Två små nojjor inför förlossningen

Jag sprack, rejält. Men vet du vad? Jag kände det inte ens. Inte när det hände, utan mest efteråt. När själva förlossningen var över. Men jag överlevde  Jag fick inte lavemang. Jag ville inte ha det heller. Men min kropp tömde liksom sig själv under hela värkarbetet. Fick springa på toa säkert sju gånger under två timmar så det var tomt sen när sonen tryckte sig ur min kropp. 

Men dom som gör nr. 2 dom bryr sig säkert inte heller. Man har så mycket annat att fokusera på. Jag har en svägerska som inte ens märkte det, utan det var sköterskan som sa efteråt och hon blev minst sagt förvånad.  

Jag ska också tillägga att jag hade precis samma nojjor som du, men efteråt så tänkte jag bara: "Vad tusan vad jag orolig för..."

Läkningen är jag osäker på faktiskt. Jag kollade eller kände liksom inte där nere på typ två till tre veckor. Vågade inte. Men det jobbigaste var helt klart att kissa och bajsa. Det tyckte jag gjorde hemskt ont. Men annars gick det bra, fick sitta på en kudde någon vecka. Inga men nu, allt ser ut och känns som förut.