• sofiaolivia

    Hon är så himla glad i nya människor!

    Har en glad liten tjej här hemma som blir 1 år den 30 mars, hon har ett hett temperament och visar tydligt när hon är arg eller glad!

    Seperationsfasen märkte vi knappt av, hon hade kanske en vecka då hon sov "dåligt", men hon var aldrig särskilt mammig eller pappig. Vi har aldrig haft problem att lämna bort henne till sin farmor & farfar eller mormor & morfar, vilket känns bra, hon är lika glad när vi lämnar henne som när vi hämtar hem henne!

    Både jag och sambon (hennes pappa) är väldigt sociala och älskar att umgås med våra vänner och familj. Oftast umgås vi på det sättet att hon kan vara med (god middag, film, mys, lek med sina kusiner osv)! Hon träffar sina mor-och farföräldrar minst en gång i veckan var, så det blir ju rätt ofta! Stor familj helt enkelt som gillar att umgås! =)

    Nu på senaste tiden här hon börjat ty sig till okända människor också. Senast igår då jag lämnade blod så sträckte hon upp händerna mot damen som tog blod. Det här gör hon ofta, vi kan stå i kön på Willys och så sträcker hon upp händerna till "gubben" bakom oss och ler!

    Ena sidan av mig blir väldigt glad över att hon är så social och modig medan den andra sidan känner "vill hon inte vara hos mamma och pappa?". Hur länge kan sånt här sitta i? Jag vill inte att hon ska lita alldeles för mycket på okända människor, tänk om det händer henne nåt hemskt!

    När hon är ledsen är det oftast bara jag eller hennes pappa som gäller.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-02-18 10:45
    Kan tillägga att hon bara har sovit borta 6 gånger.

  • Svar på tråden Hon är så himla glad i nya människor!
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Jag tycker att du ska fortsätta att vara glad över hennes sociala och frimodiga sätt. Ni som är föräldrar verkar ju vara sådana och det påverkar ju hur hon blir både biologiskt och socialt. Den personlighet som hon har och visar kommer naturligtvis att fortsätta med viss utveckling genom livet. Vi lär oss ju med åren att anpassa oss till den verklighet vi lever i. Det betyder ju bland annat att hon kommer att fortsätta att lita på människor i sin omgivning och uppskatta umgänget med dem, men det hon kommer att lära sig både intuitivt och genom ert föredöme, är att vara försiktig i vissa sammanhang. 
    När hon nu vill bli upplyft av både kända och okända människor i er omgivning så är ni ju trots allt alltid med, vilket ger henne total trygghet. Hade det varit farligt så hade ni ju ingripit.
    Jag har sagt det många gånger och vill poängtera det igen, barn är olika och det vi föräldrar kan göra är att lära känna det barn vi fått så att vi kan bejaka det och hjälpa det i sin personliga utveckling.
    Ni har fått en härligt social unge, som ännu bara är ett år. Hon har ett långt liv framför sig, många saker att lära och erfarenheter att göra. Hjälp henne att så småningom se skillnad på vilka man kan lita på och vilka inte. Det är en stor fråga som vi alla tampas med hela livet.
    Jag kan tänka mig att en del av din oro kan handla om att du kanske läst eller hört att barn kan bli distanslösa och att de ska reagera när mamma eller pappa går.
    Men igen,barn är olika. Det ni beskriver i övrigt om er dotter tyder inte på att hon skulle ha några brister i anknytningen utan snarare att ni gett henne en känslomässig trygghet som är basen för hennes beteende nu.
    Om några år kommer hon att visa upp nya beteenden som ni behöver lära, hantera och bejaka. Så lycka till på den fortsatta resan.
    MVH
    Margit
     

Svar på tråden Hon är så himla glad i nya människor!