• Anonym (Orolig)

    Tips mot orkeslöshet/hur påverkas barnen?

    Hej

    Jag och min sambo  har två killar en på 1 1/2 halvt och en på 3 månader. Der fungerar ganska bra med "syskonkärleken" förutom att man såklart känner att man hela tiden måste passa på den lille och är lite orolig för var storebror kan hitta på med honom. Den stora killen går på dagis mellan 9-14 på dagarna.

    Jag är så otroligt orkeslös efter vaknätter och full rulle härhemma så att min toleransnivå gentemot barnen (framförallt den store) är lika med noll. Storebror busar så klart och trotsar. Jag gissar att det hör åldern till. Så. Jag skriker och gastar och ibland så barskt och högt att jag efteråt får oootroligt dåligt samvete. Jag är så rädd att jag skrämt min 1 1/2 åring för livet. På morgonen när vi ska till dagis brukar det vara oroligt och den lilla brukar då trixa med att inte vilja amma eller ta flaskan. Då blir jag liksom arg och ilsken och kan känna att jag nästan vill kasta ut barnen genom fönstret.Vilket jag såklart inte gör men jag mår så oerhört dåligt över att jag ens tänker tanken!

     Jag och min sambo tjafsar ochså ganska högljutt och inför barnen fast vi bestämt att vi inte skulle göra detFörvånad.

    När den store är på dagis så ska det handlas, tvättas, städas mm så jag har även väldigt dåligt samvete för att jag inte hinner med min lilla grabb.

    Har du något tips till mig gällande detta? Kan mina pojkar påverkas av detta och iså fall hur?

    Tack på förhand för hjälpen

  • Svar på tråden Tips mot orkeslöshet/hur påverkas barnen?
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Det låter som om du har en riktigt jobbig situation med två så små barn relativt tätt. När man som mamma är slutkörd är det väldigt svårt att agera som man egentligen skulle vilja. Som du ju själv märkt så är det ju så att barnen känner av att du är trött och då brukar de visa sin oro genom att busa ännu mer.
    Det här är inte något som de tar allvarlig skada av, men det som inte är bra är ju att du tappar orken och skuldbelägger dig själv för det. Det är inte ovanligt eller konstigt att man som nyförlöst mamma med sitt andra barn blir väldigt trött både fysiskt och psykiskt.
    Eftersom du mår så dåligt av detta och är så uttröttad tycker jag att du skulle ta dina krafter till att faktiskt be om lite praktisk hjälp. Din sambo som förmodligen jobbar heltid, skulle han kunna gå ner i arbetstid en period och hjälpa dig lite med det praktiska och med barnen så att du får lite återhämtningsmöjligheter. Kanske finns det någon farmor eller mormor som skulle kunna göra en insats. En annan utväg är ju också att ta hjälp med städning och tvättning etc.
    Det här är ju inte något som gäller för tid och evighet. Det är nu du är så trött och har skäl till det. Det är nu du ska se till att du får lite avlastning.
    Lycka till!
    MVH
    Margit 

  • Anonym (Orolig)

    Tack för ditt svar. Du gav många kloka ord att tänka på. De sista dagarna har min och vår situation förvärrats. Vår 1 1/2 åring har vaknat många, många gånger varje natt då han varit sjuk. En morgon då jag hade sovit 2 timmar (delat på två omgångar) sa jag till min sambo att jag ångrar mina barn och även om jag kände så just i stunden så mår jag jättedåligt över att jag vågade säga så. Idag så grät jag bara och sa att för att vara riktigt ärlig så tror jag inte att jag klarar av den här situationen. Men det vet jag ju att man måste som mamma. Så nu gick jag och funderade på att kanske kontakta sjukvården för att säga att jag har brutit ihop, inte orkar med mina barn och att jag mår jättedåligt av det. Men då är frågan: Vart vänder jag mig? Akutpsykiatrin? Akutsjukhus?

  • barnpsykologen margit

    Hej igen!
    Det låter verkligen outhärdligt. När man inte får sova fungerar man inte. Men det betyder inte att du behöver någon akutpsykiatri eller sjukhus. Däremot blir jag förvånad över att din sambo inte reagerar och hjälper dig mer när du är så tydlig. Du behöver sova! Det behovet kan bara familjen, vänner eller inköpt hjälp hjälpa dig med. Det du kan göra är naturligtvis att sjukskriva dig så kan din sambo ta ut föräldraledighetsdagar och så får han ta hand om barnen så att du får sovtid.
    Ta din sista energi till detta. Om han inte ställer upp brukar det finnas skolflickor som kan gå ut med barnen ett par timmar så att du får lite garanterad sovtid. Risken är att om du inte sover så producerar du mindre mat och då sover er lilla 3-månaders ännu sämre. Det blir till den onda cirkel ni hamnat i.
    Ta hand om dig själv så kan du sen ta hand om dina barn.
    MVH
    Margit 

Svar på tråden Tips mot orkeslöshet/hur påverkas barnen?