• MammaTill2Fina

    Separation, hur gör vi det bäst för barnen?

    Hej,
    Jag har några frågor.
    Vi är ett par med 2 barn, 3år och 5år,  vi ska nu separera. Det är ett gemensamt beslut och vi är inte oense eller ovänner på något vis alls, vi är överens om vem som ska bo kvar, vem som ska flytta mm.
    Vi har tänkt ha barnen varannan vecka (det verkar vara vanligt) men kommer att träffas allihopa under veckan för att kanske äta middag tillsammans mm.
    Det jag undrar: Hur gör vi det bästa för barnen?
    Vi har berättat för dom båda, pratat mest med 5åringen och båda barnen är medvetna om vad som ska ske.
    Vi har också berättat för dom hur många dagar dom kommer vara med mamma, hur många dagar dom kommer vara med papppa, att vi kommer kunna träffas iallafall under dom dagarna för vi bor nära varandra.
    Vi har berättat hur det kommer bli med alla saker osv. Gensvaret från barnen blev väldigt lugnt och dom kom med någon enstaka fråga när vi pratade. Ingen av dom blev ledsna eller så och har inte förändrats något efter det här heller, det är ca 3v sedan vi pratade om det.
    När vi hade pratat om det här så var vi noga med att säga att dom får fråga hur mycket dom vill och när dom vill, berätta för oss om det är något dom tänker på osv.
    Endast en fråga har jag fått av 5åringen och det va hur många dagar det är kvar innan flytten. Jag svarade och sedan sa hon inget mer. 3åringen har sagt vid lek på dagis till en kompis att pappa ska flytta, kompisen hade svarat jaha och sen va det inget mera.

    Gör vi rätt? Den frågan tär sönder mig just nu mer än något annat.
    Är det såhär man säger till barnen eller har vi gjort helt fel?
    Har du några vidare tips och råd till oss?
    Blä, en sådan här situation är jag verkligen inte van att hantera...

    Tack för tiden!

  • Svar på tråden Separation, hur gör vi det bäst för barnen?
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Jag tycker att det låter som om ni verkligen tänkt igenom situationen och löst allt på bästa sätt så här långt.
    Det man ska tänka på med så här små barn är att de inte har samma förmåga att tänka framåt och föreställa sig något som ska hända som vi vuxna har. Deras lugna reaktioner står nog mycket för att ingenting har hänt ännu. Ni har inte flyttat isär. Det betyder inte att det behöver bli jättestarka reaktioner sen heller. Men kommer det reaktioner så är det troligare när de ska vara bara hos mamma eller bara hos pappa en vecka.
    Det allra svåraste för er som vuxna är väl att en separation aldrig är något man önskar sina barn. Men om ni fortsätter att hantera situationen så omtänksamt som ni börjat så tror jag att det kommer att gå ganska smärtfritt.
    Nästa besvärliga fas kan ju bli när någon av er träffar någon annan och en ny persons intressen kommer med i spelet.
    Men mitt tips är att ni ska fortsätta som ni börjat. De flesta barn klarar av detta jättebra när föräldrarna är överens och ser till barnens bästa.
    MVH
    Margit 

Svar på tråden Separation, hur gör vi det bäst för barnen?