Varför får han inte vara liten?
Jag har en liten son. Vid ett års ålder vägde han 8100 g var 70,2 cm och hade ett huvudmått på 44 cm. Han är proportionell och är varken mager eller tjock utan i prefekt hull. Har har alltid varit liten och vägde bara 2760 g och var 48 cm lång när han föddes åtta dagar före BF. Jag har aldrig varit orolig för hans vikt och längdutveckling. Han är ju som vilken ettåring som helst, bara lite mindre än de flesta.
Både jag och pappan är korta med våra 160 resp 173 cm.
Varför får han inte vara liten? Vår BVC-sköterska är på oss om vikten hela tiden. BVC läkaren tycker att vi ska sluta amma (sonen äter massor med vanlig mat) och BVC-sköterskan verkar tro att vi ljuger när vi säger att han äter.
Jag har tolkat vikt- och längdkurvorna så att medelkurvan är just en medelkurva och 50% av barnen ligger över den kurvan och 50% ligger under och de flesta ligger nära medel men några enstaka procent ligger längre ifrån medelkurvan. Han är alltså enligt min tolkning av kurvan av de där få procenten som ligger långt ner på kurvan. Vår BVC-sköterska verkar dock tolka kurvorna på det sättet att alla barn ska ligga på medel eller över. Vem av oss har rätt tolkning.
Om man jämför hans vikt- och längdutveckling med hans bröder (som får godkänt med bravur av BVC-sköterskan eftersom de ligger på medelkurvan i vikt och längd) så är de i princip identiska förutom att lillkillen då väger några kg mindre och är några cm kortare. Men form på kurvorna är identiska.
Är det verkligen så hemskt att han är så liten? Måste jag tvångsgöda honom för att han ska gå upp så många kg som BVC-sköterskan vill för att han ska hamna på medelkruvan?