Nu var det ett år sedan den här tråden var aktiv. Men jag ville i alla fall svara, om inte annat för alla där ute som googlar på Pertes.
Hur har det gått för din pojke?
Här är min historia:
Jag fick diagnosen Pertes i min högra höft när jag var precis 7 år gammal. Symtomen var till en början som växtvärk, drygt ett år gick innan läkarna tog det på mer allvar och röntgade, där det syntes att det var Pertes.
Så under min första termin i första klass i skolan opererades jag, det var en lång och jobbig process. Mycket smärta och inget spring eller hopp i flera år. Jag blev friskförklarad vid ungefär 11 år ålder.
Det tog bara drygt ett år innan smärta uppstod i den vänstra höften. Pertes även där. Den opererades inte för att läkarna ansåg att jag var för gammal för att opereras. Så jag fick mediciner som skulle påskynda tillfrisknandet. Det blev friskt på ungefär två år. Men med mycket värre efterverkningar än den högra.
Idag är jag 23 år och har inga problem alls med min högra höft. Däremot min vänstra dör ont i princip hela tiden, just nu i skrivandes stund värker det mer än vanligt, oklart varför.
Jag kan inte delta i normal idrott där stötar mot höften är förekommande, så som löpning och alla typer av sport där benen används, (cykling och simning undantaget).
Jag längtar tills den dagen då jag är tillräckligt gammal för att få en protes istället.
Jag är nog lite av ett skräck exempel. Men anledningen till att jag fick så allvarliga efterverkningar är att jag var så pass gammal när jag fick den andra vågen.
Många vanliga röntgentagningar och två eller tre magnetröntgen (MRI) har det blivit.
Jag får lätt överansträngningar i höften vilket leder till någon månad på kryckor för att avlasta. Även under tiden då jag var sjuk var det kryckor till och från under alla åren.
Till vardags lider jag inte särskilt, lite smärtor då och då, främst när man gått mycket. Men som sagt så hoppas jag på en protes :)