Hur kan jag hjälpa min dotter?

Jag har en snart 13 årig dotter. Hon har haft det mycket besvärligt under hela mellanstadiet, dels på skolan och dels hemma. På skolan dels för allt vad det innebär med kompisar osv men mest för hennes första mentor i 4:an bara hade dem 1 termin, sedan vikarier resten av 4 :an. Så fick de en ny mentor i 5:an, han gick in i väggen efter 1,5 månad, vikarier resten av den terminen. Hela vårterminen en vikarie och så äntligen i 6:an en bra mentor som fortfarande står med fötterna på jorden och är bra.
Innan 6:an slutade några av de "goda" eleverna men in kom flera kaxiga killar. Nya problem som nu till största del är lösta. Men på höstterminen i 6:an brakade mitt förhållande till hennes pappa( i mitten på december), för 3:je gången och den här gången vart det för mycket för oss båda.
Sedan dess och på grund av allt detta har min dotters självkänsla halkat ner ordentligt. Jag behöver hjälp med att få tillbaka hennes självkänsla och positiva anda. Jag vet att det finns ställen att gå till, tillsammans eller bara hon. Men var? Hur ska jag göra? Ska jag beställa tid hos en barnpsykolog?
Hennes vilja att studera och ta till sig skolarbetet är lågt och jag kommer inte så långt eftersom jag har förståelse för hennes inre. Jag tycker inte att det finns någon alls i min omgivning som förstår sig på problemet. Snälla ge mig råd hur jag ska agera. Jag är öppen för alla olika förslag.

Hej!
Du visar verkligen god medkänsla med din dotter som ju varit med om extremt många påfrestningar i sin vardag under hela sin skoltid. Vikarie och kamratsituationen i skolan är ju förhållanden som det är svårt för dig som förälder att ha inflytande över. Ändå låter det som om situationen nu ser något bättre ut, men det man hade önskat är ju en skola som har förmåga att skapa bättre förutsättningar för eleverna än den här skolan har gjort.
Jag vet inte om det är aktuellt för er idag att undersöka om det finns någon mera välskött skola i närheten. Det kanske kan vara värt att undersöka.
Du skriver inte om er dotter bor ömsevis hos er föräldrar och om ni bor långt ifrån varandra eller nära. Detta är ju något ni tillsammans kan ordna så att det blir så bra som möjligt för henne. En skilsmässa ovanpå all otrygghet i skolsituationen ställer ju naturligtvis lite extra krav på er att sätta henne i främsta rummet ett tag framöver.
Du oroar dig också för hennes ovilja - oförmåga att ta itu med skolarbetet just nu.
Jag föreställer mig att hon just nu kan behöva extra stöd och engagemang av er föräldrar när det gäller skolarbetet. Var inte bara snäll och kravlös för att hon mår dåligt utan hjälp till att ge henne meningen tillbaka genom att inte låta allt falla ihop runt henne.
Så tydliga krav och mycket stöd och hjälp från er sida med skolarbetet är mitt första tips.
Er dotter är just nu i en ålder när mycket ställs på sin spets. Hon ska börja bli stor, det går det åt mycket energi till, och i den här åldern är det inte alldeles ovanligt att skolarbetet inte kommer i första hand. Så hjälp henne att lyckas så blir det en belöning och en sporre för henne.
Förutom dessa åtgärder på hemmaplan tycker jag att ni kan kontakta BUP, Barn o Ungdomspsykiatrin, som kan hjälpa er att titta lite närmare på situationen, ge tips och råd, men också om det behövs stöd i er dotters utveckling av sin självkänsla. Till BUP söker man direkt utan remiss.
Med vänlig hälsning
Margit

Hur kan jag hjälpa min dotter?

INNEHÅLL