Vänja 6-månaders av med att äta på natten

Men vid 26 veckor kommer ett utvecklingssprång, och perioden innan detta så sover småttingarna ju ofta dåligt.  Så det kan ju vara ide att försöka vänta ut henne ett tag?

Sen har jag hört att det är en myt det där med att de inte behöver mat på natten efter 6 månader. Hur äter hon på dagarna?

Dessutom, det kan väl vara så att hon vill tanka närhet lika mycket som mat. Försök vagga henne i famnen eller buffa rumpan istället för att ge mat det första uppvaket är ju nåt att prova. Om hon trots det är otröstlig skulle jag tänka att hon nog faktiskt är hungrig ändå och ge mat.

Vår tjej sov hela nätterna när hon var 2 månader. Men nu gör hon inte det längre. Eftersom de är mycket mer rörliga nu än för någon månad sen bränner de ju mer energi så då kanske det behövs påfyllning på natten. Nu äte hon ofta 2-3 gånger per natt. Jag väntar dock tills hon äter ordentligt med riktig mat på dagen innan jag börjar greja med nätterna.

Helammas barnet eller får hon gröt/välling som kvällsmat?
Kan bli svårt för bebisen i den åldern (och äldre) att stå sig hela natten på enbart amning nämligen.

Jag började ge smakportioner med gröt som kvällsmat och amma lite efteråt vid nattningen vid 6 månader.
Tog det lugnt med övergången och gav sakta mer och mer gröt tills lillen blev mätt på portionen. Sen efter det kunde han sova hela natten.

Jag fick tips av bvc att ge mjölkersättning/välling sista målet innan jag la till natten. Funkade för oss.
Råd fråga eran BVC om vad dom har för råd :) Lycka till i framtiden

Det är inte sant att de inte behöver äta nattetid vid 6 mån. Vissa behöver det inte, men långt ifrån alla. Och om inte barnet själv sover över mål utan verkligen äter på natten så är väl det ett ganska tydligt tecken på att det fortfarande behövs?

Om det har med hunger att göra bör du först försöka ge mer mat dagtid för att se om hon automatiskt börjar hoppa över målen på nätterna. Om inte så kanske det inte är av hunger hon vaknar utan av annan oro, och då kan man ju tycka att det går snabbast och enklast att amma för att somna om. Då är det ju bara att göra det, istället för att vänja av det som fungerar bäst av allt

Du förstör ju inget genom att amma om det är vad som får henne att snabbast somna om. Så småningom kommer hon ändå börja sova bättre! Jag tycker ärligt hon sover väldigt bra för en 6-månaders, 2 uppvak per natt (eller 1 för eran del) är ju utomordentligt och det vore ju synd att förstöra det!

Enligt en bvc-sköterska kan man inte ge mer mat dagtid i förväg. Bebisen vill bara äta tills den blir mätt. Däremot om man inte ger mat på natten när bebisen vaknar äter bebisen mer nästföljande dag. Efter ungefär tre dagar äter bebisen tillräckligt under dagen för att inte vakna av hunger under natten.

Det låter udda eftersom de flesta bvc-sköterskor brukar propagera för att börja ge gröt/välling på kvällen så snart som möjligt, så att de "står sig bättre" och alltså inte ska bli hungriga på nätterna. Vi har märkt tydligt att de inte har varit lika hungriga när de fått mer mer mat på dagen. Det tycker jag är logiskt. Vill/kan de inte äta mer per gång kan man ju ge tätare mål. Brukar ju inte direkt vara några problem att amma en bebis ofta

Jag har också en 6-månaders tösabit som prompt ska vakna och käka på natten. Hon sover ca 20.30-8.00, och vaknar alltid ett antal gånger per natt - ungefär fem till sju gånger. De flesta av dessa gånger somnar hon om när hon får nappen och blir omstoppad, men vid 4-snåret vill hon inte somna om av sig själv. Då får hon amma ca en halvtimme tills hon lugnat ner sig fullständigt och "somnat" vid bröstet - hon vaknar alltid till när jag tar bort henne, men somnar direkt igen när jag stoppar om henne och ger nappen.

Håller på och forskar i vad man skulle kunna göra för att främja en hel natts sömn - men på de flesta här låter det som att man helt enkelt får låta det växa bort av sig självt. Eller?

Hej,
När min tjej var 6 månader sov hon hela nätter och hade så gjort sen hon var typ 4,5 mån. Då fick hon hjälp av oss att vänja sig av vid att vakna på nätterna. Tvärtemot vad de flesta säger här så avgjorde vi att vår tjej skulle må bättre om hon inte behövde vakna på nätterna för att äta och då åt hon ändå redan då bara en gång när vi väckte henne innan vi somnade själva. Vi hade stort fokus på dagarna med rutiner både med mat och sömn, så det var aldrig några problem att styra om så att vi visste att hon inte behövde äta på natten.

När vi väl bestämt oss och övertygade sövde om henne utan mat när hon av vana vaknade som vanligt, så tog det bara två nätter som inte var speciellt jobbiga. Direkt märkte vi i allafall skillnad på dagarna. Vet inte vad som är hönan och ägget, men hon åt mer än vad hon missat på natten och började sova mer på dagen. Vi blev otroligt positivt överraskade vilken effekt det hade på hennes humör och aptit, och när nästa nu kommer om ett par månader, kommer jag jobba med hela nätters sömn än mer seriöst.

Så, tror du att ditt barn får i sig tillräckligt med mat på dagen, kör på att hjälpa till med sömn på nätterna!

Man kan ju såklart ge förutsättningarna för en hel natts sömn men de flesta vaknar ju ändå i den här åldern, min åsikt är att det är bättre att ställa in sig på det och inte ställa för höga krav på de små bebisarna. De kommer ju sova hela nätter när de är redo.

Dock kan man ju fundera över varför bebisen vaknar om det är så många som 5-7 gånger varje natt. Då är det ju inte av hunger alla gånger (troligtvis) utan något annat. Onödiga uppvak som kanske bara handlar om inlärda vanor tycker jag att man kan försöka arbeta bort igen, men alla uppvak är ju inte onödiga utan ibland vaknar de ju också för att de behöver något. Tex mat eller under oroliga perioder kanske bara försäkra sig om att man finns kvar i närheten. Där tycker jag skillnaden är tydlig hos er, alla gånger utom vid 4 så är det ju bara nappen det handlar om. Troligtvis har hon lärt sig att nappen behövs och vid varje ny sömncykel är det också vad hon kommer kräva. Det är olyckligt om man behöver gå upp vid varje ny sömncykel, och många brukar ju klaga på att de till slut inte får göra annat än att gå upp och stoppa tillbaka nappen. Det är ju mycket bättre om de får fortsätta somna om själva vid dessa små uppvak (alla människor vaknar ju till mellan sömncyklerna men somnar om så snabbt att man inte minns det själv). Kanske skulle hon sova bättre helt utan napp? För mig har nappen aldrig varit en god förutsättning för sömn, tvärtom faktiskt.

Ni väckte henne alltså själva för mat? Då är det ju enligt mig en väldigt stor skillnad eftersom du valde att hon skulle äta och sedan inte. Här i tråden väljer barnen att de ska äta. Sen är det tydligt att det är mycket stor skillnad mellan bebisar. Jag tror att de flesta testar annat innan de ger mat, men funkar det inte så funkar det ju inte. Du skriver att ni inte hade några problem att ta bort målet (som ni själva valde att ge) nej vissa barn äter inte på nätterna. Inte ens som nyfödda. Så det var ju bra för er! Men de flesta gör det, och de flesta behöver det. Och då räcker det inte med att bara "vara övertygande" för då skriker sig bebisen fördärvad

Japp, då väckte vi henne, men det fanns ju såklart en tid innan då hon vaknade först. Vi började förekomma henne även då hon åt två och tre gånger per natt, alltså tog upp och gav mat INNAN vi visste att hon vaknade. På så sätt vande vi henne vid att äta vid ung samma tid varje natt och efter ett tag var det som att hon kunde sova lugnt eftersom hon visste att vi tog upp henne när det var dags. Vi satte vanorna att hon skulle äta och på samma sätt tog vi bort de vanorna. Ja, barn är olika, men jag tror inte att min dotter tillhör en minoritet som mådde bra av att sova på nätterna istället för att äta vid 6 mån. Till alla föräldrar med samma "typ" som mitt barn kan jag bara säga att det är ett bra drag att sluta ge mat på natten. Denna typen av barn funkar inte att följa och ge mat i tid och otid, med facit i hand är jag säker på att det varit ren terror för henne. Vissa barn tydligen bra av att man tar kommandot eller fajten eller vad man nu vill kalla det.

Det beror kanske på om man ammar eller ger ersättning? Denna bvc-sköterska var nog inte mer annorlunda än övriga, hon förordade också gröt och välling innan läggdags. Samma där, de äter tills de är mätta, men gröt och välling ökar mättnadskänslan. Tätare mål fungerar inte här, vill de inte äta så vill de inte.

Jag provade i alla fall denna tredagarsmetod på mina tvillingar, som min kompis bvc-sköterska hade tipsat om, och det fungerade över förväntan. De fick redan gröt och välling på kvällen men vaknade ändå några gånger på natten. Redan efter första natten utan att de fick mat märktes en stor skillnad. Nästa natt var sovpassen mycket längre.

Mitt äldsta barn hade jag ingen "metod" på, det löste sig med tiden, efter något år, men då hade jag inget behov av att hon skulle sova hela natten. Nu är vi alla fyra gladare när bebisarna sover i stort sett hela natten.

Det var intressant, det där med nappen!
Har experimenterat lite med olika sömnfrämjande åtgärder och lyckats få ner antalet uppvaknanden till tre per natt. Nu behöver hon faktiskt inte ens mat på natten utan vid fyratiden får hon lite varmt vatten i flaska - eftersom jag märker att hon är törstig och dessutom hostar en del just nu - och de andra två gångerna får hon bara napp. Men nu när jag ändå är i eperimenttagen så kanske jag ska pröva med att ta bort nappen helt och kolla vad som händer!

Risken finns dock att hon inte kommer komma till ro. Har märkt att om jag dröjer kvar i sängen medans hon vaknar och smågnäller, så eskalerar gnället så småningom till skrik. Och så lugnar hon sig när hon åter blir omstoppad och får nappen, och somnar kort därefter.

Men jag ska nog ändå pröva att ta bort nappen, det enda vi har att förlora är några nätters sömn och det kan vi båda säkert ta igen någon förmiddag eller så :P