat om att han med sin situation kanske inte är gjord för familjeliv men samtidigt känns det sorgligt att ge upp en i övrigt bra relation - och det känns för jävligt att vägen ut ur ett så, i mina ögon, bagatellartat problem ska vara att vi separerar!

Girlinthecity

Äldre 11 Feb 13:22

#12

Frelisac skrev 2011-02-11 13:12:45 följande:

Nej, han har en smärtproblematik som självklart påverkar hans sovvanor ibland. Men det känns som att han raddar upp en masa ursäkter men är inte beredd att GÖRA nåt åt saken. OK att han har ont - men varför ser han inte till att hämta ut den medicin han får utskriven? OK att han sover dåligt - men varför gör han då ingenting åt att förändra sin sömn?

Detta är förstås ett komplext problem som till stor del handlar om sjukdomsinsikter och att ta ansvar för sin situation, inte bara skylla på den. Jag vill inte att det ska vara JAG som ska komma med alla lösningar (gudarna ska veta att jag har många förslag; allt från lite mer konstruktiva till mer desperata som peppar under ögonlocken) utan att HAN får ta ansvar för sin egen problematik. Jag tar ju ansvar för min och barnens. Samtidigt kan det ju vara bra med praktiska knep så som er lampa när man känner att man kommit till vägs ände. Tack för det tipset!

Vid fler än ett tillfälle har vi båda pratat om att han med sin situation kanske inte är gjord för familjeliv men samtidigt känns det sorgligt att ge upp en i övrigt bra relation - och det känns för jävligt att vägen ut ur ett så, i mina ögon, bagatellartat problem ska vara att vi separerar!

Om du anser att detta är bagatellartat förstår jag inte din problematik! Bagateller har man överseende med.

Frelisac

Äldre 11 Feb 13:28

#13

lightfish skrev 2011-02-11 11:11:01 följande:

Vi fick en ljusterapilampa av min mans föräldrar som underlättat för mannen; han sitter en halvtimme med den då och då och sover bättre på natten och kommer upp på morgonen med sonen på helgerna. Under julen körde vi i princip varannan dag när han var långledig och det funkade strålande!

Den lampan vi har är från Rusta och kostade ca 350 kr vilket är väldigt billigt.

Du skriver att han är sjukpensionär, är det för att han är trött?

När på dygnet använder han lampan? Är din sambo aktiv i övrigt?

Jag upplever att min sambo hamnat i ett ekorrhjul där han blir mindre och mindre fysiskt aktiv de timmar han är vaken. Han tillbringar mesta tiden framför datorn och TV:n, ofta "ursäktad" med att bebis sover på hans mage. Det är ju klart som korvspad att man sover sämre om man inte gör nåt vettigt på dagarna. Men de argumenten når liksom inte fram...

Frelisac

Äldre 11 Feb 13:50

#14

Girlinthecity skrev 2011-02-11 13:22:30 följande:

Om du anser att detta är bagatellartat förstår jag inte din problematik! Bagateller har man överseende med.

I mina ögon är det en bagatell att få sig upp på morgonen. För honom uppenbarligen inte. Det ställer till problem för familjen.

Det var så jag menade. Förlåt om jag var otydlig.

Alexi

Äldre 11 Feb 14:08

#15

Jag tycker det låter som att din sambo behöver professionell hjälp att få ordning på sitt liv. Jag antar att han har en tidsbegränsad sjukersättning och den lär väl då upphöra så småningom och han ska ut i arbete? Då kan det nog vara bra att söka hjälp långt innan dess för att åtminstoen få ordning på de delar som går, vilket är normal dygnsrytm, fungerande familjeliv osv.

Frelisac

Äldre 11 Feb 14:15

#16

Alexi skrev 2011-02-11 14:08:00 följande:

Jag tycker det låter som att din sambo behöver professionell hjälp att få ordning på sitt liv. Jag antar att han har en tidsbegränsad sjukersättning och den lär väl då upphöra så småningom och han ska ut i arbete? Då kan det nog vara bra att söka hjälp långt innan dess för att åtminstoen få ordning på de delar som går, vilket är normal dygnsrytm, fungerande familjeliv osv.

Tyvärr tillhör han en av de få som hann få som hann få sjukpension utan omprövning innan reglerna ändrades. Han har ändå en ambition att ta sig ut i arbete och den dagen det blir aktuellt så kommer självklart omställningen att bli stor. Men på något sätt så känns det ändå som att det kan bli bra, eftersom då blir konsekvenserna av att han inte stiger upp på morgonen större än vad de är i dag.

Visst skulle jag kunna konsekvenserna av hans sovvanor bli tydligare här hemma, men vilken mamma klarar av att ligga klarvaken i sängen och höra bebis skrika eller låta de övriga barnen vara hemma från skolan (de åker skolbuss och missar en hel skoldag ifall de inte tar sig i väg i tid) bara för att karln - förhoppningsvis - ska lära sig...

Sambon har professionell hjälp med en del saker och hans utveckling har varit god under de åren jag känt honom. Men för att få hjälp med ett problem måste man ju först erkänna att det ÄR ett problem...

Girlinthecity

Äldre 11 Feb 14:22

#17

Frelisac skrev 2011-02-11 13:50:22 följande:

I mina ögon är det en bagatell att få sig upp på morgonen. För honom uppenbarligen inte. Det ställer till problem för familjen.

Det var så jag menade. Förlåt om jag var otydlig.

Aha! ja, en bagatell för dig, itne för honom då tydligen. En liten grej som leder till väldigt svåra konsekvenser. jag tycker ni ska gå i terapi.

lightfish

Äldre 11 Feb 15:04

#18

Frelisac skrev 2011-02-11 13:28:49 följande:

När på dygnet använder han lampan? Är din sambo aktiv i övrigt?

Jag upplever att min sambo hamnat i ett ekorrhjul där han blir mindre och mindre fysiskt aktiv de timmar han är vaken. Han tillbringar mesta tiden framför datorn och TV:n, ofta "ursäktad" med att bebis sover på hans mage. Det är ju klart som korvspad att man sover sämre om man inte gör nåt vettigt på dagarna. Men de argumenten når liksom inte fram...

För att man inte ska få svårt att sova på natten så använder man den före 12 på dagen. Och ja, min man är ute och springer ett par ggr i veckan för att kompensera ett stillasittande arbete.

Även om din sambo har ont så bör han ju ta sig ut en stund varje dag och att inte äta smärtstillande när man har ont är oerhört osunt eftersom smärttillsånd som inte behandlas blir ofta värre och kroniska.

Girlinthecity

Äldre 11 Feb 20:19

#19

Frelisac skrev 2011-02-11 14:15:17 följande:

Tyvärr tillhör han en av de få som hann få som hann få sjukpension utan omprövning innan reglerna ändrades. Han har ändå en ambition att ta sig ut i arbete och den dagen det blir aktuellt så kommer självklart omställningen att bli stor. Men på något sätt så känns det ändå som att det kan bli bra, eftersom då blir konsekvenserna av att han inte stiger upp på morgonen större än vad de är i dag.

Visst skulle jag kunna konsekvenserna av hans sovvanor bli tydligare här hemma, men vilken mamma klarar av att ligga klarvaken i sängen och höra bebis skrika eller låta de övriga barnen vara hemma från skolan (de åker skolbuss och missar en hel skoldag ifall de inte tar sig i väg i tid) bara för att karln - förhoppningsvis - ska lära sig...

Pappan klarar ju uppenbarligen av det. Hade jag varit du hade jag knuffat ur honom ur sängen om han så föll ur efter hur han har betett sig. Som jag skrev förut, kommer dom försent, eller missar en hel skoldag kanske han lär sig. Du får släppa ansvaret.

Ni med extremt morgontrötta sambos - vad är er överlevnadsstrategi?

INNEHÅLL