Pojke i klänning?!

fast...är det inte bra med lite verklighetsinsikt? är det bara jag som tror att barn faktiskt kan vara rätt elaka och att om lilla Linus fortsätter gå i klänning riskerar han att få skit av de andra barnen? visst önskar man att världen vore annorlunda, men är det inte lite naivt att tro att man kan skicka sitt pojkbarn till dagis eller skola utan att det så småningom får koncekvenser?
upprepar- jag ÖNSKAR att världen vore annorlunda, men jag tror tyvärr inte att samhället kommit så långt än. skulle nog försöka skydda min lille genom att kanske föreslå andra klädval.

och; NEJ- det gör inte att jag sympatiserar med könsstympning. det handlar inte om att jag ska uppfostra mina barn till att ha fördommar mot andra. det handlar mer om att jag faktiskt inte tror att vuxna kan finnas med överallt och överblicka vad barn gör mot varandra. någonstans kommer pojken i klänning råka illa ut i en situation där ingen vuxen kan stötta honom med agerande eller peppning. därför förstår jag trådstartarens reaktion.

helt underbart att se att så många har en tilltro på det goda hos andra! hoppas innerligt att min skeptism motbevisas i framtiden!

Jag förstår helt hur du tänker och i grunden håller jag med dig.  Jag tycker också att varje människa har rätt att välja hur de ska se ut, men när det gäller små barn är min rädsla att de gör något på ingivelse som sedan får som koncekvens att de inte har möjlighet att välja vem de ska vara, då andra barn faktiskt har gjort bilden av honom som "han i klänning". Förstår självklart att det inte händer barn i treårsåldern, men låt oss säga i 5års åldern. Då tror jag att barn har en uppfattning om normer, och även om jag önskar att jag kunde tro att pedagogers avdramatisering och föräldrars stöd kunde göra allt för ett barn så har jag ändå en känlsa av att någonstans kommer ett barn till en punkt där omgivningens ord och tyckande väger tyngre än föräldrars och andra vuxnas peppning. Och då kanske det är för sent att göra om sin roll- stämpeln är redan satt!

Jag går bara tillbaka till min egen lekis- och skolgång och tänker på hur det var där och adderar dagens hets på märkesval och modeideal. Jag önskar att du har rätt, Veladis, och att min oro är obefogad! Men någonstans kommer jag känna mig lugnare som förälder om min son väljer byxor och tröja framför klänning, hur många goa vuxna som än finns runt om.