Pojke i klänning?!

Jag tycker att det har blivit lite väl mycket hysteri kring kläder när det gäller genus. Folk verkar glömma bort grunden vad genus handlar om och riktar in all sin energi på att göra "statement" med kläderna. Genus är så mycket mer, men det handlar i skymundan eftersom kläderna tar sån stor plats. Det vanligaste sättet, vad jag kan se över internet, är att många försöker provocera andra genom att välja klänning till pojkar och spindelmannentröjor till killar, ibland känns det som "riktig" genus glöms bort. Det verkar ha blivit någon "innegrej" att genusmedvetna måste klä sin son i klänning för att alla andra gör det. Stöter ofta på människor som köper klänning och rosa till sonen, och jeans och t-shirt med tryck på till flickor, och sedan kommer de med det vanliga påståendet att pojkar minsann också ska få ha klänning och flickor ska få ha jeans. Men jaha? Varför inte då klä båda barnen i klänning eller jeans och t-shirt samtidigt? Då är det ju mest jämställt va? Har märkt att många flickor aldrig bär klänning och att det är mer förekommande på pojkar (nu pratar jag om feminister/genusmedvetna) och då tycker jag det är sån grym dubbelmoral att jag knappt vet hur jag ska formulera mig. Det blir ju bara tvärtom, förstår ni inte det?! Varför har vissa så svårt att klä sin flicka i klänning när en pojke får ha det?

Det är bara för att göra ett statement. För att provocera. Och att använda barnen för att få fram sina budskap.

Jag är själv feminist och uppfostrar mina barn jämställt, men jag klär dem i typiska pojk-och flickkläder ändå, för vet ni? Jag använder genus i UPPFOSTRAN, att de ska lära sig att behandla andra med respekt och att alla är lika mycket värda. Jag ger dem värderingar som är jämställda och lika för båda två (pojke och flicka), lär dem att vara sympatiska, snälla, omtänksamma, självständiga, starka, målmedvetna & respektfulla individer UTAN att behöva visa det genom kläderna. För hur ska barn lära sig att inte sträva efter typiska könsroller då man börjar med kläderna??

spindelmannentröjor till tjejer* ska det naturligtvis stå.

Det är det här jag menar, går man emot strömmen om vad som de "nyblivna" feministerna tycker angånde klädval så blir man i princip dumförklarad direkt, precis så som TS blev. Jag har varit feminist i 15 år, jag VET att det är först nu det blivit så hysteriskt med kläder, och det verkar vara det enda sättet för vissa att få fram sin ståndpunkt, det enda sättet att få uppmärksamhet - för att påstå att man inte blir provocerad vore fel.

Jag tycker inte det är fel med att pojkar har klänning, men jag tycker att det är fel att börja där och sedan försöka få andra som inte väljer att gå samma väg att tro att de är  "sämre" för att de inte ger sina barn samma möjligheter. Surprise surprise, alla familjer kanske inte vill att deras barn ska få välja allt, som t.ex jag vill inte att mina barn ska få välja det som de inte förstår vad det handlar om, kläder är en typisk sak som är lite både och, att man kan få bestämma men ändå inte. Jag har valt att klä mina barn utifrån det jag tycker är fint och lekvänligt, men när de är gamla nog att själv bestämma om de vill gå emot normen så får de gärna göra det. Men då vill jag få fram det genom uppfostran att det ska vara OKEJ, och att de väljer det själva för att dom VILL. För börjar man klä t.ex pojkar i klänning vid 3 veckor som någon hade gjort så trycker man nästan bara på sina egna värderingar på ett barn som inte förstår vad det handlar om.

För att vi ska få jämställdhet ska vi inte börja med kläderna. Att själv få välja vad man vill ha på sig tillhör en helt annan kategori tycker jag.

Fast först och främst förstår jag inte varför man ens tar på en 3-veckors oavsett kön en klänning, fruktansvärt opraktiskt. Men jag är av samma åsikt där, såklart man trycker på sina värderingar på en flicka genom att ta på henne klänning, men samtidigt, barn är helt oskyldiga i det hela oavsett vad de har för kön, det är föräldrarna som formar sina barn och jag anser att de ska ha rätten att bestämma hur de vill vara när de förstår vad det handlar om, vill de vara indelade i roller så visst - det är deras val! Vill de vara den som bryter normen så gärna för mig! Men då ska de vara gamla nog att förstå och framförallt vilja det. Man kan uppfostra barn till att gå sin egen väg och bryta normer och få dem att våga vara sig själva och bli självständiga individer med stark självkänsla utan att gå genom kläderna. Eller hur?

Jag har så svårt att formulera mig i text utan att det låter helgalet, men jag hoppas du förstår vad jag menar. :)

Jag har inte sagt att just du har börjat med kläderna, eller har jag? Om så är fallet så ber jag om ursäkt, men kan faktiskt inte se någonstans i min text där jag nämnde ditt namn angående vad man börjar med.

Ja det är en big deal, från båda hållen! Jag vet flera av mina vänner som också är feminister som inte kan förstå varför vissa är så inriktade på kläderna? Och om man inte låter sitt barn välja vilka kläder de vill är man inte en "riktig feminist" (har fått höra det, så dra inga slutsatser om att du lindat in det på något knasigt sätt i din text hi hi )
Jag bryter ju t.ex "normen" där, att inte låta mitt barn välja fritt bland alla kläder som "alla andra" feminister gör. Det är ett exempel på att det finns många sätt att inte följa efter strömmen, och jag tror som sagt inte att jämställdhet sitter i kläderna, men rätta mig gärna om jag har fel.

Jag tycker att man ska lära barnen samma värderingar, att de är värda lika mycket och fullt kapabla till att göra samma saker. Nu lever vi i ett redan så pass könsfördelat samhälle att en drastisk förändring kommer bli svår p.g.a mycket fördomar, men jag tror att folk blir mer och mer genusmedvetna och många uppfostrar den nya generationen med sunda värderingar, att det ska vara lika för alla osv. När man skapat en majoritet i samförstånd med att alla ska ha samma förutsättningar och att det inte är någon skillnad förutom den vi skapar själva, så kan man göra förändring. Jag tror som sagt inte på att man kan skapa förändring genom kläder.

Har du några konkreta förslag?

Det kommer jag aldrig att acceptera själv heller. Jag har aldrig lärt mina barn att vissa saker endast är till för en typ av kön. De har gemensamt rum och således gemensam garderob, de har allt man kan tänka sig i leksaksväg (förutom vapen eller andra våldsrelaterade leksaker) och de leker med varandra med allt! De leker "Mamma-pappa-barn" också. De tar hand om en docka tillsammans, och bara där känner jag att jag och min man lyckats framföra budskapet om att det inte bara är "mamman" som ska ta hand om bebisen t.ex. Faktiskt så älskar min son att leka med dockor och laga mat på deras spis, aldrig någonsin att jag skulle vägra honom det! Likadant som min dotter tycker det är kul, men är hon intryckt i en könsroll då, om att kvinnor ska laga mat m.m?

Jag tycker inte att kläder är så viktigt, vad de har på sig skiljer sig inte speciellt mycket från varandra, det är mest mjukisbyxor, strumpbyxor, leggings (mjuk modell), jeans, tröjor m.m de har på sig, i alla regnbågens färger! Skulle min son ta fram en klänning så självklart får han ha på sig den om han vill, men jag lägger fram kläder på morgonen efter duschen och de klär på sig. Och jag tycker inte att jag skapar könsroller p.g.a det.

Fast på vilket sätt är en klänning ett könsneutralt plagg? Då den oftast riktar sig mer mot flickor med färg och tryck, vad är det som gör att det blir mer könsneutralt för att en pojke har på sig den? Och varför är det svårare att ta på en flicka samma plagg för att hon uppfattas som söt/fin/flickig när en pojke utan problem kan ha den på sig? Är inte det lite dubbelmoral? Jag förstår inte riktigt VARFÖR man behöver klänning för att det ska bli könsneutralt? Är det inte bättre att barnen har på sig byxor + tröja båda två t.ex?
Jag ser ofta (helst bland bloggare, de få som jag följer) att det är viktigare att pojkar ska ha "tjej"kläder för att få uppfattas som söta och fina, och tjejerna har i regel aldrig på sig "tjej"kläder för att då är det fel, och de ska inte få uppfattas som söta och fina för då är dom det svagare könet osv. Ibland känns det som att man vill vända om helt och hållet, att flickor ska få uppfattas som tuffa starka tjejer, och pojkar som fina och omtänksamma, men vart kommer man med det? Det blir fortfarande inte jämställt. Man vänder bara på steken. Jämställdhet kan aldrig vara 50/50, det måste vara 100.

Det med böcker är naturligtvis en bra idé, jag själv läser böcker för mina barn som handlar om mångfald och diverse andra ämnen som inte är typiska för barnböcker just idag, böcker som bryter normen och visar att man kan vara unik och att det inte är fel med det.

Jag håller med dig med resten också och det är SÅ jag försöker uppfostra mina barn, mitt mål är att de ska förstå att jämställdhet är viktigt och att de har samma förutsättningar osv, men jag tänker inte ta på min son klänning för att visa honom det. Vill han ha klänning får han ha det när han är stor nog att inse konsekvenserna av det etc. Jag klär inte min dotter i klänning heller - förutom vid högtider, och min son i kavaj m.m vid enstaka tillfällen. Jag upplever inte att han behandlats annorlunda i jämförelse med henne för att han har på sig "pojkkläder", de får båda två höra att de är söta och fina, inte att min flicka är söt och min pojke är tuff. Det har aldrig förekommit faktiskt.