Igångsättning pga stort barn??
Med första flickan bev jag iå¨ngsatt på BF +16 det resulterade i en väldigt långdragen förlossning och en stor tjej 4755g och 55cm lång. (Jag var inte det minsta öppen eller mogen) Men jag tyckte inte att det var så jobbigt som jag sedan fick veta att det varit. Det var tydligen nära att det gick lite mindre bra då hon ävenn hade navelsträngen runt halsen och det behövdes dels en som drog ut henne och en som utsatte oss för yttre press. Trots detta har jag upplevt förlossningen som posetiv.
När vi väntade andra dottern var jag givetvis nervös för att även hon skulle vara stor och påtalade detta för BM redan vid inskrivningen. Hon sa att de skulle hålla koll vilket det sen skulle visa sig att hon bara sagt och inte stått för. Vid ett akut besök uppe på sjukhuset dt hon skickat oss efter att pulsen på bebisen inte ville gå ner gjorde de ett ultraljud som visade att hon var stor hon också. Jag började att grina rakt ut. Detta var på fredagen, på måndagen efter blev jag igångsatt igen. Den här gången gick det snabbare, kan ha haft med att göra att jag var öppen 4cm när vi kom in. Ut kom hon 4355g och 53cm lång.
Nu med nummer tre i magen har jag varit extremt extremt tydlig mot vår BM (inte samma) och hon har tagit min oro på allvar så först fick vi ett tvul i vecka 32, det visade att han är 4,5%större än snittet. Efter det har jag fått träffa en specalist läkare som gett oss en tid för ultraljud igen på tisdag då jag är i v38 och direkt efter det så ska vi träffa honom igen för att se vad det visar. Visar det sig att han fortfarande är stor så får vi ta ställning till vad vi vill göra då. Men han uteslöt absolut inte gångsättning tidigare och lovade att jag inte ska behöva gå till vecka 42 som annars är vanligt för att få bli igångsatt.
(Vi bor i Stockholm)
Så mitt tips är helt enkelt stå på dig och tjata. Det är hennes uppgift att hjälpa dig att få en så posetiv förlossning som möjligt.