Efterlyses: Aborthistorier
Gjorde en abort som 18 åring (är idag 37 år). Jag hade en engångsgrej med ett ex och vi använde kondom. Jag tror det var kondomen som var lite gammal o legat i hans plånbok lite för länge innan den användes men, men jag blev gravid. Visste redan en vecka innan mens att jag var gravid pratade med min mamma om det som lät mig veta att hon skulle stå bakom mig oavsett vad. På den tiden kunde man inte gå och köpa gravtest men min mamma kände en BM så hon tog dit min morgonurin och gick dit. Jag var gravid. Jag sa från början att jag inte ville behålla eftersom jag inte var redo. Min mamma tog tag i allt och jag fick komma till en kurator och prata. Fick komma på en undersökning och tid bestämdes för abort.
Dagen för aborten körde min mamma mig dit och hon var med i första steget. Fick något uppstoppat för att förbereda tappen (kommer inte ihåg exakt) och jag började gråta. Tror tre sköterskor kom och berättade för mig att det fortfarande inte var för sent att ångra sig och kramade mig osv. De var super-gulliga men orsaken var att min mamma inte fick följa med mig in till nästa steg. Nåväl väl inne blev jag sövd och nästa sak jag kommer ihåg är att en sköterska ropar hon vaknar nu! Jag hade inte vaknat efter narkosen som jag skulle så jag satt med vak av två personer. Läkare kom och kolla mig och sen rullades jag ut bland andra som också gjort abort. Man fick kex och saft. Jobbigt att ligga där eftersom det var så mycket känslor i rummet, någon ångrade sig, någon ville veta vad det var för kön osv... Värst var nog utskrivningen där det satt en sur kärring. När det var min tur så gick jag in där och hon sa att allt gått bra och att jag inte var HIV positiv fast det visste jag kanske redan. Hon sa det med en så nedlåtande ton att jag nästan började gråta och det har etsat sig fast i minnet. Min mamma satt utanför och väntade och vi körde hem.
Min mamma stöttade mig otroligt mycket och jag kände och känner verkligen att jag hade haft hennes stöd oavsett vilket val jag gjort. Pappan berättade jag inget för just då. Berättade för honom kanske ett år senare, han sa bara vi använde ju kondom, rykte på axlarna och började prata om något annat.
Jag kände en lättnad över att det var gjort fast jag kände mig inte glad. Har senare i livet tänkt om jag kanske gjorde fel val den gången men gjort är gjort. Fick mig dock en tankeställare om att inte försätta mig i den situationen igen.
Nu är jag tvåbarnsmor och hade inte gjort abort igen även om det var oplanerat eller olägligt. Det tog tid för mig att bli gravid med mitt äldsta barn och jag fick två missfall. Då tänkte jag väldigt mycket på att jag kanske haft min chans till att få barn men tagit bort det. Nu känner jag att jag gjorde rätt då med de förutsättningar jag hade.