Pojke i klänning?!

Barn är barn.

Med tanke på hur dömande många är i den här tråden, och ifrågasätter barns kläder, inför barnen dessutom, och hur ni ser på dessa barn är det inte konstigt att det finns barn som växer upp och mobbar andra barn. NI tutar i era barn vad som är "normalt" och vad som är "konstigt". Ni borde skämmas ta mig fan.

Har ni hört den där om att diskutera något på internet… Typ att det är som Special Olympics, even if you win - you are still a retard. Jag har länge funderat vad man egentligen menar med detta.

Jag kände mig så igår efter en del debatterande på diverse forum. Man vet liksom att man har vunnit när de andra övergår från att använda argument och redovisa åsikter som sällan är obegripliga, men ofta oförenliga med min världsbild, till att de börjar slingra in mina argument i någon kvällspress logik där fakta redovisat av mig helt plötsligt är min åsikt, eller då de börjar använda ord som agreabel, egal, veritabel eller okvald. Till en början mår man som vanligt gott av en seger och ruset får en att raskt provocera fram nya meningsmotståndare att trampa på.

Men efter en stund, när folk har gått och lagt sig och man sitter där med sitt senaste inlägg obesvarat, så kommer insikten krypandes. Man inser att man har lagt ned ett par mycket värdefulla timmar åt totalt meningslöst dravel. Men jag vann ju, tänker jag. Det slår mig att jag inte vann någonting alls och jag att jag kunde ha spenderat dessa timmar på att plugga istället.

Jag inser att min övermagade briljans redan är konsumerad och bortglömd, således känner jag mig utan tövmål som den mest debila pjatt.

Tubbs

PS Jag har inget emot efterblivna människor eller djur. Påståendet att man blir utvecklingsstörd av att diskutera på internet citerat från en rad publika källor och har inget med mina personliga åsikter att göra. Inte heller påstår jag att det är obetydligt att vinna Special Olympics och OBS! min åsikt om denna tillställning framgår ej i ovanstående text.

Logic: oavsett vad du anser så kan man ha olika åsikter om sakfrågor. Inte dåligt av dig att läsa igenom alla inlägg jag postat,förefaller som jag väckt din nyfikenhet i vart fall. Briljansen i mina inlägg tackar jag för din bedömning av.

Jag har inte riktigt mobbat när jag var liten men jag trodde jag var bäst och störst och skulle sitta vid mitt egna lunchbord med mina vänner så de som satt där innan fick flytta på sig.. Lite som filmen mean girls, så var jag när jag var liten.

Och jag mådde riktigt bra, helt ärligt kan jag se tillbaka på den tiden som den bästa i mitt liv nästan.