Kvällsrutiner - när börja?

Nummer tre som snart är 2 månader hänger på de övriga i nattningen som innebär  bad, pyamas och att hemmet varvar ner  vid 19-20 =)

Ok, hur sövs minstingen då? Bara lägga ner o somnar själv eller?

Med våra barn har vi infört kvällsrutiner någonstans mellan 1 och 2 år. Mellan 2 och 3 år har de börjat somna helt själva i egen säng.

Hmm, är inte amningen en kvällsrutin?

Vår son är 4 månader och jag ser blöjbyte + tvättning + amning till sömns som en tillräcklig kvällsrutin.

Det är mitt första barn, men jag har aldrig varit med om att andras barn har somnat på egen hand heller..? Varför måste de kunna det?

Antingen ammar man dem till sömns, vaggar dem, läser lite för dem (när de blir större) eller ligger/sitter hos dem en stund...? Det har, i alla fall, jag räknat med. Det är ju mysigt att natta barn!

Varför kräva av små barn att de ska somna själv? Varför skulle de må bäst av det?

Exakt.

Jag tycker att ni har bra "kvällsrutiner" med er nyfödda. Det är ju jättebra att ni somnar ungefär samtidigt så att du får så mycket sömn som möjligt. Min bebis somnade också runt 21.30 när han var 1 månad. Nu när han är 6 mån så somnar han oftast runt 20.00. Våra kvällsrutiner nu är gröt+amning och därefter nappen, nallen och filten i spjälsängen. Han brukar vända sig på mage och krypa runt i spjälsängen om han inte kommer till ro, så för oss så fungerar det oftast bäst att nynna för honom och hålla honom i handen i några min tills han somnat. Om han inte somnar umgås vi med honom en stund och provar igen när han visar att han är trött.

När han vaknar på natten får han ammas och ligga bredvid mig, sedan så skjuter jag försiktigt över honom till hans säng igen(om jag är vaken dvs) för att får mer utrymme att sova själv. Vi har tagit bort gaveln på spjälsängen så att den står intill min sida av sängen.

Just sömnen är ju något som barn vill känna trygghet kring. Så för tvååringen fungerar det säkert bra med kvällsmat, pyjamas och någon saga tills han somnar. Jag har vänner som har ställt in tvååringens säng bredvid sin, för att lättare kunna natta om på natten. Det tror jag kan vara en bra variant om barnet vill vara nära när det vaknar på natten. Alla barn är ju individer och man får hitta den lösning som passar familjen bäst. Lycka till!

Med mina tre barn har jag infört rutiner vid ca 4-5 månader. Då eftersom man brukar se ett tydligt mönster när de ska äta, sova etc. Innan har de fått äta och sova precis när de vill och hur de vill.

Med mina barn har det alltid fungerat jättebra med BVCs rekommendation. Bara följt deras broschyr ang barns sömn. Typ som 5minutersmetoden men lite snällare. För mig har det känts mycket viktigt att barnet kan somna själv pga att jag vill lägga tiden på att gosa, läsa och sjunga innan det är dags att sova. Inte vagga eller mata till sömns bara för att man verkligen MÅSTE. Med min första satt vi och duttade i baken läääänge innan han somnade, varje kväll. Tills vi lärde honom somna själv. Det var inte direkt vad jag kallar kvalitetstid allt duttande hehe :(

Att lära våra barn att somna sött själva var det bästa beslutet vi någonsin tagit i vår familj, helt klart...

Men nu var det nog så att det var ni vuxna som tog beslutet och inte gemensamt i familjen och det var bäst för er vuxna. Eller har jag fel? Var barnen delaktiga i beslutet och hur var det bäst för dem?

Är det bara jag som har ett barn som somnar själv men inte ensam. Han somnar alltså av egen maskin utan en massa vaggande, buffande etc men aldrig ensam. Vi ligger bredvid honom och det tar ca 5 minuter innan han somnar. Fattar faktiskt inte vad som är så jobbigt med att ge sina barn den tiden?