Graviddiabetes?

Hej!

Jag vill också gärna följa med i den här tråden! Är i vecka 28 (tror jag) och än så länge bara kostbehandlad för en graviditetsdiabetes som upptäcktes tidigt (glukosbelastning i jan) så min situation skiljer sig lite från er, men ändå. Det känns spännande att få följa er som har kommit lite längre i era graviditeter och få en bild av vad som väntar.

Liksom ni funderar jag på hur förlossningen ska bli. Jag hade en till största delar bra förlossning med min dotter, men sprack ganska mycket, och vill inte riskera att göra det igen. Nästa vecka ska jag träffa läkare för att diskutera alternativen men ffa skriva ett förlossningsbrev(så mycket som man nu hinner på ett tjugomninuters samtal). Vill helst föda vaginalt, men man kan ju inte säkert veta hur det kommer att gå.

Jag bor i Göteborg. Kostbehandlingen går hittills bra, jag kan äta en del kolhydrater (yoghurt, flingor) utan att få så mycket utslag på blodsockret, men sushi och pizza fungerar inte. De senaste dagarna har jag varit förkyld och värdena har dragit iväg lite mer, men det verkar ha lugnat sig när jag nu är på bättringsvägen.

Mäter blodsockret två dagar i veckan och har kontakt med dagvården antenatalenheten, dit jag ringer och rapporterarr värden. TUL har inte varit aktuellt än men kommer att bli längre fram. Annars vet jag inte så mycket om tiden framöver förutom att vi här i Göteborg inte föder på specialistförlossningen, utan att man kan föda var man vill även om man har diabetes (fast det beror förstås på om det uppstår några komplikationer på vägen.

Har inte heller haft problem med sockret tidigare, men däremot tyckt att jag vid båda graviditeterna mått dåligt av sött - blivit illamående. Fast det vet jag inte om det har något med saken att göra. :)

Hur tänker ni om livet efter förlossningen - kosthållning och motion för att förebygga diabetes i framtiden?

Håller med om att det var starkt gjort att ta upp kritiken direkt med läkaren, så att hon förstår hur deras bemötande uppfattas. Ibland känns det som om vårdpersonal sett så mycket att de blir alltför blasé, men det som är vardag för dem drabbar ju ändå varje individ hårt.

Här är det fortsatt förkylt och jag börjar känna mig riktigt uppgiven. Har varit hemma från jobbet fyra dagar förra veckan och nästan tre den här veckan, och det känns inte som om det blir bättre. Sambon och vår dotter har varit sjuka i en vecka så den samlade frustrationen är ganska hög. Som tur är verkar blodsockret inte påverkas lika mycket nu som i förra veckan - sitter nu och väntar på efter-lunch-värdena som förhoppningsvis ska se ok ut. Jobbigt att tänka på diabetesen när man samtidigt är förkyld. Vi har ju knappt orkat handla så maten, som brukar vara rätt bra ur diabetessynpunkt, har det blivit lite si och så med.
Annars har jag haft ovanligt mycket halsbränna de senaste dagarna, och jag har läst att man kan få det mer av både förkylning och Niferex. Fick nog efter att jag t.o.m. kräktes härom dagen och har nu skaffat Rennie som jag tycker funkar bra.

Ang koständring var jag inte heller överviktig innan, men inser att jag ändå åt mer socker än vad jag behöver. Tycker att jag med tiden blivit mindre sugen på sött, fast i lördags snodde jag några Ahlgrens bilar av min dotter och insåg att jag måste ha med mig en sådan påse till BB!

Mimsan: Gott att få känna lite lugn!

Jag pratade precis med min bm för att avboka morgondagens läkarbesök. Känner att jag inte vill gå dit när jag är sjuk och frågade när en ny tid skulle kunna bli aktuell. Frågade också om det kanske var bättre att avvakta med läkartid där man ska prata förlossning, tills jag haft mitt tillväxtultraljud. Då sa min bm att jag inte kommer att ha ngt TUL, det ingår tydligen inte längre i vårdplanen, då det ändå inte gjorde ngn skillnad!
Kan inte låta bli att känna mig lite orolig nu efteråt men får väl prata ytterligare med min bm när jag träffar henne nästa vecka, samt med ngn av diabetesbarnmorskorna när jag ska ringa dem under nästa vecka. Får lite känslan av att man blir lämnad vind för våg med att mäta sina värden, utan att få något "slutfacit" förrän barnet ska ut.

Jag har också förstått att insulinkänsligheten ökar precis i slutet av graviditeten, fast jag vet inte varför.

BeanGirl: Hur kommer det sig att du håller dig under 7? Har du fått sådana direktiv? Jag har fått 8.0 som översta godkända gräns och min diabetesbarnmorska sa också att man får unna sig sött ibland och att det är det vardagliga blodsockret som är det viktiga - att man mestadels håller det lågt. Jag brukar unna mig något extra då och då, men i mindre mängd än vad jag äter annars.
Sockerfritt har jag förstått att man ibland ska akta sig för, då produkterna ändå kan innehålla sötningsmedel (som t.ex. sockeralkoholer) som ändå påverkar blodsockret. Förutom vatten dricker jag i princip bara någon kopp kaffe med mjölk på dagen. Provade Cola light vid ett tillfälle men tyckte inte att det var så gott. Sött blir ju plötsligt väldigt sött när man inte äter/dricker det så ofta.

BeanGirl: Jag känner precis som du med kommentarerna. Redan i förra graviditeten hände det att folk kommenterade att jag hade stor mage, och jag kände mig lite ledsen. Nu, med graviditetsdiabetes, gör kommentarer som "Där kan det inte vara långt kvar!" eller "Är du säker på att det inte är tvillingar" att man också blir orolig. Vid senaste mätningen låg magmåttet bara strax över snitt, men man kan ju inte låta bli att oroa sig för ett stort barn. Är du beräknad till midsommar? Jag är beräknad till Midsommarafton.

Billy och jag: I VG-regionen går gränsen för graviditetsdiabetes iaf vid 10.0 om jag minns rätt. Det ÄR en liten chock att få diagnosen, men man lär sig.
Precis som BeanGirl skriver är det ju GI och långsamma kolhydrater som gäller. Vad jag har förstått är bulgur bättre än pasta, potatis, ris eller couscous. Man kan som regel äta 2 dl kokt pasta eller ris, eller två äggstora potatisar. Fullkorn är bättre än vit pasta, och potatis som fått kallna och sedan värms upp igen är av ngn anledning bättre än om man äter de direkt. Pommes frites tillhör de sämre potatisvarianterna.
Vad gäller bröd är flerkornsbröd och surdegsbröd bäst, gärna med hela korn i. Och jag tror att både bröd och flingor gärna ska ligga på högst 5 g sockerarter per 100 g. Bra att ha som riktlinje när man känner sig vilsen!
Fetare varianter av mat kan ge bättre GI-värden, eftersom den fördelas långsammare i magen. Så hellre röd eller grön mjölk än blå, t.ex. Jag dricker sällan mjölk annat än i kaffe, men äter turkisk yoghurt. Keso är annars ett bra sätt att få i sig kalcium utan att höja blodsockret.
I grönsaksväg är t.ex. morötter, vitkål (gott att smaska på, faktiskt) haricot verts, broccoli och avokado bra eftersom de innehåller mycket vitaminer och bra näring. Och ju mer tuggmotstånd, desto bättre!
Kanel och syrliga saker stannar också upp matens passage genom magen, så det är bra. Jag äter gärna taboullehsallad med vinegrette, för det känns som snäll mat för blodsockret.
Det är som svårast innan man får sin egen blodsockermätare och får facit på hur man själv påverkas av viss mat. Innan jag fick det var jag väldigt hård på vad jag åt, och kände mig ganska vilsen, men nu kan jag ju prova och se vad jag kan "komma undan med" och inte. När jag först gick till diabetesbarnmorska och vi gick igenom min kost (som jag hade lagt om efter att ha fått ungefär samma info som du) sade hon att min frukost inte var bra. Jag åt långfil (den variant av yoghurtar och filsorter jag hade hört hade långsammast kolhydrater) med flingor (en sort med 9 g sockerarter) och två mackor av surdegsbröd. Till det drack jag lite kaffe med mjölk. Bm trodde inte att jag skulle klara av att äta så mycket frukost, men uppmanade mig att pröva, och det gick bra också med turkisk yoghurt (och gör fortfarande nu efter två månaders graviditetsdibetes). Jätteskönt att kunna äta en variant av den frukost jag brukade ta innan, för jag visste verkligen inte vad jag skulle ta istället!

På den här länken hittar du en pdf-fil med bra info kring graviditetsdiabetes och kost:

www.sahlgrenska.se/sv/SU/1/Forlossningsvard/GRAVID/Antenatal/Diabetes-under-graviditet/

Billy och jag: är dina föräldrar kostbehandlade eller har de ngn form av medicin?
Skrev mitt svar utan att se ditt senaste inlägg. Jag förstår att det blir svårare när du inte kan äta grönsaker, men frukt bör man ändå vara lite begränsad med, vad jag förstår.

Hej alla!

Har nu varit på läkarbesök på mitt MVC. Som vanligt en snabb historia men jag blev lovad TUL i mitten av maj (bara ett men bättre än inget, så som det låtit tidigare) och remiss för aurora-samtal. Jag har inte egentligen känt förlossningsrädsla med gravdiabetes i kombination med tidigare partiell sfinkterruptur och allas "lugnande" besked har gjort mig mer orolig. Inte så mycket för förlossningen i sig men för att vara orolig under förlossningen, och då inte riktigt våga arbeta på och krysta.
Känns bra att ha några trådar att gå vidare på! Enda irritationsmomentet var att läkaren sade att jag var lite sent ute - va tusan; jag har ju tagit upp mina farhågor med min bm flera ggr sedan jag fick diabetesdiagnosen!

Spännande för er som snart ska få! Jag håller alla tummar!

mimsan: skönt att känna att det lättar mot slutet av graviditeten. Känns ju lite rättvist med tanke på att du ju fått din beskärda del av graviditetskrämpor (som alla vi, tycker jag). Väntan blir mindre seg om kroppen orkar!

Grattis nyblivna mammor; Johanna 85 och D 1980!

Fint att höra att allt har gått bra, det är ju komplikationerna man oroar sig för. Så skönt det måste vara att äntligen vara på andra sidan!

Charlott29: Oj, bara några dagar kvar nu då! Och troligtvis ett normalstort barn - gott!

Tycker att jag får så mycket kommentarer om att magen är stor och att det ju måste vara på g precis när som helst, att jag får för mig att barnet är stort. Men kejsarsnitt får jag troligtvis bara om barnet beräknas väga 5 kg eller mer. Får veta nästa fredag.

Mina värden har varit knasiga senaste dagarna. Mestadels bättre än förväntat (ofta 5 något 90 min efter måltid) vilket varit konstigt men kanske del av att jag nu är i v 33. Men i fredags låg jag på 7,8 två timmar efter att jag hade ätit en macka, och vågade inte äta lunch av rädsla för att dra upp värdet över gränsen. Väntade en halvtimma och fick ner värdet på 5 något så att jag kunde äta. Fattar inte hur en enda macka med salami och ost kunde dra uppvärdet så!

Grattis, grattis!

Fint ochkså att läsa att inget av barnen varit speciellt stora!

Jag hoppas att tråden inte har dött, det har varit lite tyst det senaste... ???