Pojke i klänning?!

Jag tycker först och främst att det är fånigt av mamman att bli sur. Går du emot konventionerna får du räkna med att folk frågar. Inget att hetsa upp sig för. Hon hade bara kunnat svara något i stil med "han tycker om det".

Jag menar, visst får en pojke ha klänning om han vill. J
ag har en kollega vars son i fem-årsåldern alltid vill ha tunikor och liknande, gärna i rött och rosa. Hon brukar köpa ganska neutrala klänningar åt pojken, alltså inte värsta rysch-pyschklänningarna. Inget fel med det, men det är ju pojkens eget val. Jag har svårt för tanken att föräldrar går och köper klänningar till sina söner och Blixten McQueen-tröjor åt sina döttrar bara för att vara politiskt korrekta. Någonstans ska det ju få vara barnets eget val och vilja.

Hursomhelst. När jag var sex år klippte min mor (som var en stressad och hårt arbetande kvinna och inte orkade med att reda ut långa hår varje morgon) mig och min syster i pojk-korta frisyrer. Jag minns än i dag en gång när vi lekte på gatan och en pappa med sin son i fyraårsåldern gick förbi. "Titta på pojkarna därborta!" sa pappan och pekade mot oss.
Jag minns väl att jag tyckte att det var så fruktansvärt irriterande och förnedrande att han inte såg att vi faktiskt var TJEJER. Det handlade inte om att jag ville vara en söt liten prinsessa, snarare var jag en pojkflicka. Det handlade om att jag visste att jag var en flicka och det var en del av min identitet. (Sedan kan man såklart läsa in olika egenskaper i könet, och där är det ju viktigt att man fattar att flickor kan klättra i träd och pojkar kan leka med dockor etc.)

I vilket fall så kanske det kan vara viktigt för barn att få se ut som det kön de faktiskt är, i en viss ålder. Man får inte ta ifrån dem det.