Jag vill och KOMMER att vara hemma längre med mitt/mina barn men det är så TRÅKIGT när ingen annan är hemma!!

Jag är också hemma med mina tvååringar, jag har vårdnadsbidrag :)
Visst är man ganska så ensam om det men som du säger väldigt mycket positiva kommentarer får man...

Känner igen det där. Vår äldsta dotter var drygt 2 då hon skolades in. Det är fortfarande litet i mina ögon, men det var många som tyckte vi var konstiga.. Vår andra dotter är bara 11 månader nu,men hon ska bli 2 år med innan dagis. Jag kände mig lite ensam också med vår dotter, fast jag hade kompisar som var mammalediga med bebisar. Plus att jag hängde mycket på öppen förskola där man fick träffa andra barn/föräldrar.

Tycker du gör helt rätt som följer hjärtat och inte normen.  

Finns det tillgång för dig på öppna förskolan? många öppna förskolor har ju allmänöppet (barn 1-5 år). Njut av att få kvalitetstid med ditt barn och tänk inte på hur "alla andra" gör. Lycka till

Jag tycker ändå att jag känner en hel del om än i minoritet som varit hemma i 2 år, men över 2 känner jag inte en enda. Bor du på landet, storstad eller melllanstor stad?

Jag hade turen och hade många runt om som var hemma länge. Var hemma 8 år. Det var först sista 2 åren som det började kännas ensamt, då hade vi inga andra barn som var hemma och yngsta var 2-4 år. Inte så att HAN var bekymrad, men för mig blev det stor skillnad...

Hade varit lättare om man varit hemma innan 15-timmarsreformen, då hade ju alla barn med småsyskon varit hemma i alla fall!

Är det bara bebisar på öppna förskolan? Ni kanske kan roa er där ändå? På biblioteket finns ibland lek/drama/sagostund, där brukar det kunna dyka upp även äldre barn.

Har vår stora hemma som är 3 år och 4 mån samt hennes lillasyster, som bara är knappt 6 månader ännu.
Men vi har ganska tur, finns en familj vi brukar umgås med som har sin 2,5 åring hemma också samtidigt som hon är föräldraledig med lillebror.

Har inget vårdnadsbidrag i vår kommun, skulle ju ha suttit fint annars!

De öppna förskolorna håller ju på att avvecklas, nu när ni ändå nämner det. Här har nästan alla stängt igen bara under det senaste året! Har en som jag vet är öppen fortfarande, tisdagar mellan 10-12... två timmar i veckan alltså! Dock är det väldigt trista lokaler där så vi brukar inte vara där särskilt ofta... när dottern var mellan 1-2 år var vi på en annan ÖF som var kanonbra med stark inriktning mot eget skapande vilket vi tyckte om! Det var alltid mycket barn där och vi trivdes, men tyvärr slog det ju igen det också till slut

Jag känner mig ensam för att jag ÄR ensam. Det har gått upp för mig nu. Det är ingen annan i den här staden som resonerar som jag, uppenbarligen. Bor i en mellanstor stad strax utanför Göteborg. Vi har gått på öppna förskolor en hel del men eftersom jag har arbetat en del (och pappan varit hemma) så jag vi liksom kommit och gått i perioder och aldrig rikigt lärt känna någon. Känns som de flesta redan har bildat sina grupper, det där typiskt svenska beteendet ni vet. Tror att det hade varit annorlunda om vi hade "varit med ifrån början". Och tydligen så är det väldigt svårt att ändra på det nu!

Min dotter blev 2 i november och vi är hemma tillsammans hela tiden, och jag känner också att det blir lite ensamt då och då. Vi är dessutom ganska nyinflyttade i kommunen och det är ju inte precis bästa säsongen för att träffa nya lekkompisar på lekplatser nu på vintern för här är verkar det bara vara vi som är ute så här års
Öppna fsk är vi på så ofta det passar, men det är sällan det är barn som är i hennes ålder och isåfall är det 15-timmars barnen som är där med mamma och småsyskon för det är en dagisfri dag. Sist vi var där var det bara vi och föreståndaren där...
Man får ju hoppas att det blir bättre när våren kommer och folk vågar sig ut mer då.