• helene306

    **Den stora feta LCHF-tråden**

    Bordeaux skrev 2011-05-11 18:53:13 följande:
    Lättja, Helene och alla andra allergiker,
    Jag upplever att jag måste välja varje år, bli däckad av allergin eller medicinen. Brukar välja medicinen och jag är glad över att höra att ni har det hemskt. Det där lät fel jag önskar inte att någon hade allergi och jag vill ju inte att ni ska må dåligt. Men jag har trott att det beror på Schweiz att jag mår så dåligt med allergin för i Sverige brukar jag må bra. Jag gillar att bo här och vill gärna kunna bo kvar så det är skönt att då bara är en årsgrej.
    Den bästa medicinen som jag provat som läkarna inte vill skriva ut längre för man kan tyvärr bli immun mot den, det är teldanex.Förvirringen och hallucinationerna förklarar ju endel och att jag kan vara aggerssiv och skylla ifrån mig också, det var som tusan. Brukar annars skylla djungelvrålen på pms
    Jag vet att du inte önskar någon annan att må dåligt men det är faktiskt skönt att höra att fler mår dåligt och att man inte är ensam om att må skit! När jag kom ut från Ica hade det blåst upp och det bara yrde sand. Trodde jag, det var ju pollen som yrde och det såg ut som en mindre sandstorm! Fick en hel del i ögonen och attjo prositade mig hem i bilen
    Denebola skrev 2011-05-11 18:58:13 följande:
    Det där med beröring håller jag verkligen med om! Särskilt när man har distansförhållande, då gäller det att passa på när man får chansen (så blir det att man går till överdrift i stället ).
    Mmmm ... När min numera make bodde i Stockholm och jag här i Motala så fick man passa på att kladda den stund man sågs och då sket vi i om vi så stod på Hötorget eller gallerian i Kista
    MrsMurphy skrev 2011-05-11 19:29:12 följande:
    Min magnolia ser stendöd ut, samt fjärilsbuddlejan. Är det två saker som jag absolut älskar på tomten så är det, jamenvisstja, magnolia och fjärilsbuddlejan. *suck* Denna vinter har tagit hårt på växter. Torkan har gjort att det är invasion med jordloppor så roligt värre just nu. Och trots torkan så tycks mördarsniglarna dyka fram ändå. Toppen, verkligen toppen.
    Har magnolian blommat innan? Det kan visst ta några år från när man planterat den innan den ger blommor. Mina föräldrars blommade samma år men deras står skyddat. Min står mitt öppet och det kan blåsa på vilket inte en magnolia gillar. Fjärilsbuddleja lät intressant! Det måste jag googla på Själv är jag löjligt förälskad i lavendel, helst vit, lammöron och jättedaggkåpa. Annars Mårbackapelargoner och rosenknoppspelargoner kan få vem som helst att bli beroende .-D
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    jeng skrev 2011-05-11 20:51:23 följande:
    Men fy! Det har jag aldrig läst... Det är ju dom jag tar med ju!...... Dubbel dos dessutom!

    Och JA, det är ett helvetes pollen-år i år! Så det är inte inbillning att det är värre. 
    Det har inte heller jag läst men så sa en kompis att man blir folkilsk av dem. Först trodde jag att jag inbillade mig för att hon hade sagt det men nu märker jag sån skillnad i om jag tar eller inte tar. Jag tänder direkt om jag tagit en tablett, jag kan liksom inte lägga band på mig. Visst kan jag härja även utan tabletter men inte alls i närheten av hur skogstokig jag kan bli med en tablett i kroppen!
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    adams family skrev 2011-05-11 21:14:44 följande:
    Gokväll..en trött mamma som äntligen har landat på rummet med sonen efter 6 timmar på uppvaket..fanken vad alla ungar är tappra när de har ont..

    Helt off topic men ibland blir man jävligt irriterad på folk i detta fall på ssk som jobbar ikväll..sonen har en cp skada och har mycket spasticitet och är i stort sett spänd i kroppen hela tiden vilket inte är så skönt när man har ont och är nyopererad..tappre herrn klagar dock inte men när man ska vända och det gör ordentligt ont då kommer tårarna...att man då har en ssk som pratar över huvudet på honom och inte till honom gör inte saken bättre han är fullständigt normalbegåvad och smart kille som defenitivt inte gillar att man inte ser honom.. ssk tyckte nog det var jobbigt att se honom ha ont men fällde en av de dummaste kommentarer jag hört rakt över hans huvud... - vad synd att han drabbats av spasticitet han som är så söt....
    Blir så ledsen att man tar för givet att bara för att man har ett funktionshinder så måste man vara dum och oförstående och uppenbarligen ful också..hon fick dock onda ögat av mig och kom på sig själv och vilket jävla klavertetramp hon gjort...hoppas hon tänker innan hon vräker ur sig ngt liknande igen..

     
    Det där tycker jag du ska ta upp. Man kan skriva (iaf på min landstingssida) och ge ris/ros till vården. Jag gjorde det när jag blev dåligt bemött och missförstådd av en läkare när jag var gravid. Man är ju inte direkt på att man säger ifrån där och då. Överlag är det väl okunskap att man tror att personer med handikapp är dumma och behandlas som så. Att prata över huvudet ska man inte göra på någon, frisk eller handikappad! Jag mötte en läkare en gång som bemötte en handikappad liten kille hur underbart som helst. Han gick ner till hans nivå, talade till honom och tittade bara på honom fastän denna lilla kille inte kunde föra sin talan och mamman fick göra det åt honom. Stark kille du har! Hoppas han mår bra och inte har alltför ont!
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    The Kittycats skrev 2011-05-11 21:54:39 följande:
    Hej alla fina

    Ville bara kika in och säga hej. Tyvärr finns det ju inte ju inte ens en minimal möjligehet att kunna läsa ikapp.... Tungan ute
    Det är rätt mycket nu då vi har köpt hus, och dottern sover som en kratta. Hon verkar ha mardrömmar eller något annat,  och är ibland nästan okontaktbar när hon skriker (inte gråter) på nätterna Rynkar på näsan

    Tyvärr har det här gjort att jag tog ett återfall i mitt matmissbruk, jag är ju inte bara beroende av mina kolhydrater utan jag är ju även en känslomässig ätare. Jag har även börjat smygäta så att inte sambon ska se det (eftersom han vet att jag vill gå ner i vikt och inte klarar av kolhydrater) Märker ni nu att jag biktar mig för er.... Skäms

    Förra lördagen kulminerade det i att jag åt ett berg med rostmackor till frukost när sambon var på träning, och när han sedan åkte iväg för att hämta vår bil på verkstaden köpte jag 2 biskvier, och 4 delicatobollar samt en glass. Och på kvällen bakade jag en kladdkaka till mig och sambon... Kräks

    Och nu i veckan har jag frivilligt åkt iväg och handlat och då köpt delicatobollar som jag har ätit i bilen innan jag har åkte hem med varorna. Det är länge sedan jag sjönk så här djupt... I´m in a shitty place right now!

    Och nu tvekar jag om jag ens ska skicka det här inlägget så att ni får veta... Gråter

    Jag kan inte berätta för sambon för jag skäms för mycket (och då måste jag ju sluta...)

    Idag är frukt det sämsta jag har ätit, och just nu försöker jag stå emot Skogaholmslimpan. Det ska fan gå! Jag har klarat det förut, och jag ska fan göra det igen! Men jag känner mig sämst just nu.

    Usch vilket ömkligt inlägg, hoppas inte att det smittar av på er andra. Jag tycker ni är toppenduktiga!
    Ok, nu postar jag... blä!
    Du är inte mer än människa! Alla faller och det behövs inte mycket för att man ska göra det. Du har haft mycket att tänka på, styra med och en liten som stökar om nätterna. Garanterat nattskräck, de drömmer och skriker som besatt och går inte att få kontakt med. Vår son har gjort så och dottern gör det nu emellanåt. Hon skriker så man tror hon blir stucken med kniv. Det enda man kan göra är att lugna, hålla och vara där.

    Fördelen med att du biktar dig är att du är medveten om vad du gjort och att du vill till med en förändring. Du sopar liksom inte ditt fuskande under mattan och låtsas som att det regnar "Jomen jag sköter mig och äter bra ..." Antingen tar du i med hårdhandskarna och börjar om nu med en gång, eller så bestämmer du en dag att nu börjar jag och tills dess sköter du dig. Du mår förmodligeninet bättre av rostmackor och biskvier och ska du fortsätta så kommer du må ännu sämre och slutligen lär nog din sambo märka vad du har för dig bakom hans rygg. Du vet ju hur du ska göra och hur du ska äta så sätt igång

    *ger dig en spark i rumpan *
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    The Kittycats skrev 2011-05-11 22:22:25 följande:
    Ja så är det väl antar jag.
    Men jag har säkert fått någon kolhydratdepp-chock, förutom att jag mår dåligt över rmitt beteende. Så just nu känns det mesta rätt drygt.

    Kan säga att bikta mig var inget jag gjorde bara sådär, för då skulle jag ju garanterat kunna fortsätt som nu utan att någon visste. Men innerst inne vill jag ju inte det.
    Usch, jag hoppas verkligen inte att min sambo kommer att märka något. Blä vad jag skulle skämmas Skäms Känner mig verkligen som världens mest inkonsekventa hycklare. Men det kanske är ett skäl så gott som något annat att skärpa till mig.

    Tack för att du lyssnar. En vänlig spark är precis vad jag behöver.
    När jag hamnar i svackor och har fuskat då är det som om kolhydraterna tar över. Ett litet sug blir enormt och till slut är jag redo att ge upp allt och bara äta på. Av allt som jag inte får äta. Jag känner som du, jag mår dåligt över vad jag håller på med, avskyr mig själv för att jag sitter där och trycker i mig något för att dämpa det dåliga samvetet. Jag blir less på allt, less på mig själv och undrar vad meningen är? Sen ledsnar jag rejält på mig själv och tar mig i kragen. Men, jag måste ha en tid i svackan och ledsna ordentligt på mina dumheter innan jag har ork att kravla mig upp.
    Även om din sambo skulle komma på dig, vad skulle hända? Han kläcker säkert en kommentar och sen är det ur världen för honom. Du tampas med det dåliga samvetet. Och vill du veta en hemlis? Du mår inte bättre av att klandra dig själv. Det kommer du aldrig göra.
    Det är som det är nu av olika anledningar för dig. Acceptera det men försök bryta ditt mönster. Det du gör är att du bygger på ditt sug och du underhåller ditt sug. Att proppa dig med kolhydrater gör dig inte gladare (lustigt att man ändå tror det och trycker i sig saker) men det kansek känns bra för stunden. Tills det dåliga samvetet kommer. Och att ha ett dåligt samvete är onödigt och dumt. Du har annat att lägga din kraft och energi på.
    Vi alla har ju ett beroende vi vill göra oss av med. Jag har tampats med mitt beroende sen 2009. Det är en process, det är inget som sker över en natt och det är fullt naturligt att man faller. Och alla faller vi olika hårt. Det bara är så. Vi är inga robotar som snabbt kan programeras om. Det kommer bli bättre, det vet du. Gör det bästa du kan nu men skippa att klandra dig själv. Det lyfter dig inte utan trycker dig längre ner. Säg till dig själv att det blir bättre för det kommer det bli! När du känner dig stark och redo. Nu är det säkert inte läge men det kommer.

    Så, bort med att klandra dig själv. Tänk att det är som det är men inom en snar framtid vänder det.
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    The Kittycats skrev 2011-05-11 22:48:43 följande:
    Du skriver klokt, och sätter ord på mycket som jag känner men inte riktigt lyckas formulera just nu.
    Förhoppningsvis har jag nått botten nu, och kan börja kravla upp istället (precis som du beskriver).

    Det där med sambon... det är mycket min egen stolthet... jag är till ytan en stark person (kort beskrivet). Och det är ju ett misslyckande, och det är dessutom ett misslyckande när det gäller en väldigt känslig OCH viktig sak för mig. (men det som skrämmer mig lite är ju att jag delvis allara innerst inne inte vill att han ska veta för att jag då förlorar mitt "svängrum" att fuska eller vad man ska kalla det)

    Ska iaf göra mitt bästa för att sluta med klandret. Det är jag alltför bra på. Tänk att den biten alltid ska vara lättast....
    Du ser det som ett misslyckande, jag ser dig som en människa. En liten sak kan göra att man fuskar, det behövs inte mer och sen är man igång i att fuska dagligen och det blir mer och mer. Din egna stolthet underbygger du men du har också den egenskapen att du kan vända på biffen och börja äta bättre inom en snar framtid. Det finns människor som gräver ner sig allt djupare i sina negativa tankar och blir kvar. Det är du för stolt för att göra. Sug på det en stund. Du har alla möjligheter att vända ditt beteende, när du känner att du har kraft och ork till det. Du vet att du kan det för det har du gjort innan. Det är inte tvi skit! Leta efter de små sakerna som får dig att må bra i vardagen. Det kan räcka med ett leende. Titta på dig själv i spegeln och var glad för vad du ser. Du kommer igen, det är jag säker på. Ibland måste man grotta lite i sin bubbla tills det är nog.

    *ger dig en hjälpande hand upp*
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    ixi skrev 2011-05-12 16:59:20 följande:
    Halloj tjejer! (för vi är väl mest tjejer här va?)

    Jag har ätit lchf snart två veckor nu, tycker det går jättebra. Vissa dagar är jag inte alls hungrig, andra äter jag mer, men så är det ju även när jag äter kolisar.

    MEN: jag tappade bort det braiga bounty-receptet nån la ut/länkade till! Gråter på den sidan fanns det även ett recept på kokosbollar, jag tror det var en blogg om jag inte minns fel...är det nån som vet va jag menar och vill länka?
    Jag är så himla sugen på kokosbollar! (om nån har ett bra recept är jag tacksam!)

    TACK på förhand
    Jag gjorde några chokladbollar som var himla goda och det receptet har jag här www.helenesbaksida.blogspot.com under choklad (tror jag )
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    Joddan skrev 2011-05-12 17:52:17 följande:
    Hej jag är tillbaka med start med lchf efter en lååååång graviditet. Jag körde lchf ett par månader innan jag blev gravid och hann gå ner tio kilo. Men iom graviditeten så fortsatte jag inte med lchf! Nu är bebis är snart två veckor och jag känner mig jättepeppad att gå ner i vikt. Jag kommer inte köra STENhårt då jag helammar och inte riktigt vet hur man "får" göra när man ammar. Men definitivt LCHF blir det. Men med lite mer mjölkprodukter och grönsaker skulle jag tro. Tills jag ser att amning och dotterns viktUPPGÅNG fungerar som det ska.
    Någon mer som helammar och kör lchf???
    Jag ammar inte nu längre men jag har gjort Jag körde inte helstrikt. Jag kunde äta 50-100 g kolhydrat/dag och viss fusk kom in *visslar* Däremot tog det tid innan vågen gick ner denna gång. 3 månader innan något hände. Överlag har det gått trögare nu efter barn ch vi har diskuterat det här i tråden. Jag antar att hormoner bidrar till att hålla hårt i fläsket
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    yena89 skrev 2011-05-12 19:11:01 följande:
    Nä det blir o frossa i mat ändå.

    Men inte skräpmat ;)

    BEHOLD!!!! The überfulla tallrik of chickensoup med butterstekta veggies!!!


    Det kan inte bi mer fullt

    Gå inte och oroa dig för att sårad. Jag vet att det lurar men hur länge ska du tänka så?  Se framåt istället och njut av vad du har. Vet du, jag har jättesvårt för detta med ekonomi eftersom min förra sambos mamma var en penganazist och allt skulle sparas. Hon påpekade allt vi köpte till hemmet, klankade ner när vi bytte bil och ve och fasa när vi nämde att vi funderade på att köpa hus! Alla pengar man har ska sparas. Minsta lilla krona. Detta ligger kvar inom mig och trots att jag hängt ihop med maken ordentligt och "på riktigt" (vi var alltid ihop men hade avståndsförhållande i 3,5 år, jag tyckte det var jobbigt emellanåt och försökte bryta men återkom alltid) sen 2003 så tycker jag det är jobbigt att leva på någon annan. Jag har jättesvårt för detta och får än idag dåligt samvete om jag använder hans kort. Jag jobbar på detta, vi är en familj, han tjänar så mycket mer än jag. Ändå tänker jag på det här, stör mig på att inte vara oberoende och jag kan ibland fundera på hur 17 jag ska klara mig om vi separerar. Normalt? Inte alls. Då påminner jag mig om att jag lever här och nu, jag ska njuta av min familj och det jag har, jag kan inte ha det bättre. Den dag detta ändras. Då får jag ta det då. Så, lev och njut! Ingen vill ju bli sårad men du bygger upp en mur i försvar. Det kan bli dumt och du släpper inte in honom. Njut av vad du har här och nu. Går det åt pipsvängen får du slicka dina sår då. Fast, jag undrar om det verkligen kommer bli så? Jag tycker det verkar som att ni trivs och har det bra ihop.
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
  • helene306
    lyckligmamma87 skrev 2011-05-12 19:15:40 följande:
    hej här är en till som helammar o funderar på o testa detta men hur lite kolhydrater kan ja äta??  min son gick upp ½kg på 1 v så.....men då åt ja som vanligt o nu vill ja gå ner i vikt osv
    Jag åt som jag skrev ovan 50-100g om dagen. Jag rasade inte alls, gick ner och stod still, gick upp , gick ner. Ja, du fattar Jag hade en bebis som stadigt gick upp i vikt. Jag har haft två tjockisar. Första barnet åt jag så kolhydratrikt jag bara kunde. Med andra åt jag lågkolhydrat. Fast hon ammade dessto mer. När hon var 10 månader vägde hon 11 kg. Idag är hon 13 månader och väger 11210. Men en riktig lchf-brutta är hon

    Du äter BÄTTRE med lchf + att du går ner i vikt. bebis tar det den behöver, resten får du
    (¯`°?.¸ ღ F+H=D&A ღ ¸.?°´¯)
Svar på tråden **Den stora feta LCHF-tråden**