• Anonym

    Ni familjehem-hur gör vi med saker från bio-föräldrar?

    Hej!

    Har ett litet barn placerat hos oss för uppväxtplacering.  Bio-föräldrarna kommer med kassvis med kläder åt barnet trots att vi sagt att vi köper kläder till barnet då barnbidraget ju kommer till oss. Självklart förstår vi att dom ibland vill köpa något åt barnet och om det gäller enstaka klädesplagg då och då gör oss inget men nu dränks vi i begagnade kläder som vårt barn ej ens hinner använda innan h*n växt ur dem. Utöver bio-föräldrarna vill ju såväl vår närmsta släkt/familj liksom deras familj köpa kläder till barnet. Detta problem gäller även gamla leksaker som dom kommer med. Trots att vi sagt till att vi inte har plats för den mängden av saker fortsätter dom att komma med prylar. Sen tillkommer ju födelsedagar+julafton uppå det så ni förstår vad jag menar. Hur säger man till på ett bra men förståeligt sätt till biosarna utan att såra dem? Det GÅR helt enkelt inte att dom kommer med massa saker+kläder varje gång vi träffas. Ni som är familjehem - hur har ni gjort? Känns lite fånigt att be soc prata med biosarna om såna här saker.

  • Svar på tråden Ni familjehem-hur gör vi med saker från bio-föräldrar?
  • morochmer

    Vi har trotts många år som familjehem och flertalet placeringar aldrig haft ett barn med den "turen". Vi skulle vara mycket tacksamma och självklart ta emot allting. Använda det som hins med för litet barn och sedan får barnet själv avgöra vad som ska läggas i garderoben resp flyttkartong (där vi förvarar alla kläder i väntan på att de behövs).

    Ni ska inte neka föräldrarna att vara delaktiga i sitt barns liv. Det här är deras sätt att vara det. Var tacksam för att barnet har engagerade föräldrar.

  • morochmer
    Anonym (kusinen) skrev 2011-02-17 01:00:10 följande:
    Det var nog mest den här synen jag reagerade på. Funderar mest på hur länge ett barn kan vara placerad i en familj utan att anses tillhöra släkten? 
    Det beror ju på typen av placering. Jag har hört förr att "det finns inte uppväxtplaceringar" men det gör det ju. Det vet alla vi som från början vetat att det var just uppväxtplacering och det var också det det var.

    Våra barn tillhör släkten oavsätt om de bor hos oss för alltid eller bara en kort period eller kanske bara ibland.
    Några av banen har två mammor/pappor (mig och min partner och bio mamma/pappa), några har bara en mamma/pappa och det kan vara vi eller bio. En del har enbart vår släkt som släkt och andra har väldigt mycket släkt. Ingen relation är den andra lik.

    Men som familjehem så får/ska man inte vara rädd att ta till sig barnet. Då gör vi inget bra jobb.
  • Anonym (Familjehem)

    Jobbar som familjehem.
    Och hade också en period då bio kom med en massa beg kläder (vilket jag inte har nåt i mot om det hade varit rent och snyggt.)
    Tyvärr kan jag säga att vad ni än tycker att man ska vara glad för att dom bryr sig om barnet.
    Så finns vissa gränser för kläderna som kom hit hade ni ALDRIG tagit på era biobarn jag lovar.
    Sen kan man inte spara allt.
    Mitt råd ar att försöka förklara på ett snyggt sätt att dom kan använda sina pengar till att göra nåt roligt med barnet vid umgänge.
    Angående sparat på konto så är det en bra ide.
    Men vi familjehem kan inte röra det kontot endast bio föräldrar/ vårdnashavare så pengarna tillfaller barnet när det är vuxet.
    Och jag ser också på mitt barn som mitt eget........
    Även om jag vet att bioföräldrar finns.
    Men tycker ni verkligen att jag ska göra skillnad på barnet och mina biobarn..............
    Jag älskar dom lika mycket okej jag vet att barnet kan få flytta hem.
    Men ärligt det kan hända mina biobarn nåt med ska jag bry mig mindre om dom då också för säkerhets skull???
    Det hoppas jag inte för jag tänker älska alla barnen och ta hand om dom på samma sätt.

  • Anonym

    Men kära nån vilken uppståndelse det blev över ordet VÅRT. Självklart är barnet de biologiska föräldrarnas barn och självklart är det vårt barn. Om vi INTE gav oss in som familjehem med övertygelsen om att behandla placerade barn med samma kärlek och respekt som våra biologiska barn så anser i alla fall vi att man inte är bra som familjehem. Juridiskt är det placerade barnet barn till bio-föräldrarna ( som vi har bra kontakt med så kan vi utesluta sådana påhopp) men i hjärtat så är och förblir h*n VÅRT barn liksom alla de barn vi haft placerade hos oss. Alla dessa barn är VÅRA barn för alltid i våra hjärtan.  Jag kan inte göra något åt om Socialtjänsten använder ordet uppväxtplacering, det är väl brukligt när de efter sin utredning utgår ifrån att placeringen kommer att bli långvarig och att återförening med bio-föräldrar inte kommer vara möjligt på lång tid ? Om ni retar upp er på det ordet gör en skrivelse till Socialstyrelsen som är överordnande för Socialtjänsterna om ändring av ordet uppväxtplacering. Som vanligt finns de dom som läser inläggen på FL som fan läser bibeln. Jag har inte sagt att bio-föräldrarna inte får komma med saker till barnet utan att MÄNGDEN saker är ohanterbar. Av de kläder och saker de har med sig spar jag och lägger undan en del som minnen till barnet. Det barnet har växt ur frågar jag om biosorna vill ha tillbaka vilket de inte vela haft hittills. Vi har redan för länge sedan informerat vår släkt och familj att de ej får köpa för mycket då h*n får väldigt mycket av bio-föräldrarna. Men vår släkt gör liksom oss INGEN skillnad på våra biologiska barn och våra placerade barn. Liksom oss ger dom alla barn som bor här massor av kärlek. Personligen tycker jag att det är skrämmande att det finns människor därute som alltså tycker att vi familjehem inte ska ser våra placeringar som våra barn utan särbehandla dem????? Jag tycker det är synd att jag inte kunde få någon konstruktiv hjälp här så detta blir mitt sista inlägg i denna tråd. Nu ska jag gå och ger VÅRT barn lite käk. Och vet ni vad - på eftermiddagen ska VÅRT barn och jag gå och fika med bio-mamman som vi har jättebra kontakt med och som är trygg med att vi älskar hennes barn villkorslöst. Och vet ni en ska till - jag ska ta upp det här igen med henne att dom inte kan komma med så mycket saker hela tiden och jag kommer att fortsätta kalla vår uppväxtplacering för VÅRT barn.

  • Anonym (fint)

    Jag tycker det är fint resonerat TS och jag tycker du gör helt rätt i att se barnet som ert!

    Eftersom ni ändå har en god kontakt med barnets biologiska föräldrar, varför tror du att de inte kunnat ta till sig det här med att mängden saker är för stor? Behöver de mer konkret vägledning i hur de ska göra för att visa engagemang och ge av sig själva till barnet?

  • Anonym
    Anonym skrev 2011-02-17 11:15:36 följande:
    Men kära nån vilken uppståndelse det blev över ordet VÅRT. Självklart är barnet de biologiska föräldrarnas barn och självklart är det vårt barn. Om vi INTE gav oss in som familjehem med övertygelsen om att behandla placerade barn med samma kärlek och respekt som våra biologiska barn så anser i alla fall vi att man inte är bra som familjehem. Juridiskt är det placerade barnet barn till bio-föräldrarna ( som vi har bra kontakt med så kan vi utesluta sådana påhopp) men i hjärtat så är och förblir h*n VÅRT barn liksom alla de barn vi haft placerade hos oss. Alla dessa barn är VÅRA barn för alltid i våra hjärtan.  Jag kan inte göra något åt om Socialtjänsten använder ordet uppväxtplacering, det är väl brukligt när de efter sin utredning utgår ifrån att placeringen kommer att bli långvarig och att återförening med bio-föräldrar inte kommer vara möjligt på lång tid ? Om ni retar upp er på det ordet gör en skrivelse till Socialstyrelsen som är överordnande för Socialtjänsterna om ändring av ordet uppväxtplacering. Som vanligt finns de dom som läser inläggen på FL som fan läser bibeln. Jag har inte sagt att bio-föräldrarna inte får komma med saker till barnet utan att MÄNGDEN saker är ohanterbar. Av de kläder och saker de har med sig spar jag och lägger undan en del som minnen till barnet. Det barnet har växt ur frågar jag om biosorna vill ha tillbaka vilket de inte vela haft hittills. Vi har redan för länge sedan informerat vår släkt och familj att de ej får köpa för mycket då h*n får väldigt mycket av bio-föräldrarna. Men vår släkt gör liksom oss INGEN skillnad på våra biologiska barn och våra placerade barn. Liksom oss ger dom alla barn som bor här massor av kärlek. Personligen tycker jag att det är skrämmande att det finns människor därute som alltså tycker att vi familjehem inte ska ser våra placeringar som våra barn utan särbehandla dem????? Jag tycker det är synd att jag inte kunde få någon konstruktiv hjälp här så detta blir mitt sista inlägg i denna tråd. Nu ska jag gå och ger VÅRT barn lite käk. Och vet ni vad - på eftermiddagen ska VÅRT barn och jag gå och fika med bio-mamman som vi har jättebra kontakt med och som är trygg med att vi älskar hennes barn villkorslöst. Och vet ni en ska till - jag ska ta upp det här igen med henne att dom inte kan komma med så mycket saker hela tiden och jag kommer att fortsätta kalla vår uppväxtplacering för VÅRT barn.
    Fast det är inte frågan om någon begränsning alls? Var har du fått det ifrån? Vem här har påstått att du ska särbehandla det placerade barnet?Vad jag kan läsa mig till - ingen!
    Självklart ska barnen behandlas lika sen när det kommer till att älska eller inte så är det starka ord som jag tror många gånger faktiskt missbrukas! Vem har sagt att man måste älska, venm har sagt att man ens älskar och vem har sagt att man skulle göra ett sämre jobb om man nu inte kände att man älskade!
    Älska är ett starkt ord och bör inte användas i tid o otid!
    Jag har träffat massor av familjehem som gör ett förbaskat bra jobb, som ger barnet ett underbart framtida liv utan att känna att det älskar barnet! Alla kan inte älska alla så är det men man kan se till att allt blir så bra som möjöigt utifrån omständigheterna! Det är så vanligt att familjehemmen ofta slänger sig just med orden ; Om jag inte älskade det placerade barnet så skulle jag inte ......osv osv, jag älskar det placerade barnet precis lika mycket som mitt eget och hhela släkten gör det också....osv osv
    Det är faktikt inte ett måste, det är inte ett krav i uppdraget att man ska och måste älska och att man på något sätt skulle göra ett sämre jobb om  man nu inte älskade barnet! Jag är övertgad om att alla inte älskar det barnet som kommer men ändå kan ge det barnet allt det behöver i alla former!
    Det är det som är grunden i uppdraget att man sen kan efter tidens gång känna att man faktiskt älskar barnet är ett jätte plus och det är bra men att alla familjehem älskar alla sina placerade barn och därför är familjehem tror jag inte ett dugg på! 
    Tycker det är lite tråkigt att "omgivningen" på nåt sätt omedvetet kräver att man ska älska att det är typ likamed tecken mellan att älska barnet och göra ett bra jobb!
    Man kan göra ett alldeles utmärkt jobb utan att älska barnet! 
  • morochmer
    Anonym skrev 2011-02-17 11:55:37 följande:
    Fast det är inte frågan om någon begränsning alls? Var har du fått det ifrån? Vem här har påstått att du ska särbehandla det placerade barnet?Vad jag kan läsa mig till - ingen!
    Självklart ska barnen behandlas lika sen när det kommer till att älska eller inte så är det starka ord som jag tror många gånger faktiskt missbrukas! Vem har sagt att man måste älska, venm har sagt att man ens älskar och vem har sagt att man skulle göra ett sämre jobb om man nu inte kände att man älskade!
    Älska är ett starkt ord och bör inte användas i tid o otid!
    Jag har träffat massor av familjehem som gör ett förbaskat bra jobb, som ger barnet ett underbart framtida liv utan att känna att det älskar barnet! Alla kan inte älska alla så är det men man kan se till att allt blir så bra som möjöigt utifrån omständigheterna! Det är så vanligt att familjehemmen ofta slänger sig just med orden ; Om jag inte älskade det placerade barnet så skulle jag inte ......osv osv, jag älskar det placerade barnet precis lika mycket som mitt eget och hhela släkten gör det också....osv osv
    Det är faktikt inte ett måste, det är inte ett krav i uppdraget att man ska och måste älska och att man på något sätt skulle göra ett sämre jobb om  man nu inte älskade barnet! Jag är övertgad om att alla inte älskar det barnet som kommer men ändå kan ge det barnet allt det behöver i alla former!
    Det är det som är grunden i uppdraget att man sen kan efter tidens gång känna att man faktiskt älskar barnet är ett jätte plus och det är bra men att alla familjehem älskar alla sina placerade barn och därför är familjehem tror jag inte ett dugg på! 
    Tycker det är lite tråkigt att "omgivningen" på nåt sätt omedvetet kräver att man ska älska att det är typ likamed tecken mellan att älska barnet och göra ett bra jobb!
    Man kan göra ett alldeles utmärkt jobb utan att älska barnet! 
    Nej, man kan inte kräva att någon ska älska alla. Men skulle du själv (om du var ett litet barn från späd ålder till tonåring) vilja växa upp med föräldrar som inte älskar dig?

    Det fungerar om det handlar om tillfälliga placeringar eller tonåringar (förutsatt att man känner kärlek till barnnet).
  • Anonym (fint)
    Anonym skrev 2011-02-17 11:55:37 följande:
    Fast det är inte frågan om någon begränsning alls? Var har du fått det ifrån? Vem här har påstått att du ska särbehandla det placerade barnet?Vad jag kan läsa mig till - ingen!
    Självklart ska barnen behandlas lika sen när det kommer till att älska eller inte så är det starka ord som jag tror många gånger faktiskt missbrukas! Vem har sagt att man måste älska, venm har sagt att man ens älskar och vem har sagt att man skulle göra ett sämre jobb om man nu inte kände att man älskade!
    Älska är ett starkt ord och bör inte användas i tid o otid!
    Jag har träffat massor av familjehem som gör ett förbaskat bra jobb, som ger barnet ett underbart framtida liv utan att känna att det älskar barnet! Alla kan inte älska alla så är det men man kan se till att allt blir så bra som möjöigt utifrån omständigheterna! Det är så vanligt att familjehemmen ofta slänger sig just med orden ; Om jag inte älskade det placerade barnet så skulle jag inte ......osv osv, jag älskar det placerade barnet precis lika mycket som mitt eget och hhela släkten gör det också....osv osv
    Det är faktikt inte ett måste, det är inte ett krav i uppdraget att man ska och måste älska och att man på något sätt skulle göra ett sämre jobb om  man nu inte älskade barnet! Jag är övertgad om att alla inte älskar det barnet som kommer men ändå kan ge det barnet allt det behöver i alla former!
    Det är det som är grunden i uppdraget att man sen kan efter tidens gång känna att man faktiskt älskar barnet är ett jätte plus och det är bra men att alla familjehem älskar alla sina placerade barn och därför är familjehem tror jag inte ett dugg på! 
    Tycker det är lite tråkigt att "omgivningen" på nåt sätt omedvetet kräver att man ska älska att det är typ likamed tecken mellan att älska barnet och göra ett bra jobb!
    Man kan göra ett alldeles utmärkt jobb utan att älska barnet! 
    Ok, nu har du propagerat för att man kan göra ett bra jobb även om man inte älskar barnet. Och att folk använder ordet för lättvindigt.

    TS älskar sitt barn som hon har placerat hos sig. Och hon kanske inte alls använder ordet lättvindigt utan verkligen menar det. Och hon fick försvara sig med anledning av sitt synsätt. Du bemöter hennes försvar med att man inte måste älska barnet. Nej det kan hända att man inte måste men vad har det att göra med att hon älskar? Låter mer som att du helt opåkallat försvarar dig eller någon du känner.
  • Anonym
    morochmer skrev 2011-02-17 12:03:19 följande:
    Nej, man kan inte kräva att någon ska älska alla. Men skulle du själv (om du var ett litet barn från späd ålder till tonåring) vilja växa upp med föräldrar som inte älskar dig?

    Det fungerar om det handlar om tillfälliga placeringar eller tonåringar (förutsatt att man känner kärlek till barnnet).
    Varför är det ämnet så laddat? Självklart kan man börja älska någon, det händer ju hela tiden i ens liv!
    Ja, visst skulle jag vilja bli älskad precis som alla andra på denna jord vill men det ska inte sättas något likamedtecken på att man måste älska för att göra ett bra jobb! Jag har träffat barn som jag älskat och vissa precis som om dom va mina egna men jag har också träffat barn som jag inte älskat men ändå haft en underbar relation till och med och har så fortfarande idag. 
    Har själv varit jourhem/familjehem i över 10 år, hade min sista placering förra vintern  och sitter idag med bla handledning åt just jourhem och familjehem! Detta är ett laddat ämne och det är ett känsligt och svårt ämne! Familjehemmen har ett svårare uppdrag/jobb än vad många i vår omgivning inser, förstår och ens kan föreställa sig! Man måste "leva och uppleva" det för att förstå....man måste "känna" det....
    Och har man aldrig varit ett jourhem/familjehem så kan man omöjligt uttala sig om hur det är, hur det fungerar eller vad som händer rent känlsomässigt inom oss som har det i "våran vardag"! 
    Tycker det ärt synd att det finns så mycket förutfattade meningar kring familjehem om hur dom ska vara och inte vara, hurvida dom ska "tjäna på uppdraget eller inte" .... folk runtomkring "tycker" så mycket, "tror sig veta" och påstår så mycket saker utan att ha en endaste aning om hur det fungerar.
Svar på tråden Ni familjehem-hur gör vi med saker från bio-föräldrar?