• Anonym

    Hennes 1åring kan inte sitta!!!!

    Detta gäller en bekant till mig... Hennes ettåring kan inte sitta?! Det ska väl en ettåring normalt kunna göra?, hon lägger kuddar bakom honom precis som man gör med en 4 månaders! han ålar inte, kryper inte och har heller inte försökt resa sig upp.
    Hon gör inte mkt med barnen, de är mest hemma och ett åringen sitter mkt i matstolen vad jag förstår.
    Jag vet att hon älskar sitt barn, det vet jag, men fattar hon inte vad hon gör med barnet?!

    Han verkar heller inte äta som en ettåring borde, min ettåring äter typ allt som vi äter, hennes får ersättning.. ERSÄTTNING?! Yoggi och fruktpure....Alltså barn behöver ju fett å allt sånt för att hjärnan... Barnet väger mkt för att vara ett år.. riktigt tjock...konstigt, med tanke på maten han får.. men å andra sidan rör han sig ju inte ett skit :/

    Säger jag något om detta kommer hon säkert ta jätteilla upp... hur ska man göra?!

     

  • Svar på tråden Hennes 1åring kan inte sitta!!!!
  • Tokern
    Anonym skrev 2011-02-23 22:12:50 följande:
    Men det är väl klart att bvc har koll på det! Våran läkare sätter barnen upp redan vid 4 mån för att se om dom kan balansera sin kropp lite grann... Med tanke på att du lägger ut detta för allmän beskådning så kanske det finns en anledning varför din "kompis" inte talar ut med dig!
    Det ligger nog något i det där Flört
  • anne h
    Anonym (usch) skrev 2011-02-25 08:30:00 följande:
    Har ett barn med autism o utv.störning o har jobbat mycket med ds, så coola ner.
    och? Det gör dig alltså till expert på DS? Så pass att du till skillnad från erfarna läkare kan SE på ett barn om det har DS? Att du inte tar anställning hos UAS så slipper de sticka barnen och göra dyra undersökningar när de misstänker kromosomförändringar, du behöver ju inget kromosomtest så.. perfekt ju!!
    /anne.h, stolt morsa till fyra absolut perfekta barn ♥
  • Anonym (hi.hi)
    Anonym skrev 2011-02-22 10:25:43 följande:
    Hon är väldigt snabb att hämta upp honom.. så fort han ser ut att ha tendens att ramla, inte når en leksak osv..
    Kan faktiskt vara så att mamman har en diagnos på sitt barn och denna mamma inte har lust att meddela dig vad för diagnos barnet har?
    Hon kan ju tycka du inte är den hon vill meddela vad för problem hennes barn har.
    Du har ju till och med startat en tråd om denna mamma och bara de säger ganska mycket om varför jag inte hade meddelat dig om mitt barns diagnos.
    Hon sitter säkert och skrattar gott hemma åt dina försök att sätta diagnos på hennes barn...
  • Anonym (hi.hi)
    Anonym (usch) skrev 2011-02-23 13:10:56 följande:
    Hallå... Hade barnet haft ds hade det synts.

    Har bekanta med DS barn som fick diagnos vid 3 års ålder och då hade läkarna letat efter andra diagnoser på grund av utvecklingsförsening på barnet.


    Barnet visades sedan ha trisomi 21 mosaic.

  • anne h
    Anonym (hi.hi) skrev 2011-02-26 10:57:52 följande:

    Har bekanta med DS barn som fick diagnos vid 3 års ålder och då hade läkarna letat efter andra diagnoser på grund av utvecklingsförsening på barnet.


    Barnet visades sedan ha trisomi 21 mosaic.


    va synd att "anonym (usch)" inte träffade det barnet så hon kunde ställa diagnosen direkt..

    känner till barn som varit både 1½ och 3½ år innan de haft sin DS-diagnos.. så vilka inkompetenta läkare det måste finnas i vårt avlånga land när en lekman som "anonym (usch)" bara kan se på barnet och veta direkt.Förvånad

    *lite ironisk nu*
    /anne.h, stolt morsa till fyra absolut perfekta barn ♥
  • Ejnie
    Anonym (nyfikna) skrev 2011-02-22 22:37:43 följande:
    Hur tror du själv att du hade reagerat om du varit i mina skor? Försök och sätt på dig ett par andra glasögon och se det ur den andra personens perspektiv!

    Vad tror du själv man vill? Prata diagnos? Inte prata alls? Om du läste mitt förra inlägg så förstår du nog att alternativ 1 utgår. Alternativ 2 då? Men vad gjorde jag isåfall på ett barnkalas? Om jag inte ville mingla och snacka så med andra så hade jag valt att hellre stanna hemma.

    Du väljer troligtvis det tredje alternativet, att låtsas som om jag inte existerar, för att du är feg och rädd. Men ta dig i kragen! För vem är situationen jobbigast? Inte för dig  ialla fall.
    Heja "nyfikna",
    jag har också ett barn med och ett utan funktionsnedsättning och det är trist med alla som så tydligt föredrar min "normale" son, att jag liksom ska beklagas den andre. Jag hade givetvis önskat att jag kunna hjälpa honom att slippa nedsättningen men det gör inte att jag älskar honom mindre eller tycker han har mindre rätt att delta i samhället efter möjlighet.
    Och det suger med människor som inte kan se allt annat med honom, allt utöver hans problem...
    och så måste jag hitta på något kvickt att skriva här också...
  • PennyD
    Ejnie skrev 2011-03-01 14:41:03 följande:
    Heja "nyfikna",
    jag har också ett barn med och ett utan funktionsnedsättning och det är trist med alla som så tydligt föredrar min "normale" son, att jag liksom ska beklagas den andre. Jag hade givetvis önskat att jag kunna hjälpa honom att slippa nedsättningen men det gör inte att jag älskar honom mindre eller tycker han har mindre rätt att delta i samhället efter möjlighet.
    Och det suger med människor som inte kan se allt annat med honom, allt utöver hans problem...
  • Anonym (345)

    Det första jag tänker när jag läser är att TS flera gånger uttrycker sig som så att denna mamma har flera barn? Eftersom det här barnet är 1 år så antar jag att de andra barnen är äldre, hur är deras utveckling?

    Det kan mycket väl vara så att något är fel på sonen, han kan ha någon nerv eller rygg skada som gör att han inte kan gå eller sitta. Hon kanske helt enkelt inte vill berätta det för dig.

    Men jag förstår att du reagerar, det hade jag också gjort.  

  • PennyD
    Anonym (345) skrev 2011-03-01 15:21:26 följande:
    Det första jag tänker när jag läser är att TS flera gånger uttrycker sig som så att denna mamma har flera barn? Eftersom det här barnet är 1 år så antar jag att de andra barnen är äldre, hur är deras utveckling?

    Det kan mycket väl vara så att något är fel på sonen, han kan ha någon nerv eller rygg skada som gör att han inte kan gå eller sitta. Hon kanske helt enkelt inte vill berätta det för dig.

    Men jag förstår att du reagerar, det hade jag också gjort.  
    kloka ord från moder jord!
  • Anonym (hi.hi)
    Anonym skrev 2011-02-22 10:16:17 följande:
    ja ser jag att ett barn är så pass sen så reagerar jag! det kan knappast vara normalt att man inte låter sin ettåring upptäcka världen... HAN vet ju inget annat! Han är OERHÖRT lättroad... påminner lite om ett tyupiskt barnhemsbarn.. som inte fått någon rimlig stimulans... jag tycker det är jobbigt att se.
    Jag kan säga " men släpp ner honom på golvet, han kommer ju inte slå ihjäl sig" men då bara flinar hon och fnittrar en stund.. medans hon håller barnet i knät.. Fattar inte liksom :/ 
    Har du träffat ett barnhemsbarn?
    Jag har gjort detta och de som ett sådant barn vill ha är NÄRHET och KRAMAR. Upptäcka värden gör det långt, långt senare.
Svar på tråden Hennes 1åring kan inte sitta!!!!