• Anonym (Jonas)

    Adoptera min dotter?

    Ska göra en lång historia kort. Jag och min fru har bott tillsammans i 10 år, varit gifta i 8 år. När vi träffades hade min fru en dotter sedan innan som då var 2 år. Därefter har vi fått tre syskon till dottern.

    Har känt dottern och mamman sedan dotter föddes. Fram tills dottern var 3 år fanns väldigt oregelbundna umgängen med den biologiska fadern, ca. 2 nätter per månad. Därefter beslutade tingsrätten att den biologiska fadern endast skulle få umgänge med kontaktperson närvarande. Detta ville inte den biologiska fadern och därefter har det inte blivit något umgänge. Så mellan 3-12 års ålder har dom ej träffats. Jag älskar min dotter precis som mina andra barn och hon ser mig som sin pappa. Vi vill båda genomföra en adoption, både av känslomässiga och praktiska skäl. Om något skulle hända mig vill jag att dottern ska ha rätt till samma arv osv som sina syskon.

    Den biologiska fadern kommer sätta sig på tvären. Vad tror ni om chanserna att få igenom adoptionen? 

  • Svar på tråden Adoptera min dotter?
  • LillaNovaK

    Antar att det inte bara handlar om arv. Skulle mamman avlida går väl vårdnaden till den icke närvarande fadern och det kan ju också komplicera till saker.

  • Anonym (insatt)
    LillaNovaK skrev 2011-02-17 16:23:34 följande:
    Antar att det inte bara handlar om arv. Skulle mamman avlida går väl vårdnaden till den icke närvarande fadern och det kan ju också komplicera till saker.
    Nääää, inte självklart och inte om det inte är förenligt med barnets bästa ....
  • Anonym
    Anonym (a-mamma) skrev 2011-02-16 23:21:40 följande:

    Om du vill kan du skriva ett testamente så att barnet får ärva dig på samma villkor som sina syskon om något skulle hända dig och en adoption inte går igenom före 18-årsdagen. Dessvärre tror jag inte att det går att formulera testamentet så att biopappan inte blir arvinge efter barnet. Jag antar att ni inte vill att han ska ärva er ...Kolla med en jurist.


    Riktigt så kan man inte göra. Eftersom TS är gift så ärver hans fru 50 procent och hans barn får dela på de andra 50 procenten. Barnen har alltid rätt till sin laglott (om frun/maken inte är deras förälder) vilket innebär att han inte kan testamentera bort något till fruns dotter. Däremot kan ju hon välja att ge sitt barn av arvet om hon har möjlighet.

    Jag tror dock att TS har stora möjligheter att få adoptera, trots att pappan säger nej. Tjejen är så pass stor, och har inte haft kontakt med sin biopappa på så länge att allt talar för att det är till hennes fördel att hon får bli adopterad.
    Jag tycker absolut att TS och frun ska lämna in pappren så snart som möjligt.
  • linjes

    Nä sätter han sig på tvären får ni inte igenom adoptionen punkt slut

  • Anonym
    linjes skrev 2011-02-19 12:25:35 följande:
    Nä sätter han sig på tvären får ni inte igenom adoptionen punkt slut
    Så är det inte.
    Jag adopterade min mans barn för tre år sedan. Barnet hade inte träffat sin mamma på ca 7 år, hon hade inte visat något intresse alls för dottern. Vi ansökte i Tingsrätten om anhörigadoption, de frågade mamman som motsatte sig adoptionen men den gick ändå igen. Varför? Jo för att det var det bästa för BARNET.

    I Sverige utgår all lagstiftning om barn från barnet, inte från vuxna. Vuxna har inga rättigheter till barnen, det är barnen som har rättigheter. Så när du säger som du gör så har du FEL helt enkelt.
  • Anonym

    "Har barnet fyllt 12 år skall det lämna samtycke till adoptionen.
    Adoption kan dock i vissa fall ske utan sådant samtycke, t.ex. om barnet är under 16 år och barnet skulle skadas om det tillfrågades. Vidare krävs, när barnet är omyndigt, att vårdnadshavarna lämnar samtycke till adoptionen."

    Barnet är 12 så hon kan själv lämna samtycke. Jag tar för givet att pappan som aldrig träffar barnet inte är vårdnadshavare? Om han inte är det så behöver han inte heller ge sitt samtycke, då är det helt upp till Tingsrätten.

    "Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen."

    Jag tror att du har goda möjligheter att få igenom adoptionen med tanke på det du berättar.

  • Barasaris

    Har hennes biologiska pappa delad vårdad?? För annars tror jag inte att de blir nå problem..

  • Anonym (Jonas)

    Den biologiska fadern har ingen vårdnad nej. Han fråntogs den i samband med att umgänget reglerades med enbart kontaktperson (han ansågs vara en risk för dottern, av skäl jag inte vill gå in på här).

  • Anonym (Jonas)

    Var lite snabb där!  ...och efter det var uppe i tingsrätten har det alltså inte varit något umgänge.

  • Barasaris

    Då tror jag inte att det blir problem. Har en vän som varit upp i rätten av samma skäl som ni och då hade soc sagt åt henne att nu kan du adoptera honom om du vill.
    Mamman i detta fall hade ju blivit av med vårdnaden vilket innebär att hon inte hade någon rätt att bestämma. Som jag förstod det.
    Men man kan aldrig ta av umgänges rätten..

  • Anonym
    Barasaris skrev 2011-02-19 13:06:36 följande:
    Då tror jag inte att det blir problem. Har en vän som varit upp i rätten av samma skäl som ni och då hade soc sagt åt henne att nu kan du adoptera honom om du vill.
    Mamman i detta fall hade ju blivit av med vårdnaden vilket innebär att hon inte hade någon rätt att bestämma. Som jag förstod det.
    Men man kan aldrig ta av umgänges rätten..
    Om TS adopterar barnet så finns ingen umgängesrätt kvar för den biologiska pappan, då det inte är hans barn längre. Han har lika mycket rätt som en gubbe på gatan.
Svar på tråden Adoptera min dotter?