Några som tycker om sin partners barn??

Jag är bonusmamma åt en 5 årig pojke och tycker att det oftast är jobbigt när han är hos oss.

Vi har bott tillsammans vv sen han var 2,5 men det känns inte som om vi kommer varandra närmare. Hans mamma har nog en väldigt stor del i det hela. Hon avskyr mig, för att jag är en del av H`s liv. Det hade nog inte spelat någon roll vem den nya kvinnan var utan hon hatar att hon är ensamstående.

I början gick det väldigt bra vi gjorde trekram och busade och då sa H att  han tyckte om mig.Det fick bio reda på och skällde ut min sambo att jag fick minsann inte krama eller mysa med hennes barn!
Och det märks även på min bonus, han vill aldrig kramas eller mysa längre. Med mig alltså. Det är bara pappa som gäller... Pappa, du och jag ska göra det och pappa, jag vill att du och jag gör det här.
Jag förstår att han är där för att träffa sin pappa men att bli totalt ignorerad är väldigt jobbigt. Han svarar inte på tilltal, jag får inte hjälpa till med läggning, påklädning eller dyl. 

Jag och min sambo har en dotter tillsammans och väntar även syskon och jag  har alltid försökt behandla barnen lika. Köper jag en present till vår dotter får H också något.
Men nu börjar jag tröttna.
Att bara få en nick till svar eller inte ens det börjar tära på mitt tålamod.    
Vi får se vad som händer men så här kan jag inte leva så mycket längre till. 

Nessie99: Själklart så förstår jag att det måste vara jättejobbigt för H om han får höra att han inte får krama mig eller tycka om mig. Min största önskan är att bio också hade förstått det, jag är inte där för att ta hennes roll som mamma utan jag vill vara "medvuxen".
Att ha flera som älskar honom borde hon inte se som ett hot eller något negativt utan något fint.
Jag är själv väldigt kramig och pussar och myser med både min dotter och min sambo, gärna framför honom så att han ska förstå att hemma hos oss är det ok att visa att vi tycker om varandra. Vi kör fortfarande med trekram och försöker alltid med någon form av kroppskonakt när jag kommer hem om det så bara är en puss på håret eller om jag kan sno åt mig en kram, bara för att han inte ska bli utanför.  
Vi har pratat om att H och jag ska ha något  "eget", ska bara klura ut vad det ska bli.
Men som dom säger på triss...plötsligt händer det.
Igår när jag kom hem från jobbet så kom H springandes ut i hallen och hoppade upp i min famn och jag fick en jättekram!
Hur härligt som helst!!
Förklarade att jag blev jätte glad och hoppas att det är början på något nytt för H och mig!